Lärande på alla nivåer har blivit allt viktigare för det svenska utbildningssystemet. Senare års forskning inom psykologi, kognitiv vetenskap och neurovetenskap har gett oss en förståelse för barns lärande - hur de blir motverae, hur de skapar begrepp och hur de minns. Samtidigt har lärandet förändrats i takt med exempelvis information från internet och andra interaktiva undervisningsprogram.

Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet finansiera fyra forskningsprogram inom detta området. Satsningen kallas för Lärande och minne hos barn och ungdomar. Den totala finansieringsvolymen är 72 mkr för en period av fem år.

Syftet med satsningen är att fördjupa kunskaperna om hur barn  och ungdomarna lär sig, hur de motiveras, hur de skapar begrepp och hur deras minne fungerar. Meningen är också att kunskaperna ska användas för att skapa bättre villkor för lärande på daghem, förskolor, skolor och universitet.

Satsningen presenteras mer här.

Forskningsområdet definieras i tre huvudtitlar:

Emotion och motivation

Begreppsbildning och begreppsutveckling

Interaktiva lärandeprocesser

Utlysningen skedde 2006. Totalt inkom 18 ansökningar. Ett programråd bestående av representanter för finansiärerna och fem forskare, som representerar olika delar av lärandeprocessen, har med hjälp av sakkunnigutlåtanden och intervjuer, enhälligt valt ut nedanstående fyra forskare att erhålla anslag för tre år. Efter utvärdering finns möjlighet att erhålla anslag för ytterligare två år.

Professor Stefan Samuelsson, Linköpings universitet (5 mkr)

En internationell longitudinell tvillingundersökning av tidig språklig och kognitiv utveckling, läs- och skrivinlärning, matematik och uppmärksmhet

Syftet är att studera genetiska och miljömässiga inflytanden på barns tidiga läs- och skrivinlärning, språk- och matematikförmågor samt uppmärksamhet.

Professor Roger Säljö, Göteborgs universitet (13 mkr)

Att lära och minnas interaktiva teknologier i ett narrativt perspektiv

Syftet är att studera hur våra sätt att lära, minnas och organisera information och kunskap förändras genom använding av digitala tekniker.

Professor Juha Kere, Karolinska Institutet (12 mkr)

Biologiska mekanismer bakom dyslexi: de genetiska riskfaktorerna och deras reglering

Det övergripande målet med projektet är att förklara den neurobiologiska bakgrunden till dyslexi.

Professor Torkel Klingberg, Karolinska Institutet (16 mkr)

Brain Child - en longitudinell studie av minnesfunktioner hos barn

Projetket syftar till att förena neurobiologiska och pedagogiska perspektiv på minne och inlärning. Målet är att utforska hur inlärning, färdigheter, läsning och problemlösning är beroende av underligande psykologiska funktioner, interventionver, strukturell mognad av hjärnan, genetik och miljöfaktorer.

Uppdaterad 2008-09-15