Flexit-forskarna

Flexit-forskare 2015

Anna AdenijiAnna Adeniji fil.dr Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet Växjö

Hyresgästföreningen: Representation, makt och normer. Intersektionella perspektiv på Hyresgästföreningens arbete

I forskningen undersöks relationen mellan representation, makt och normer i Hyresgästföreningens styrelsearbete och valberedningsuppdrag på regional nivå.

Cheryl CordeiroCheryl Marie Cordeiro fil.dr, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

ABB: Att identifiera faktorer som påverkar acceptans av ny teknik inom industrin genom språkvetenskaplig analys, SFL och UTAUT: En studie av ABB User Experience

Syftet med studien är att undersöka om nuvarande teoretiska analysmodellerna av teknikacceptans kan förbättras. Målet är att presentera såväl en metod, ett teoretiskt modellbygge såväl som ett nyskapande och praktiskt tillämpbart resultat. ABB-intervju med Cheryl Marie Cordeiro.

Jon EngströmJon Engström tekn.dr, Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI), Linköpings universitet

SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign): Service design: Innovationer från kund- och medborgarperspektiv

Forskningen syftar till att öka kunskapen om hur det utifrån medborgar- och kundperspektiv kan skapas innovationer som utgår från kundens behov och värdeskapande processer. Målet är bättre offentliga tjänster och mer konkurrenskraftiga företag.

Sara BengtssonSara Bengtsson forskningslektor, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Invigos: Utvärdering och åtgärder för att främja motivationsprocesser under den enskilda lektionen när eleven använder det digitala verktyget "Alla kan skriva"

Det finns ett behov att utvärdera elevens motivation under lärandeprocessen, i synnerhet under den enskilda lektionen, samt att studera lämpliga åtgärder för att öka motivationen. Syftet är att kvantitativ utvärdera vilken kontext som leder till hög motivation.

Sophie LinghagSophie Linghag ekon.dr, Centrum för genusforskning, Karlstads universitet

Svenska Golfförbundet: Jämställdhetsarbetets förutsättningar i ideella verksamheter. En studie av ett jämställdhetsprojekt inom Svenska Golfförbundet

Projektet handlar om att utveckla ny kunskap om jämställdhet och jämställdhetsarbete inom ideella verksamheter och specifikt inom idrotten. Syftet är att beskriva och förstå hur jämställdhet integreras för att därigenom utveckla kunskap om jämställdhetsarbetets förutsättningar och praktik i ideella organisationer och verksamheter.

Flexit-forskare 2014

Bild på Björn LidestamBjörn Lidestam, biträdande professor på Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid Linköpings universitet

VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut):Självförklarande väg

Syftet är att undersöka och utveckla hur trafikmiljöer bör utformas för att trafikanten direkt och automatiskt ska kunna fatta korrekta och trafiksäkra beslut i trafiken. I första hand gäller det miljön runt trafikanter och fordon, i andra hand förarmiljön inne i fordon. Exempelvis eftersträvas att behovet av skyltar och vägmarkeringar ska minskas, för att därmed minska risker för motstridiga budskap och resulterande felhandlingar.

Bild på Christofer Laurell

Christofer Laurell, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet

Volante: Sociala mediers inverkan på plats, evenemang, upplevelse och engagemang

Forskningsprojektet syftar till att analysera hur evenemang som sker på fysiska platser blir integrerade i sociala medier och hur konsumenter på digitala platser uttrycker engagemang kring sina upplevelser. Det ska öka förståelsen för samspelet mellan evenemang på fysiska platser samt dess digitala integration på olika platser inom det sociala medielandskapet genom konsumenters artikulering av upplevelse och engagemang.

Elisabet HöögElisabet Höög, fil.dr i folkhälsovetenskap med inriktning mot organisationsutveckling, Umeå universitet

FoU Välfärd, Region Västerbotten: Sammanhållen vård och omsorg i en spretig verksamhetsmiljö - stödstrukturer i praktiken

Forskningsprojektet syftar bland annat till att utveckla potentialen för regionala och lokala stödstrukturer som stödjande funktion för kunskapsutveckling och kvalitetsarbete inom vård och omsorg. I det ingår att öka förståelsen för de olika verksamhetsnivåer som utgår från den praktiska verklighet där kvalitet och utveckling förväntas uppstå.

Bild på Malin GawellMalin Gawell, företagsekonom vid Södertörns högskola och Umeå universitet

Röda korset: Entreprenörskap för social förändring

I projektet ska hon problematisera och utveckla kunskaperna om ett socialt entreprenörskap kan bidra till utvecklingen för att hindra och lindra mänskligt lidande samt lägga en grund för en fortsatt positiv utveckling för utsatta människor. Mer specifikt fokuserar projektet på övergången mellan akuta insatser och ett mer långsiktigt utvecklingsarbete.

Sara BelfrageSara Belfrage, fil.dr, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), KI

Myndigheten för vårdanalys: När är det värt det? Skydd och inskränkningar av den personliga integriteten

I projektet ska man reda ut vilka de andra värden är, som är svåra att förena med vidmakthållen personlig integritet. Det handlar främst om känslig information i digital form, som finns i patientjournaler och hälsoregister. Därefter undersöks hur människor värderar integritetsskyddet när detta kolliderar med andra värden.

Flexit-forskare 2011

Bild på Alexandra BorgAlexandra Borg, fil.dr. litteraturvetenskap, Bonnierförlagen: Läsning 2.0. Boken och läsaren i det digitala samhället.

Alexandra Borgs arbete behandlar digitaliseringens konsekvenser för bokens samhälle. Tonvikten ligger på den digitala boken. Syftet är att ge en överblick och analys av de förändrande villkor bokmarknaden står inför i den digitala eran. Utifrån en svensk kontext studeras inte bara vem framtidens läsare är och vad han eller hon väljer att läsa, utan även varför och hur. Ett delsyfte är att utreda de digitala bokmediernas inneboende potential. Undersökningen bidrar till att spåra nya konsumtionsmönster och lästekniker, men också matcha nya läsargrupper samt ge en fingervisning om hur produkter bäst utformas för att tillfredsställa olika behov, exempelvis läromedel.

Bild på Anna-Maria RimmAnna-Maria Rimm, fil.dr. litteraturvetenskap, Förlagssammanslutningen De Oberoende: Villkor och överlevnad: förlagsstrategier och positionering på den svenska bokmarknaden

Syftet med projektet är att undersöka större och mindre förlags strategier för att överleva och konkurrera på den moderna svenska bokmarknaden. I likhet med många andra länder i västvärlden domineras den svenska bokmarknaden av ett fåtal stora mediekoncerner som genom konsolidering ständigt växer. De är exempel på så kallad vertikal integration, där hela ledet från produktion, distribution, marknadsföring och försäljning kontrolleras av en och samma aktör. Fenomenet pekas ofta ut som en försvårande faktor för att konkurrera på rättvisa villkor, för såväl mindre och mellanstora förlag, som för den oberoende bokhandeln. I projektet ingår också en retorisk analys av stora och små förlags sätt att bygga sitt etos i syfte att positionera sig i bokbranschen.

Bild av Jonas Andersson SchwarzJonas Andersson Schwarz, Forsman & Bodenfors AB, fil.dr. medie- och kommunikationsvetenskap: Jaget som profil: Internetanvändarnas motivationsgrunder för vidarebefordran av innehåll på den sociala webben

Projektet handlar om internetanvändares motivationsgrunder för länkning och vidarebefordring av innehåll på webben. Genom ett antal kvalitativa intervjuer och fokusgrupper kommer användarnas egna reflektioner kring ämnet att kritiskt analyseras. Fokus ligger på huruvida de upplever att deras profil på den sociala webben bidrar till att befästa personlig status och vad denna status består i, samt deras egna motiveringar till varför de agerar som de gör. Då det finns ett underskott på empiriska studier på vilka motivationsgrunder användarna själva har för att vidarebefordra kulturellt material, dvs. audiovisuellt eller textbaserat innehåll, syftar studien till att jämföra några olika grupper av användare för att bättre utröna skillnader, likheter och eventuella mönster.

2010

Bild på Mikolaj DymekMikolaj Dymek, JUNG, fil.dr företagsekonomi: Spelifikation – Marknadskommunikationens nya (data)spelregler

Projektet handlar om hur dataspelsmediet expanderar konceptuellt och kommersiellt ut ur sin etablerade arena spelindustrin/marknaden in i nya och spännande användningsområden. Fokus kommer att ligga på tillämpningar inom marknadskommunikation, PR och reklam. Spelmediet som sådant utgör en fantastiskt dynamisk plattform för nyskapande kreativitet, världsledande teknologi, innovativa affärsmodeller och nya kulturformer. Det finns intressanta perspektiv på digital medier som kan tillämpas på ännu yngre fenomen såsom webb-media och "sociala medier". Det är dessa nya tillämpningar som projektet kommer att fokusera på.

Projekets slutredovisning.

Bild på Sara LjungbladSara Ljungblad, LOTS Design, fil. dr i människa-maskin interaktion: Att förstå framtidens användare: Kvalitéer från konsument till professionell kontext

Projektet bedrivs på LOTS Design, Göteborg med inriktning mot industridesign och strategisk design. Projektet handlar om att förstå och beskriva upplevelsekvaliteter utifrån användares perspektiv av design, för att stödja designarbete. Arbetet kan övergripande ses som en vidareutveckling av begreppet användbarhet och relaterade designmetoder. Projektet undersöker hur kvaliteter - som i dag främst associeras till privatlivet och återspeglas i konsumentprodukter och tjänster - kan utnyttjas i design för en viss arbetsmiljö. Kort info på engelska om SICS/Mobile Life

Bild på Magnus RoosMagnus Roos, Veryday (före detta Ergonomidesign)

Syftet är att förstå mer om emotioner samt hur vi kan mäta dem. Ergonomidesign vill veta hur den emotionella upplevelsen av en produkt, miljö eller tjänst kan undersökas, samt vilken roll det emotionella spelar i förhållande till fysiska och kognitiva aspekter av upplevelsen.

Emotioner har minst lika stor betydelse som logiska resonemang i mänskligt beslutsfattande. Mätmetoderna kan delas upp i i icke-verbala metoder (exempelvis mätning av ansiktsuttryck) och verbala metoder (exempelvis skattningsskalor). Det största problemet med icke-verbala metoder är att de i dag enbart kan användas för att klassificera ett begränsat antal grundläggande emotioner som ilska, rädsla och förvåning. Problemet med verbala metoder är att de förlitar sig på respondentens subjektiva [och medvetna] utvärdering av emotionerna. Förutom dessa metoder har det utvecklats icke-verbala självskattningsskalor, som ofta används inom design för är att få en skattning av vilken emotion respondenten tillskriver en produkt, miljö eller tjänst.

Bild på Lina WedinLina Wedin, fil.dr rättssociologi, Skanska Sverige AB, Supportfunktion Miljö, : Miljöanpassad upphandling, gröna innovationer och innovationsprocesser inom bygg- och fastighetssektorn.

Forskningsprojektet har två syften för att undersöka problematiken kring miljöanpassad upphandling, gröna innovationer och innovationsprocesser inom bygg- och fastighetssektorn. Ena syftet är att ta fram kunskap om de normer som styr offentliga och privata aktörer i förhållande till sin miljöpåverkan, samt att ta fram kunskap om de normer som styr både offentliga och privata aktörer i förhållande till gröna innovationer och innovationsprocesser. Det andra syftet är att utifrån innovationsteori och empiriska undersökningar undersöka och ta fram kunskap om gröna innovationsprocesser och hur de fungerar.

Flexit-forskare 2009

Bild på Martin BergMartin Berg, fil.dr sociologi, Good Old: "Nätgemenskapernas socialitet".

Projektet är förlagt till webstrategföretaget GoodOld i Malmö. Den grundläggande problematik som han arbetar med kretsar kring hur det kommer sig att människor väljer att engagera sig i sociala medier och hur innebörden av detta engagemang kan förstås. 
Martin Bergs slutredovisning

Marcus Persson fil. dr i sociologi: "The Material Youth Culture of Mobile Technology", ConsumerLab vid Ericsson i Stockholm.

Det handlar om ungas mobiltekniska användning ur socialpsykologiskt och internationellt perspektiv. I blickfånget står mobilteknisk användning i relation till ungdomars kultur- identitetsskapande. I studien ingår den materiella mobiltekniken som en aktör bland mänskliga aktörer i olika interaktionsmönster.

Bild på Susanna ToivanenSusanna Toivanen, fil.dr i sociologi, NCC, Västra hanmen i Malmö.

I projektet "Framtidens arbetsplatser" studerar hon vilka krav en osäker framtidsutveckling ställer på framtidens arbetsplatser. En viktig frågeställning är hur den framtida arbetskraftens sammansättning påverkar arbetslivet och utformningen av arbetsplatser. Projektet vill utreda hur egenskaper hos organisationer, i arbetsmiljön och hos individen är förknippade med medarbetarnas hälsa och vilken betydelse detta kan ha för framtidens arbetsplatser.
Susanna Toivanens slutredovisning