Riksbankens Jubileumsfond är en självständig finansiell aktör. Målet är att på lång sikt uppnå en genomsnittlig realavkastning om minst 4 procent per år.

 

En mer utförlig beskrivning av RJ.s finansförvaltning och dess resultat finns i årsberättelserna.

 

Klicka på respektive rubrik för att läsa mer om:

Donationer
Intern kapitalförvaltning
Målsättning och investeringsmodell
Tillgångsfördelning
 

 

Donationer

Riksbanken

Inför Riksbankens 300-årsjubileum 1968 beslutade riksdagen att avsätta pengar i en stiftelse för att främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades för att stödja svensk forskning och enligt stadgarna rör det sig om ”forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt” (2 § andra stycket). Stadgarna har tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Riksbanken tillförde kapital till stiftelsen vid flera tillfällen och totalt uppgår dessa donationer till cirka 1,5 miljard kronor.

 

Löntagarfonderna

I samband med utskiftningen av löntagarfonderna i början av 1990-talet erhöll RJ en ytterligare donation, Kulturdonationen, vilken också uppgick till 1,5 miljarder kronor.

Intern kapitalförvaltning

Det var först 1988 som RJ blev en självständig finansiell aktör och startade en aktiv förvaltning av sin förmögenhet. Kapitalet förvaltas internt av RJ:s finansavdelning. Undantagen är fastighetsförvaltningen och en del placeringar i hedgefonder, vilka hanteras av externa aktörer. En placeringspolicy som tas fram i samråd med fondens finanskommitté, och beslutas av styrelsen, sätter ramarna för förvaltningen.

 

Målsättning och investeringsmodell

Realavkastningsmål

Under årens lopp har förvaltningsmålen förändrats. Från starten hade finansavdelningen som mål att minst värdesäkra kapitalet realt, det vill säga behålla kapitalets värde med hänsyn taget till inflationen. Detta ändrades 1997 till att avse en real avkastning på fem procent över tiden. Sedan 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig realavkastning om minst fyra procent per år. Med detta mål bedöms RJ kunna hålla en jämn nivå på forskningsanslagen, och därmed finns förutsättningar att aktivt främja och stödja den vetenskapliga forskningen på lång sikt.

Sedan starten för den aktiva förvaltningen har de mål som satts upp i genomsnitt överträffats med goda marginaler. I tabellen nedan visas måluppfyllelsen i förhållande till de mål som satts upp under respektive period.  

Period	Realavkastning i genomsnitt per år	Mål
1989-1996	6,9%	Minst realvärdesäkra kapitalet
1997-2002	9,9%	5% realavkastning
2003-2010	6,0%	4% realavkastning

 

Aktiv förvaltning

RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Den ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Under perioden 2003-2009 har referensportföljen gett en avkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med god marginal. Därutöver har den aktiva förvaltningen som bedrivs inom RJ:s finansavdelning gett en avkastning som överstiger utvecklingen i jämförelseindex. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.

 

Förvaltningens goda resultat har bidragit till att RJ har kunnat utveckla sin verksamhet för att stödja svensk forskning. Forskningsanslag från RJ såsom en självständig finansiell aktör beviljades för första gången 1989 och sedan dess har anslag om totalt omkring fem miljarder kronor beviljats. Diagrammet nedan visar fördelningen av forskningsanslag för respektive år.

 

Beviljade forskningsmedel 1989-2010

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillgångsfördelning

Tillgångsslag

För närvarande sker investeringar i såväl svenska som internationella aktier, svenska räntebärande värdepapper, direktägda fastigheter och fastighetsfonder samt en del i alternativa placeringar såsom olika hedgefonder.

 

Allokering

Fördelningen mellan olika tillgångsslag varierar över tiden beroende på marknadsläget och förvaltningsteamets bedömning av framtida utveckling. Dels handlar det om att fördela tillgångarna mellan olika tillgångsslag, dels om allokering mellan olika marknader. I diagrammet nedan visas hur tillgångsallokeringen utvecklats sedan starten 1989.