Tydligare karriärsystem och anslagsfördelning

I sju punkter sammanfattas RJ:s inspel till den kommande forskningspropositionen.

I RJ:s inspel till regerings kommande forskningsproposition betonar vi den känsliga balansen mellan utbildning och forskning samt mellan basanslag och externfinansiering.

Det är nödvändigt att lärar- och forskarkarriären i Sverige får en transparent och hållbar utformning. Lösningen kan förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män och underlätta internationella rekryteringar. Vi lyfter också fram den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens växande betydelse, liksom behovet av satsningar på infrastruktur inom alla delar av forskningen. Att resultaten ska spridas och göras lättillgängliga för forskare och allmänhet är grundläggande för RJ.

I nedanstående sju punkter presenterar vi förslag för att förbättra situationen inom svensk forskning och samhälle:

1. Utveckla symbiosen mellan forskning och utbildning
De humanistiska, samhällsvetenskapliga utbildar tillsammans mer än hälften av alla studenter (UKÄ Årsrapport 2015, sid. 45). Den forskning som studen¬terna möter har stor betydelse under hela deras yrkesliv. Resultat från forskningen ökar studenterna förutsättningar att tänka i otraditionella banor, och lärarna får inspiration att tänka nytt genom studenternas frågor och annorlunda perspektiv. Den låga "studentpengen" för hum-sam medför dock att lärarna har svårigheter att följa forskningens utveckling och än mindre möjligheter att vara vetenskapligt aktiva. Bristerna i utbildningens forskningsanknytning och de fåtaliga direkta kontakterna mellan lärare och studenter får lång¬siktiga effekter, både för samhället i stort och för hum-samområdet inom de svenska universiteten.

2. Ta tillvara potentialen i hum-samforskningen
Hum-samforskningen har en bred, ofta integra¬tiv inriktning som bygger på forskning inom flera områden (exempelvis om klimat, miljö, krig och konflikter, hälsa, demografi och migration). RJ efterlyser åtgärder som gör att potentialen i denna forskning kan utvecklas i större utsträckning än vad som för närvarande är möjligt. RJ arbetar tillsammans med inhemska och internationella aktörer för att flytta fram positionerna i en alltmer globaliserad värld, bland annat genom utlysningar som utifrån en helhetssyn för samman olika vetenskapliga specialiteter och som gör det möjligt för dessa att på likartade villkor undersöka förhållanden i naturen, sociala processer, kulturella tolkningar, etiska normer och tänkesätt både integrerat och ur skilda vetenskapliga perspektiv.

3. Förbättra balansen mellan basanslag och externa anslag
Svenska forskare har blivit allt för beroende av extern finansiering, inte minst inom hum-sam. Utan en väl fungerande basorganisation för forskningen vid universitet och högskolor blir det svårt för externa finansiärer som RJ att stödja och att utveckla den ledande forskningen inom hum-sam, vilken har få andra finansiärer.

Vi är övertygade om att potentialen för svensk forskning skulle kunna utnyttjas bättre om fler duktiga forskare hade forskningstid inom ramen för sina anställningar och att lärosätena i större utsträckning hade möjlighet att erbjuda forskare anställningar med gynnsamma villkor. Det är heller inte rimligt att så många forskare som idag tvingas stapla visstidsanställningar ovanpå varandra. Nya, tydliga karriärvägar på nationell nivå måste inrättas.

RJ tror inte på en jämn fördelning av basanslagen till universitet och högskolor. Snarare bör även basanslagen konkurrensutsättas i högre grad, till exempel genom att staten efter utvärdering ger mer resurser till de universitet och högskolor som klarar sig bäst i internationell konkurrens. Detta skulle samtidigt påskynda och stimulera en nödvändig profilering av svenska lärosäten.

4. Inför en transparent och nationell karriärstruktur
En avgörande faktor bakom hög kvalitet i forskningen är förmågan att rekrytera högt kvalificerade forskare och att ge dem gynnsamma arbetsförhållanden. Erfarenheten inom RJ är att svenska forskningsmiljöer är klart attraktiva för utländska forskare på postdok-nivån och åren närmast därefter. De juniora måste dock få bättre chanser att etablera sig som självständiga forskare. Svenska lärosäten behöver anställningar som ger juniora forskare goda möj¬ligheter att forska under relativt många år (4–6 år) och som därefter kan leda till en tillsvidareanställning. Detta skulle kraftigt förbättra möjlighe-terna för svenska universitet och högskolor att rekrytera de forskare som om 10 – 20 år kan vara världsledande.

5. Öka insatserna för jämställdhet och rörlighet, internationellt och mellan sektorer
För att öka den svenska forskningens kvalitet och göra den mer internationellt konkurrenskraftig behövs insatser för att öka jämställdheten. Att skapa tydliga, meritorienterade karriärstrukturer på lärosätena är ett sätt att motverka könsobalanser där kvinnor i högre omfattning primärt undervisar, medan männen i större utsträckning, forskar. Med rådande meritvärdering påverkar denna "arbetsfördelning" den långsiktiga rekryteringen till de högsta akademiska positionerna.

Liksom Vetenskapsrådet anser RJ att det är centralt att förtydliga ansvarsuppdelningen mellan lärosätena och de externa forskningsfinansiärerna, till exempel inom områden som jämställdhet, karriärstruktur och nationell mobilitet.

Svenska forskningsmiljöer behöver bli mer attraktiva för utländska forskare genom bland annat kortare rekryteringsprocesser och tydligare, förutsägbara karriärstrukturer. Motsvarande gäller för svenska forskare som väljer att vistas i en utländsk forskningsmiljö under en del av sin karriär: det är viktigt att meritvärdet erkänns av svenska lärosäten. Forskarrörligheten mellan svenska lärosäten behöver också uppmuntras.

Behovet av ökad rörlighet är mångdimensionellt. Att stimulera rörligheten över nationsgränser bidrar till internationaliseringen av svensk forskning, liksom insatser för att svenska forskare i högre grad ska publicera sig i internationella tidsskrifter. Ett centralt kriterium på hög vetenskaplig kvalitet är forskningens genomslag i den interna-tionella vetenskapliga diskussionen. RJ vill betona vikten av att nationella riktlinjer för open access-publicering snarast kommer till stånd för att bland annat underlätta svenska forskares synlighet internationellt. Den analys av innehållet i flera utvärderingar av hum-sam-forskningen vid svenska lärosäten som RJ har låtit göra visar att en återkommande iakttagelse i utvärderingsrapporterna är bristen på internationalisering. Utvärderingarna betonar särskilt vikten av att öka svenska forskares internationella publicering. Kraven på internationalisering inom hum-sam bör vara desamma som inom andra vetenskapsområden.

Interaktionen mellan lärosätena och andra samhällssektorer bör också öka. Personrörlighet leder till effektiv kunskapsöverföring genom att sprida kompetens och öka kännedomen verksamheterna inom skilda sektorer av arbetsmarknaden. Med postdok-anställningar placerade i näringslivet, myndigheter och civilsamhällets organisationer kan man åstadkomma nya typer av djupgående samverkan och att öka kunskaps- och erfarenhetsutbytet. En förhoppning på sikt är att påverka meriteringssystemet så att akademin i högre grad än hittills värderar erfarenheter från arbete inom organisationer utanför akademin och vice versa.

6. Investera i infrastruktur för forskning
En väl fungerande infrastruktur är viktig för att hum-sam-forskningen ska kunna utvecklas och ligga i internationell framkant. Det kan handla om digitaliseringar, om uppbyggnad och underhåll av databaser samt olika typer av "big data", insatser som kräver resurser och kompetens. Insatser som syftar till att göra samlingar och arkiv kända och tillgängliga samt användbara för forskningen är av stor vikt.

7. Utveckla forskningskommunikation och samverkan
Att kommunicera forskningens resultat och att samverka med det omgivande samhället bidrar till att upprätthålla medborgarnas intresse och förtroende för forskningen och är betydelsefulla inslag i ett demokratiskt samhälle. Det är dock kontraproduktivt att göra samverkan till ett krav som ställs på de enskilda forskarna. Tvingande krav riskerar att hämma kvalitet och internationell rekrytering. Istället bör vinsterna med samverkan uppmärksammas ytterligare. Strukturella, stödjande insatser runt forskarna, exempelvis forskarutbildade kommunikatörer, kan bredda innebörden i samverkan. Det är viktigt att samverkan och forskningskommunikation har ett tydligt meritvärde.

Text: Göran Blomqvist, vd RJ