Sedan EU och Sverige blivit allt närmare knutna till varandra har arbetsrätten varit föremål för diskussion. Frågan har gällt hur långt Sverige ska och bör anpassa sig till EU. I förlängningen handlar det om att det som har kallats den svenska modellen, där fackförbunden har en mycket stark ställning, håller på att gå förlorad. Också detta blev föremål för diskussion på ett av SAMspråks seminarier.

Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, var inbjuden att samtala med Lars Gellner från Svenskt Näringsliv och Samuel Engblom, jurist vid TCO.

Birgitta Nyström inledde med att försöka förklara vad som faktiskt är möjligt att göra. Sverige har sedan många år tillbaka präglats av starkt ansvarskännande parter på arbetsmarknaden, där avtalen har reglerats kollektivt. Detta är en modell som passar dåligt med de förhållanden som råder i EU, menade hon, och i takt med att EU-regler genomförs kommer de traditionellt sett starka svenska facken att få mindre att säga till om.

- I EU har man i stället framför allt prioriterat en likabehandlingslagstiftning, och haft starka antidiskrimineringslagar. Och detta är svårt att anpassa till vårt kollektiva system, sade Birgitta Nyström.

Även Lars Gellner från Svenskt Näringsliv hade stor tilltro till den svenska modellen – trots att vår modell skiljer sig från den som finns i EU och trots att vi tvingas att anpassa oss. Och där fick han medhåll av Samuel Engblom. Varken i stort eller på kort sikt såg Engblom några hot mot de grundläggande idéerna i vår modell. Däremot finns det anledning att ta i itu med de problem som alltid uppkommer när två modeller för hur arbetsmarknaden ska organiseras möts.

Samuel Engblom diskuterar den svenska modellen under Samspråksseminarierna.

Enligt Samuel Engblom var det framför allt när det gäller tjänstesektorn som det finns problem.

- Det finns redan flera exempel på när likabehandlingsprincipen sätts ur spel, där samma arbete ger olika lön beroende på i vilket land du är anställd. Och frågan vi måste ställa oss är vilken utveckling vi vill ha. Hur vill vi använda den konkurrens som uppkommer mellan olika länder? Och vad händer med våra grundläggande rättigheter när arbetsmarknaden utsätts för konkurrens? Kan rättigheter på arbetsmarknaden begränsas genom lagstiftningen, frågade han.

Samtliga i panelen var överens om att tjänsteföretag som exempelvis bemanningsföretag som säljer tjänster över gränserna kan bli ett problem. Frågan gäller hur man ska hantera företag som har som affärsidé att utnyttja skillnaderna mellan olika länders arbetsmarknadslagstiftning. Det finns redan exempel på företag som säljer polska tjänster billigt här och tvärtom.
 

Men sådana fall, tycktes panelen vara enig om, är undantag i en annars rätt fungerande modell för arbetsrätt. Sammanfattningsvis står således den svenska modellen pall – trots att det stormar kring vissa företag.

/Jenny Björkman
 

Uppdaterad 2009-09-07