
Hur sätts mål i offentlig verksamhet? Hur mäts resultaten? Det är huvudtemat för den områdesgrupp inom RJ som startade sin verksamhet 2011.
Ett växande intresse för mål och resultat löper som ett brett stråk genom det senaste århundradets strävanden efter ökad rationalitet och rationalism i ekonomi och samhällsliv. De senaste decenniernas reformtendenser sammanfattas ibland under rubriken ”new public management”. Hit hör renodling av olika verksamheter, kontraktsstyrning och andra impulser från näringslivet, decentralisering och ökad självständighet för verkställande organ, ett växande intresse för effektivitet och en större tonvikt på utvärderingar.
Riksdag och regering har ställt sig bakom den nya orienteringen, men efter hand har man också kunna notera en viss eftertänksamhet. Från vänster uppfattas en del inslag i mål- och resultatstyrningen som utslag av nyliberalism, från höger som återfall i planhushållning. En vanlig farhåga är att den alltmer markerade inriktningen på kvantitativa resultat ska tränga undan mer kvalitativa och svårmätbara ambitioner från offentlig verksamhet. Inte minst i den akademiska världen är dessa frågor heta. Vad är bra vetenskap, vad är bra högre utbildning?
Områdesgruppen ska ta initiativ till belysning av dessa frågor.
Läs även den kunskapsöversikt som producerats i områdesgruppens hägn.
Daniel Tarschys (ordförande)
Rolf Annerberg, Formas
Anna Castberg, Finansdepartementet
Anders Grönlund, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Sten Heckscher, f.d. ordförande i Regeringsrätten
Lena Lindgren, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Eva Lindström, f.d. riksrevisor
Britta Lövgren, Riksbankens Jubileumsfond
Joakim Molander, Sida
Kerstin Sahlin, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet
Göran Sundström, SCORE
Ulrika Waaranperä (sekreterare), doktorand, Malmö högskola
Göran Blomqvist, Riksbankens Jubileumsfond
Henrik Berggren, författare och journalist
Marja Lemne, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Uppdaterad 2012-04-24