Flexitforskare 2011

Alexandra Borg, Bonniers, Bonnierförlagen, fil.dr. litteraturvetenskap

Läsning 2.0. Boken och läsaren i det digitala samhället

 

Alexandra Borgs arbete behandlar digitaliseringens konsekvenser för bokens samhälle. Tonvikten ligger på den digitala boken. Syftet är att ge en överblick och analys av de förändrande villkor bokmarknaden står inför i den digitala eran. Utifrån en svensk kontext studeras inte bara vem framtidens läsare är och vad han eller hon väljer att läsa, utan även varför och hur. Ett delsyfte är att utreda de digitala bokmediernas inneboende potential.

Foto: Urban Björstadius

Undersökningen bidrar till att spåra nya konsumtionsmönster och lästekniker, men också matcha nya läsargrupper. Vidare kan den ge en fingervisning om hur produkter bäst utformas för att tillfredsställa olika behov, exempelvis läromedel för undervisning. Landvinningar inom kognitions- och beteendevetenskap skall integreras i studien, men det är främst som litteratursociolog hon närmar mig ämnet.

 

Anna-Maria Rimm, Förlagssammanslutningen De Oberoende, fil.dr. litteraturvetenskap:
Villkor och överlevnad: förlagsstrategier och positionering på den svenska bokmarknaden

 

Syftet med projektet är att undersöka större och mindre förlags strategier för att överleva och konkurrera på den moderna svenska bokmarknaden. I likhet med många andra länder i västvärlden domineras den svenska bokmarknaden av ett fåtal stora mediekoncerner som genom konsolidering ständigt växer. De är exempel på så kallad vertikal integration, där hela ledet från produktion, distribution, marknadsföring och försäljning kontrolleras av en och samma aktör. Fenomenet pekas ofta ut som en försvårande faktor för att konkurrera på rättvisa villkor, för såväl mindre och mellanstora förlag, som för den oberoende bokhandeln.

En betydande del av undersökningen består av jämförelser mellan läget i Sverige och utvecklingen av bokmarknaden i andra länder - däribland USA, Tyskland och Storbritannien - när det gäller förlagens villkor, konkurrenslagstiftning, bokpriser och rabattsystem. I projektet ingår också en retorisk analys av stora och små förlags sätt att bygga sitt etos i syfte att positionera sig i bokbranschen.

 

Jonas Andersson, Forsman & Bodenfors AB, fil.dr. medie- och kommunikationsvetenskap

Jaget som profil: Internetanvändarnas motivationsgrunder för vidarebefordran av innehåll på den sociala webben

 

Projektet handlar om internetanvändares motivationsgrunder för länkning och vidarebefordring av innehåll på webben. Genom ett antal kvalitativa intervjuer och fokusgrupper kommer användarnas egna reflektioner kring ämnet att kritiskt analyseras. Fokus ligger på huruvida de upplever att deras profil på den sociala webben bidrar till att befästa personlig status och vad denna status består i, samt deras egna motiveringar till varför de agerar som de gör.

Inom den sociala nätverkslogiken blir användarna själva delaktiga som opinionsledare och redaktörer för stora mängder information om - samt direkta webblänkar till - kulturellt material. Det kan röra sig om audiovisuellt eller textbaserat innehåll, där själva materialet i sig ofta är utformat för att skickas vidare användare sinsemellan, och på det sättet spridas genom en sorts ”viral” logik.

 

Då det finns ett underskott på empiriska studier på vilka motivationsgrunder användarna själva har för att vidarebefordra sådant material syftar studien till att jämföra några olika grupper av användare för att bättre utröna skillnader, likheter och eventuella mönster.

Flexitforskare 2010 

Mikolaj Dymek, JUNG, fil.dr företagsekonomi:

Spelifikation – Marknadskommunikationens nya (data)spelregler

 

Projektet handlar om hur dataspelsmediet expanderar konceptuellt och kommersiellt ut ur sin etablerade arena spelindustrin/marknaden in i nya och spännande användningsområden. Fokus kommer att ligga på tillämpningar inom marknadskommunikation, PR och reklam. Dataspelsmediet och dess industri är en framgångssaga som får nästan varje jämförelse att blekna. Inom tre decennier har området utvecklats från en garageindustri till en av världens största media- och IT-industrier. En framrusande och muterande teknik utgör spelmediets ”pensel” som utvecklat mediet till ett landskap av genrer – från mobilspel till komplexa online-världar. Spelmediet som sådant utgör en fantastiskt dynamisk plattform för nyskapande kreativitet, världsledande teknologi, innovativa affärsmodeller och nya kulturformer. Trots att forskningsfältet i förhållande till praktiskt taget alla andra fält är i sin linda så finns det mycket intressanta perspektiv på digital medier som kan tillämpas på ännu yngre fenomen såsom webb-media och ”sociala medier". Det är dessa nya tillämpningar som projektet kommer att fokusera på.

  

 

Sara Ljungblad, LOTS Design, fil. dr i människa-maskin interaktion:

Att förstå framtidens användare: Kvalitéer från konsument till professionell kontext
 

Jag disputerade vid Stockholms universtitet 2008. Mitt projekt bedrivs på LOTS Design, en designbyrå i Göteborg med inriktning mot industridesign och strategisk design. Projektet handlar om att förstå och beskriva upplevelsekvaliteter utifrån användares perspektiv av design, för att stödja designarbete. Arbetet kan övergipande ses som en vidareutveckling av begreppet användbarhet och relaterade designmetoder. Projektet undersöker hur kvaliteter - som i dag främst associeras till privatlivet och återspeglas i konsumentprodukter och tjänster - kan utnyttjas i design för en viss arbetsmiljö.

 

Min avhandling kan läsas i fulltext: http://www.avhandlingar.se/om/sara+ljungblad/
Kort info på engelska för SICS/Mobile Life: http://www.sics.se/node/7427

 

 

Magnus Roos, som ska forska på Ergonomidesign och nås på magnus(#dot#)roos(#at#)ergonomidesign(#dot#)com

Syftet med denna forskning är att förstå mer om emotioner samt hur vi kan mäta dem. Ergonomidesign vill veta hur den emotionella upplevelsen av en produkt, miljö eller tjänst kan undersökas, samt vilken roll det emotionella spelar i förhållande till fysiska och kognitiva aspekter av upplevelsen.

 

Mysteriet kring emotioner, hur de fungerar och hur de påverkar vårt beteende, är ännu olöst. Vetenskapsmän debatterar fortfarande huruvida emotioner är evolutionära, fysiologiska eller kognitiva. Oavsett ståndpunkt så har neurologer visat att emotioner har minst lika stor betydelse som logiska resonemang i mänskligt beslutsfattande (Leon, Clarke, Callaghan & Sepulveda, 2007). Det är vanligt att dela upp mätmetoderna för emotioner i icke-verbala metoder (exempelvis mätning av ansiktsuttryck) och verbala metoder (exempelvis skattningsskalor). Det största problemet med icke-verbala metoder är att de i dag enbart kan användas för att klassificera ett begränsat antal grundläggande emotioner som ilska, rädsla och förvåning. Det elementära problemet med verbala metoder är att de förlitar sig på respondentens subjektiva [och medvetna] utvärdering av emotionerna (Desmet, 2005). Förutom dessa metoder har det på senare år utvecklats icke-verbala självskattningsskalor. Sådana metoder används mycket inom design då syftet är att få en skattning av vilken emotion respondenten tillskriver en produkt, miljö eller tjänst. 

 

Genom att jämföra olika mätmetoder med varandra hoppas jag kunna bidra till utvecklandet av bättre mätmetoder samt indirekt till en ökad förståelse för hur den mänskliga hjärnans fungerar. 
 

Lina Wedin, Skanska Sverige AB, Supportfunktion Miljö, fil.dr rättssociolog:

Miljöanpassad upphandling, gröna innovationer och innovationsprocesser inom bygg- och fastighetssektorn

 

Jag har en varierad utbildningsbakgrund: en LLB från Strathclyde University i Skottland, en LLM från McGill University i Montréal, Kanada, en Magister i Miljöstrategi från Lunds Universitet, samt är doktor i Rättssociologi och disputerade 2009 med en avhandling om regleringen av miljöanpassad offentlig upphandling med empiri från byggsektorn.

Jag började min postdok flexittjänst 1/2 2011 på Skanska Sverige AB, Supportfunktion Miljö, och forskar på 75 procent och tjänstgör inom Supportfunktionen Miljö på 25 procent.

 

Forskningsprojektet innebär en undersökning av bygg-och fastighetssektorn, vilken står för en betydande del av miljöpåverkan i Sverige. Genom gröna innovationer och grön upphandling inom privat och offentlig sektor på byggområdet finns stor möjlighet att få en positiv inverkan på miljöeffekterna. Forskningsprojektet har två syften för att undersöka problematiken kring miljöanpassad upphandling, gröna innovationer och innovationsprocesser inom bygg- och fastighetssektorn.

Det ena syftet med forskningsprojektet är att utifrån rättssociologisk teori och empiriska undersökningar, ta fram kunskap om de normer som styr offentliga och privata aktörer i förhållande till sin miljöpåverkan, samt att ta fram kunskap om de normer som styr både offentliga och privata aktörer i förhållande till gröna innovationer och innovationsprocesser.

Det andra syftet är att utifrån innovationsteori och empiriska undersökningar undersöka och ta fram kunskap om gröna innovationsprocesser och hur de fungerar. Den nya flexittjänsten känns som ett naturligt nästa steg för mig både vad gäller intresseområde (miljö, juridik, upphandling och innovationer inom byggsektorn både i teori och praktik), forskningsutveckling (både fördjupning och breddning av forskningsområdet) och karriär, eftersom Skanska är en internationell organisation som ligger i framkant både vad gäller miljöengagemang och utveckling.
 

Flexit-forskare 2009

Martin Berg fil. dr i sociologi, disputerade 2008 vid Lunds universitet på avhandlingen Självets garderobiär: självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi. Arbetstiteln på hans forskningsprojekt är "Nätgemenskapernas socialitet". Projektet är förlagt till webstrategföretaget GoodOld i Malmö. Den grundläggande problematik som han arbetar med kretsar kring hur det kommer sig att människor väljer att engagera sig i sociala medier och hur innebörden av detta engagemang kan förstås. Han kommer att närma sig de sociala medierna från ett sociologiskt och socialpsykologiskt perspektiv för att på det sättet skapa en förståelse för den specifika socialitet som möjliggörs genom den här typen av kommunikation. Hans avhandling kan läsas i fulltext här.

Marcus Persson fil. dr i sociologi, disputerade 2007 vid Lunds universitet på den senare prisbelönta avhandlingen Mellan människor och ting: en interaktionistisk analys av samlandet. Hans projekt med arbetstiteln "The Material Youth Culture of Mobile Technology" är förlagt till ConsumerLab vid Ericssons forskningsavdelning i Stockholm. Det handlar om ungas mobiltekniska användning ur socialpsykologiskt och internationellt perspektiv.  I blickfånget står mobilteknisk användning i relation till ungdomars kultur- identitetsskapande. I studien ingår den materiella mobiltekniken som en aktör bland mänskliga aktörer i olika interaktionsmönster. Mobiltekniska ting betraktas här inte bara mellanmänskliga kommunikationsverktyg, utan också som tekniska aktörer med vilka ungdomar upprättar relationer (kroppsliga, identitets- och känslomässiga). Hans avhandling kan läsas i fulltext här.

 

Susanna Toivanen, fil. dr i sociologi, disputerade 2007 vid Stockholms universitet på avhandlingen Work-related inequalities in Health – Studies of income, work environment, and sense of coherence. Hennes projekt är fölagt till bygg- och fastighetsutvecklingsföretag NCC i Västra hamnen i Malmö, där hon ska studera framtidens arbetsplatser. I projektet ”Framtidens arbetsplatser” studerar hon vilka krav en osäker framtidsutveckling ställer på framtidens arbetsplatser. En viktig frågeställning är också att studera hur den framtida arbetskraftens sammansättning påverkar arbetslivet och utformningen av arbetsplatser. Projektet vill vidare utreda hur egenskaper hos organisationer, i arbetsmiljön och hos individen är förknippade med medarbetarnas hälsa och vilken betydelse detta kan ha för framtidens arbetsplatser. Hennes avhandling kan läsas i fulltext här.

 

Uppdaterad 2012-01-24