För tredje året i rad anordnade Riksbankens Jubileumsfond tillsammans med Vitterhetsakademien, Formas, FAS och Vetenskapsrådet så kallade SAMspråk i Almedalen. Tio seminarier var arrangerade och det hela blev lyckat.

Det finns ett behov både bland forskare av att möta makthavare och hos politiker att få diskutera frågor som engagerar dem med mer fokus på vad man faktiskt vet och bortom det som ibland brukar kallas politiskt tjäbbel och mediebrusets svartvita logik.

 

I år var kulturjournalisten Ulrika Knutson moderator och tillställningen gick av stapeln på Joda Bar i Visby hamn. Det preliminära programmet finns nedan, och referat från de olika seminariepunkterna kan man klicka sig vidare till genom att klicka på rubriken.

Måndagen den 29 juni

12.15-13.00

Kan bistånd skapa demokrati?

Fler och fler länder inför demokrati. Starkast är tendensen i Latinamerika och Östeuropa, svagast i Mellanöstern, Nordafrika och Kaukasus. Vad är det som befrämjar respektive motverkar en demokratisk utveckling? Kan ett land hjälpa ett annat att bli demokratiskt?

 

Medverkande: Axel Hadenius, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet samtalar med Lise Bergh, generaldirektör för svenska Amnesty och riksdagsledamoten Josefin Brink (V).

13.15-14.00

Arbetsrätten och EU – ett äktenskap med förhinder
En av framtidens viktigaste frågor inom EU är balansen mellan den inre marknadens ekonomiska mål och de mänskliga värden som välfärdsstaten står för. Vilken framtid har den kollektiva arbetsrätten inom EU? Och hur ska arbetsrättsliga regler och sociala rättigheter balanseras mot den fria rörligheten?

 

Medverkande: Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet samtalar med Lars Gellner från Svenskt Näringsliv och Samuel Engblom, jurist vid TCO.

14.15-15.00

Vägen till ett stabilt och demokratiskt Ryssland
Michail Gorbatjov lade med hjälp av reformer uppifrån fast förutsättningarna för demokratiseringen i Ryssland. Men demokratiseringen har omintetgjorts av nya ledare som fått chansen när de äldre samhällsstrukturerna har brutits sönder. Kan Dmitri Medvedev bli en andra Gorbatjov och vad kan det i så fall innebära för utvecklingen i Ryssland och landets relationer med omvärlden?

 

Medverkande: Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet samtalar med riksdagsledamoten Björn von Sydow (S)

15.15-16.00

”Vi har ju alltid Finland”
Länge var Sverige och Finland ett rike. För tvåhundra år sedan splittrades det. Både före och efter har Finland fungerat som ett skydd för Sverige mot hotet från öster. Men hur ser vi det i dag? Är Finland fortfarande en potentiell stötdämpare mot ryska hot?

 

Medverkande: Kent Zetterberg, professor i modern historia vid Försvarhögskolan, Nils Erik Villstrand, professor i Nordisk historia vid Åbo Akademi möter riksdagsledamoten Sinikka Bohlin (S).

16.15-17.45

Jorden vi ärvde – vad ska ta oss till med den?
Vi vet i dag en hel del om vad som skadar vår jord, men använder vi vår kunskap rätt? Kan de krissituationer som klimatförändringar, befolkningstillväxt och globalisering ger upphov till leda till att vi börjar förvalta naturen och kulturarvet på ett bättre sätt? En hållbar stadsutveckling skulle ta oss flera steg i rätt riktning – men hur ska vi få till en sådan? Och har vi rätt att hindra utvecklingsländerna från att använda fossila bränslen när vårt eget välstånd bygger på billig och riklig tillgång på olja och kol?

 

Medverkande: Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet, Björn Malbert, professor i uthålligt samhällsbyggande vid Chalmers, Carl-Gustaf Andrén, professor i praktisk teologi med kyrkorätt och f.d. universitetskansler möter Lena Sommestad (S), tidigare miljöminister numera vd för Svensk Fjärrvärme, riksdagsledamot Karin Svensson Smith (MP) och europaparlamentarikern Anders Wijkman (KD)

 

Avslutande kommentarer med Ulrika Knutson och sedan mingel på Joda Bar.

Tisdagen den 30 juni

12.15-13.00

Blir skolan bättre av kunskapsmätningar?
I dag nämns skolan sällan utan hänvisningar till kunskapsmätningar. Det vanligaste budskapet är att svenska elever halkar efter. Men vad är det för kunskapsmätningar man använder? Hur kan man – rent konkret – använda sig av kunskapsundersökningar för att göra skolan bättre? Finns det kanske till och med risk för att mätningarna skymmer andra och lika viktiga mål som skolan har?

 

Medverkande: Elisabet Nihlfors, fil.dr, och huvudsekreterare för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, Astrid Pettersson, professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet samtalar med Robert Noord (S) och Martina Mossberg (M), båda politiker från Haninge som använt sig av kunskapsmätningar i sin utveckling av skolan.

 

 

13.15-14.00

Upphovsrätten – stöd eller hinder för skapande?
För ett par år sedan visste få vad immaterialrätt var, nu diskuteras piratkopiering och fildelning nästan varje dag. Etablerade artister och författare varnar myndigheterna för att tumma på upphovsrätten, eftersom det hotar kreativiteten. Men vem och vad skyddar egentligen upphovsrätten? Och vad kan politiker göra för att skydda både den skapande processen och den personliga integriteten?

 

Medverkande: Katarina Renman Claesson, forskare i juridik, Stockholms universitet och Rasmus Fleischer, forskare i historia, Södertörns högskola, samtalar med riksdagsledamoten Annie Johansson (CP).

 

 

14.15-15.00

Att växa upp med funktionshinder – och sedan?
Den som har barn med intellektuella funktionshinder är beroende av samhällets stöd. Ofta präglas uppväxttiden av ständiga ansökningar och omprövningar i en kommunal snårskog av olika stödformer. Hur kan det göras rättvist? Och vad händer när barnen blir vuxna? Vilka krav ställs då på dem, deras familjer och anhöriga och på det stöd samhället kan ge?
Hur blir man vuxen, när man levt så skyddat?

 

Medverkande: Malin Broberg, docent, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och Anders Gustavsson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet samtalar med Elaine Johansson, (HSO) och Jaime Bolling (MP).

 

 

15.15-16.00

Politisk retorik som maktmedel
Politiker använder sig gärna av retoriska knep för att få fram sitt budskap och för att marknadsföra sig själva. Konkreta exempel och ett personligt tilltal är två av greppen, humor och ironi några andra. Att bli tjock i halsen av rörelse kan skänka talaren sympati, men också uppfattas som ett tecken på svaghet. Fallgroparna inom retoriken är lika många som genvägarna. Vilka är det som lyckas och hur gör de? Och lönar det sig alltid att vara vältalig?

 

Medverkande: Erik Åsard, professor i nordamerikastudier, Engelska institutionen, SINAS vid Uppsala universitet och Henrik Berggren, historiker och journalist på Dagens Nyheter samtalar med Helena Dyrssen (FP) som är statssekreterare på samordningskansliet, statsrådsberedningen, och har haft ansvar för samarbetet mellan partierna i Alliansen.

16.15-17-45
Kan vi skatta oss lyckliga – en paneldebatt om den skattefinansierade välfärden
Alla vill ha mer välfärd, men få vill betala mer i skatt. Så vad och vem är det som ska beskattas? Och till vad ska pengarna användas? Hur mycket politikerna kan höja skatterna utan att mista makten och folkets förtroende är delvis en fråga om tilltro till systemet. Men vad händer med tilltron om skattebetalarna tror att andra myglar eller inte betalar skatt?

 

Medverkande: Peter Johansson, fil.dr, historiker vid Institutet för Framtidsstudier, Åsa Gunnarsson, professor i juridik, Umeå universitet och Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi, Göteborgs och Uppsala universitet samtalar med politikerna Lennart Hedquist (M), Karin Pilsäter (FP) och Sven-Erik Österberg (S).