Områdesgruppen för teknisk utveckling och institutionell förändring i det tidiga 2000-talet (OTIF) sammanträdde första gången den 14 juni 2011.

Temat för denna områdesgrupp är inte nytt. RJ har vid ett par tidigare tillfällen initierat forskning kring problemkomplexet teknik och social förändring.

I början av 2000-talet återkommer frågorna i ny form och förmodligen med större styrka än tidigare under historien. Flera nya tekniker har resulterat i snabba och revolutionerande omvandlingar. Utmaningarna för den vetenskapsbaserade framsynen och teknikdiskussionen ökar därmed. Följande exempel kan nämnas. Nanotekniken, den digitala informationstekniken och biotekniken är tre exempel som utmanar etablerade förhållningssätt. Inom flera samhällsområden uppstår nya etiska, rättsliga och politiska frågeställningar.

Samspelet mellan en komplicerad och svårfångad teknikutveckling och en komplex institutionell verklighet pekar på forskningsbehov och –möjligheter. Det handlar om att sammanföra och omsätta befintlig kunskap i nya sammanhang och om att stödja forskning inom nya områden. Det behövs kunskap som förmår överblicka komplicerade teknikutvecklingsprocesser och dessas långsiktiga effekter. Förutom denna kvalificerade framsyn behövs också en kritisk debatt både inom forskarvärlden och i bredare samhällssammanhang. Forskning i skärningen mellan humaniora, samhällsvetenskap, teknik, naturvetenskap och medicin kan öka kunskaperna om drivkrafter och intressemotsättningar. Den kan också bidra till en saklig och demokratisk debatt genom att balansera såväl överdrivna farhågor som förstorade förhoppningar. Forskningen kan bidra till att göra tekniken socialt hållbar.

Syftet med en områdesgrupp är att diskutera och ta initiativ till samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i skärningspunkten mellan å ena sidan teknik i applikationer eller politiska användningar och å andra sidan ekonomi, demokrati och etik. Gruppen bör ta sig an frågor om de tekniska förändringarnas betydelse för skapande av normer och mentaliteter samt för handlanden och institutionalisering. Områdesgruppen ska vara inriktad på teknikens samhälleliga genomslag och vara öppen för olika områden och sektorer, t.ex. för en forskningsbaserad diskussion om hur samma slags tekniker - exempelvis genteknik, digitalteknik eller nanoteknik - slår igenom på olika områden. Den bör t.ex. kartlägga i vilken mån det finns forskning som kan understödja de processer av institutionell anpassning som följer av de tekniska förändringarna. Finns det särskilda frågeområden med behov av forskningsinitiering och kunskapsbildning? En bärande idé i detta sammanhang är att inkludera både gammal traditionell och ny teknik, inte bara för att göra historiska paralleller möjliga utan också för att alla teknikslag har en kontinuerlig inverkan på de samhälleliga processerna.

Uppdraget blir att inventera forskningsbehov och –möjligheter, och att ta initiativ till forskning. Därutöver bör uppdraget vara att främja den vetenskapliga diskussionen om förståelsen av tekniska utvecklingsprocesser. Gruppen ska arbeta utåtriktat och underlätta möten mellan skilda vetenskapliga områden, liksom mellan forskningen och det omgivande samhället. Med tanke på att det i hög grad handlar om en internationell utveckling är kontakter med forskare och praktiker i andra länder angelägna.

Ledamöter:

Finn Bengtsson, riksdagsledamot (M), professor i psykiatrisk behandlingsforskning vid Lindköpings universitet
Göran Blomqvist, vd RJ, områdesgruppens ordförande
Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet
Kristina Höök, professor i människa-maskin-interaktion vid Stockholms universitet
Ericka Johnsson, Linköpings universitet, universitetslektor vid tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet
Thomas Kaiserfeld, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet
Fredrik Lundmark, forskningssekreterare RJ, områdesgruppens sekreterare
Cecilia Magnusson-Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet
Lars J. Nilsson, professor i energi- och miljösystem vid Lunds universitet
Urban Strandberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Jane Summerton, professor och direktör vid Centre for Technology, Innovation and Culture/TIK-centre vid Oslo universitet
Nina Wormbs, universitetslektor i teknikhistoria vid KTH

Uppdaterad 2011-06-30