Intresset för Finland och vår gemensamma historia har detta Märkesår varit mer intensiv än tidigare att döma av mediabevakningen. Det märktes också när svenska och finska historiker under ett SAMspråksseminarum i Almedalen diskuterade säkerhetspolitiken i Sverige och Finland med anledning av Märkesåret. Finland har fungerat som ett skydd för Sverige mot hotet från öster och frågan var om Sverige fortfarande betraktade Finland framför allt som en stötdämpare mot ryska hot.

Både forskare och politiker i panelen kunde konstatera att trots att Sverige och Finland delat mycket av de senaste 200 årens historia, har vi vitt skilda erfarenheter. Där Finlands 1900-talshistoria präglats av krig, har Sveriges överskuggats av neutraliteten. Minnet av döda släktingar och vänner, eller av krigens offer är allestädes närvarande i Finland, så ej i Sverige.

Glada miner på seminariet om Finland.

Nils Erik Villstrand, professor i Nordisk historia vid Åbo Akademi, menade att när man valde Karl Johan till kronprins, sökte man sig i Sverige till en mindre revanschistisk linje. Man lämnade Finland till tsar Alexander och sökte samförstånd. Finlands sak stöddes i princip, men Finlands sak var trots allt inte alltid vår. Särskilt påtagligt blev detta under andra världskriget då Sverige, trots vissa ambitioner, lät Finland stå ensamt för att i stället värna neutraliteten.
 

- Det har påverkat all finsk politik sedan dess, och är fortfarande ett högst levande minne för många människor, påpekade Nils Erik Villstrand a propå relationen Sverige-Finland.

Också Kent Zetterberg, professor i modern historia vid Försvarshögskolan, som forskat särskilt om den svenska försvarspolitiken, menade att Sverige ofta definierat bort Finland. Sedan freden 1809 har vi snarare vänt oss västerut. Förhållandet till Finland komplicerades dessutom av Ålandsfrågan, som blev en stridsfråga mellan länderna.
 

- Där försökte Sverige göra svenskar av ålänningar, berättade Kent Zetterberg.

Men trots det svenska ointresset finns det många beröringspunkter mellan länderna, det märks inte minst i städer som Haparanda där gränsen mellan det finska och det svenska har suddats ut, sade Sinikka Bohlin, riksdagsledamot för socialdemokraterna med finskt påbrå, som samtalade med forskarna. Hon understök dessutom vikten av att i framtiden utveckla samarbetet mellan länderna, vilket forskarna höll med om. Och sedan Sovjet inte längre greppar efter Finland har vi, menade Kent Zetterberg, mycket gemensamt rent säkerhetspolitiskt.

Finland har varit lillebror i förhållande till Sverige, och det finns många skillnader i vår moderna historia, samtidigt är Finland och Sverige två länder som liknar varandra mycket. Och tack vare Märkesåret kanske de bristande svenska kunskaperna om Finland blivit något förbättrade.

/Jenny Björkman

Uppdaterad 2009-09-07