Utan skatter kan vare sig vård, skola eller omsorg finansieras med offentliga medel, om det är de flesta överens. Däremot är det långt ifrån självklart hur våra skatter ska se ut, vad som ska beskattas eller hur högt skattetrycket bör vara – eller för den delen vad skatterna ska räcka till.

När de tre forskarna Peter Johansson, historiker vid Institutet för framtidsstudier, som forskat om skatter under 1900-talet, Katarina Nordblom, nationalekonom knuten till både Uppsala och Göteborgs universitet, som forskat om bland annat skattefusk och Åsa Gunnarsson, jurist från Umeå universitet, med inriktning mot skatterätt, diskuterade skatterna i Sverige tillsammans med de tre politikerna Lennart Hedquist (M), Karin Pilsäter (FP) och Sven-Erik Österberg blev detta tydligt. Men trots paneldeltagarnas olika bakgrunder och politiska inriktningar var det framför allt samförstånd som rådde denna sena eftermiddag i Visby.

Alla var eniga om att vi måste ha försörjning till välfärdsstaten via skatter och frågan var snarare hur detta skulle ske på bästa sätt. Peter Johansson menade att man i framtiden kan se flera utmaningar mot stabila och breda skattebaser.

- Det är inte bara den åldrande befolkningen och dagens globalisering, vilken gör skattebaserna mindre och rörligare, som är en utmaning för framtidens politiker. En utmaning är också att nå enighet i de här frågorna, och min egen forskning visar hur politikerna själva tycks få allt svårare att få till breda samförstånd om hur man ska värna skattebaserna.

Katarina Nordblom kunde snabbt konstatera att frågan om skatterna i offentligheten ofta egentligen handlar om legitimitet – vilket gör frågan om skattetrycket till en pedagogisk fråga.

- Ett bra exempel på detta är att nästan ingen vill ha sämre offentlig service, men nästan alla vill sänka skatterna. Många ser inte sambandet mellan den skatt de betalar och vad de får ut, och det gör dem mindre benägna att betala skatt, menade Katarina Nordblom.

På samma sätt är det många som är för en koldioxidskatt, men lika många som vill ha lägre bensinpriser. Det handlar, menade Katarina Nordblom, om hur man presenterar en skatt och ett problem, och därför är det viktigt för såväl politiker som forskare att vara tydliga och pedagogiska när det gällde att förklara skatterna.

- Det gäller att göra det tydligt att skatterna är ett medel att nå de gemensamma målen, sade hon.

Hennes forskning har också visat att det finns ett tydligt samband mellan grupper som misstror politiker och de som har en lägre acceptans för skatter. Lösningen menade hon var att politiker blir tydligare – både rent pedagogiskt och faktiskt.

Men vad är då en bra skatt? Koldioxidskatten, vilken Karin Pilsäter först nämnde, är förrädisk som god skatt betraktad. Skatten uppfattas visserligen som legitim, men syftet är ju att minska koldioxiden och i takt med att den minskas, kommer således också de statliga intäkterna att minska. Att beskatta saker vi vill ha bort, som koldioxid, fett, alkohol eller nikotin, är alltså inte hållbart i längden, om skatterna ska finansiera välfärden.

Ett hållbart skattesystem måste därför inrättas på andra grunder. Juristen Åsa Gunnarsson hävdade med emfas att det måste vara skatteförmågeprincipen” som gäller. Det innebär att varje individ eller familj måste beskattas efter sin förmåga.

Men också en sådan lösning är problematisk, och till syvende och sist handlar skattepolitiken inte bara om skattesatser och skattebaser, utan om vad för slags samhälle det är man vill ha. Lennart Hedquist betonade att hans mål är att skatterna ska leda till ökad frihet för medborgarna. Utifrån ett sådant mål menade han att själva politiken kunde utformas. Och precis som koldioxidskatten är en legitim skatt som inte är hållbar som välfärdsförsörjning, finns det skatter som exempelvis fastighetsskatten som på många sätt är utmärkt som skattekälla, men däremot inte är legitim.

- Det viktiga är alltså att utforma skatterna så att de inte läcker för mycket, eller så att de befordrar till exempel svartarbete, sade han.

Också Sven Eric Österberg tyckte att det är målen som är det viktiga inom skattepolitiken. För honom som socialdemokrat är exempelvis ett högt skattetryck viktigt i sig, eftersom det alltid leder till starka omfördelningar i samhället, vilket han tyckte var viktigt. Han höll också med Katarina Nordblom om vikten av att folk betraktade skatterna som legitima. Men häri finns en svårighet.

- Varje gång vi diskuterar fusk och svartarbete riskerar vi att legitimera det. Debatten om fusket riskerar alltså att öka fusket, sade han.

Det levererades alltså inga säkra svar under detta seminarium om hur vi kan skatta oss till lycka. Viktigt för att skatterna ska vara legitima är dock att människor kan se sambandet mellan vad de betalar och vad de får – och att de visioner som ligger bakom skatterna görs tydliga. Där har alla – både politiker och forskare – en viktig uppgift att fylla.

- Och det är därför viktigt att vår forskning inte bara når politiker utan också allmänheten, så att kunskaperna om hur välfärdsstaten kan finansieras blir större, påpekade Peter Johansson.

Att förbättra kunskaperna och förståelsen för systemet är inte minst viktigt med tanke på att globaliseringen kommer göra det tydligt att skattetrycket ser så olika ut i Europa.

- Om man betalar 16 procent skatt i Rumänien, vilket är mindre än hälften av vårt skattetryck, måste det märkas att vi får något för våra höga skatter, annars är det inte otänkbart att vi kan se fram emot olika slags skatterevolter, sade Katarina Nordblom.

/Jenny Björkman

Uppdaterad 2009-09-07