Dåliga skolresultat påverkar hälsan

Dåliga skolresultat påverkar hälsan

Forskare vid Stockholms universitet kan i ett av de största projekten kring utsatta barn sedan 1980-talet, visa bland annat att dåliga resultat i skolan påverkar både hälsan och ens livssituation långt fram i livet.

Bo Vinnerljung är professor i Socialt arbete vid Stockholms universitet, och har sedan ett antal år tillbaka undersökt vad som ligger bakom ohälsa och sociala problem hos unga vuxna i ett projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Tillsammans med ett antal kollegor ville han öka kunskapen om utsatta barn i Sverige. Han har lett ett projekt som tack vare både tid och pengar kunnat kartlägga utsatta barn på ett sätt som inte gjorts på flera decennier. Framför allt har forskarna tittat på barn som fått insatser från Socialtjänsten.

I dag kan man visa att skolprestationer spelar en stor roll för barnens framtida hälsa. De visar också att de utsatta barnen varit en blind fläck och många av de generella välfärdsinsatser som görs har missat målet, vilket drabbat de här barnen i dubbel bemärkelse. Många har märkbart sämre hälsa än andra barn.

-Det har saknats systematisk kunskap om den här gruppen och det erbjuder vi nu genom bland annat ett 50-tal delstudier. Vi visar dessutom hur utsatt gruppen faktiskt är – inte minst vad det gäller deras många gånger dåliga hälsa, säger Vinnerljung.

Ett annat av de många viktiga resultaten är att skolprestationer har ett så självständigt förklaringsvärde för de höga överrisker för social utslagning.

-Skolan är en mediator, vilket betyder att de utsatta barn som klarar skolan, också klarar sig senare i livet och tvärtom, förklarar Bo Vinnerljung.

Det betyder alltså att man genom att titta på barnens resultat i skolan kan ingripa tidigt, för att på lång sikt förbättra både hälsan och den sociala situationen hos den här gruppen. Det är förstås av enormt värde både för dem och för samhället.

Det finns som Vinnerljung påpekar ett mycket starkt prediktionsvärde för framtida problem som till exempel missbruk, starkare än såväl socioekonomisk bakgrund och förekomster av psykopatologi hos föräldrarna.

Men det finns också lösningar. För Vinnerljungs och hans kollegors forskning har redan spelat en viktig roll, så till vida att man i många kommuner bland annat till följd av resultaten börjat arbeta annorlunda.

-Det finns en rad exempel på hur man kan göra något så enkelt och billigt som att skicka bokpaket till de här familjerna en gång i månaden, vilket man kan visa höjt läskunnigheten med flera år på bara ett par månader, säger Vinnerljung.

Det är alltså redan i dag ett 50-tal kommuner som försöker att bygga sina insatser gentemot den här gruppen av mycket utsatta barn på den nyvunna kunskapen. Det är viktigt.

-Skolresultaten är ju så lätta att följa, att det borde vara lätt att ingripa, säger Bo Vinnerljung.

Själv är Bo Vinnerljung förvånad över hur utsatt gruppen faktiskt varit. Hälften av de här utsatta barnen har exempelvis svår karies, och många av barnen saknar ett fullgott vaccinationsskydd.

-Det rör sig om en så stor andel att det faktiskt handlar om ett smittskyddsproblem, konstaterar Vinnerljung.

Anledningen till de utsatta barnens ohälsa är ofta att deras föräldrar helt enkelt inte dyker upp på hälsokontroller och liknande. Det finns i dag inte heller möjligheter att följa upp det. Men tack vare RJ:s stöd vet vi i dag mycket mer om gruppen utsatta barn, och det hoppas Bo Vinnerljung och hans kollegor ska leda till att situationen förbättras.

-De här små men marginaliserade grupperna har länge fallit under radarn, de har helt enkelt inte varit intressanta, och därför har vi inte vetat om hur illa de haft det. Men nu vet vi, och kan därmed göra mer för att förbättra deras situation.