SAMspråk i Almedalen

 

Varje år arrangerar RJ tillsammans med Formas, Forte och Vetenskapsrådet SAMspråk under Almedalsveckan. SAMspråk skapar tillfälle för möte och samtal mellan forskare, politiker och andra beslutsfattare. Samtal som stimulerar och diskussioner som kan visa både på samsyn och på oenighet. Under en dag träffas forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, politiker och andra beslutsfattare för att diskutera forskning som kan förändra politiken.

2016 års program preseneteras inom kort.

Information: Hanna Köllerström

Program

10.00-10.45
Den oönskade tredje uppgiften; kommer forskningsresultat samhället till godo?

Forskning ska komma samhället till godo men försvinner ofta. Är problemet ointresse, brist på kompetens eller resurser hos forskare och/eller politiker? Hur ska forskningsresultat komma samhället till godo?

Laura Hartman, chef för Avdelningen för analys och prognos, Försäkringskassan
Sverker Sörlin, professor of Environmental History, KTH
Maja Fjaestad (S) statssekreterare hos ministern för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Kristina Persson
Sara Karlsson (S) riksdagsledamot, ledamot i Skatteutskottet

Filmsymbol Video

11.00-11.45
Var fjärde svensk är över 65 år, tas deras kompetens tillvara?

Snart är var fjärde svensk över 65 år. Har samhället råd att slösa bort en så stor kompetensresurs? Samtidigt är äldre underrepresenterade i demokratiska församlingar. Hur kan vi öka äldres delaktighet? Enligt forskningen är 70 det nya 50, eller ...?

Ingmar Skoog, professor föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap), Göteborgs universitet
Lars-Axel Nordell (KD) riksdagsledamot, ledamot i Socialutskottet
Susanne Öhrling, sakkunnig äldreomsorg, PRO
Eva Lindh (S) kommunalråd i Linköping

 

13.00-13.45
Har vi minskat algblomningen i Östersjön?

Algblomningarna är ett av Östersjöns största problem, och leder bland annat till syrebrist i havet. Har åtgärderna fungerat? Om inte, när förväntas de göra det? Vilka politiska beslut krävs, och vad behöver vi göra mer?

Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Stockholms universitet
Anna Jöborn, chef för kunskapsavdelningen vid Havs- och vattenmyndigheten
Politiker
Gun Rudquist, chef för jordbruk och marina frågor, Naturskyddsföreningen
Jesper Skalberg Karlsson (M), riksdagsledamot, Miljö- och Jordbruksutskottet
Isabel Enström (MP), regionråd, Region Gotland

 

14.00-14.45
Har klimathotet tagit semester?

Klimatförändringarna tillhör vår tids största utmaningar, men har fått allt mindre utrymme i den offentliga debatten. Samtidigt finns ett stort glapp mellan människors oro och agerande. Hur bör politikerna försöka påverka opinion och normer?

Victoria Wibeck, biträdande professor vid tema Miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet
Mikael Klintman
, professor i sociologi, Lunds universitet
Lise Nordin
(MP), riksdagsledamot, energipolitisk talesperson
Rickard Nordin
(C), riksdagsledamot, energipolitisk talesperson

 

15.00-15.45
Politikens osynliga makthavare – ett hot mot demokratin?

Vilka har den egentliga makten över svensk politik? Är den växande skaran av PR-konsulter och liknande aktörer ett hot mot demokratin? Vad betyder det att många som idag påverkar politiken inte är folkvalda?

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Christina Garsten, professor, ordförande för Score, Stockholms universitet
Stefan Svallfors, professor i sociologi, Umeå universitet
Per Nilsson (M), kommunikations- och analyschef, Moderaterna
Jan Larsson, partner Brunswick, f.d. valledare och biträdande partisekreterare (S)

 

16.00-16.45
Oheliga allianser – bästa sättet att nå Millenniemålen?

De åtta Millenniemålen handlar om att förbättra livet för världens fattiga. Sverige och andra stater arbetar med dessa frågor men i en omgivning som alltmer påverkas av andra aktörer. Allt fler NGO:s, multinationella företag och intresseorganisationer accepteras som aktörer i de mellanstatliga organisationerna såsom FN, EU och OSSE. Offentlig-privat samverkan på både nationell och internationell nivå ökar. Hur påverkas staterna av detta och därmed också arbetet för att uppnå Millenniemålen?

Christer Jönsson, professor emeritus i statsvetenskap, Lunds universitet
Joakim Palme, professor i statsvetenskap ordförande för Delmi, Uppsala universitet
Thomas Hammarberg (S), ordförande Kommissionen mot antiziganism, f.d. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter
Sofia Arkelsten (M), riksdagsledamot, ledamot i Krigsdelegationen och i Utrikesutskottet

 

SAMspråk 2014

  • Internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten och människor har lättare än någonsin att interagera med och hålla kontakten med vänner långt bort. Baksidan är att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten tagit nya former. Samtidigt är strafflagstiftningen på området till viss del ålderdomlig. Hur gör man när personlig integritet och yttrandefriheten står mot varandra? Är det dags att se över yttrandefrihetslagen?

    Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, Uppsala universitet
    Iain Cameron, professor i folkrätt, Uppsala universitet
    Johan Pehrson (FP) rättspolitisk talesperson
    Morgan Johansson (S) ordförande i justitieutskottet
    Maria Ferm (MP) rättspolitisk talesperson

    Yttrandefrihet eller integritet?
  • Behovet av mineraler för både konventionell och "grön" teknik ökar ständigt. Utvinningen leder till miljöförstöring och konflikter mellan urfolk och gruvbolag över hela världen. Men vilka intressen bör gå först? Det globala behovet av förbättrad teknik till gagn för utvecklingen, eller rätten att leva som man länge gjort på den mark och av de naturresurser som hotas? Finns det någon medelväg?

    Rebecca Lawrence, forskare i statsvetenskap Stockholms universitet
    Mikael Höök, forskare i energisystem Uppsala universitet
    Kent Persson (V) Närings- och energipolitisk talesperson
    Johan Johansson (M)
    Matti Berg, ledamot Sametinget, medlem i Sametingets mineralgrupp

    Gruvor och urfolk- vilka intressen vinner?
  • Kulturen och dess roll i samhället är ofta ifrågasatt. Är den tillräckligt viktig för samhället och individen för att motivera statligt stöd till verksamheter? Vilka utmaningar ställs kulturpolitiken inför när kultur i allt högre utsträckning knyts till ekonomiska och sociala värden?

    Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, forskare kulturpolitik, Högskolan i Borås, ordförande i The International Conference on Cultural Policy Research (ICCPR) Scientific Committee
    Lars Strannegård, professor i företagsekonomi och rektor Handelshögskolan i Stockholm, styrelseledamot i Statens Kulturråd
    Madeleine Sjöstedt (FP), kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad
    Gunilla C Carlsson (S), riksdagsledamot, ordförande i Kulturutskottet

    Nyttig eller onyttig kultur?
  • Fler människor i världen bor nu i städer än på landsbygden. Denna urbanisering troddes länge vara ett hot mot den biologiska mångfalden, men nya undersökningar visar att städer i många fall kan hysa fler arter än jordbruksmarken omkring dem. Går det att stadsplanera och bygga speciellt för att gynna mångfalden och vad kostar det?

    Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning vid Stockholm Resilience Centre
    Jerker Söderlind, tekn. dr och arkitekt vid Stadsliv AB
    Helena Leander (MP) miljö- och jordbruksutskottet
    Roger Tiefensee (C) miljö- och jordbruksutskottet

    Räddar städerna den biologiska mångfalden?
  • Ungas väg till arbete är ofta lång och krokig. Är det dags för en ny välfärdspolitik mot ungdomsarbetslöshet och utanförskap? Ett samtal mellan forskare, myndighetsföreträdare och politiker om ungas väg till arbete.

    Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola
    Susanne Zander, koordinator på Temagruppen Unga i arbetslivet
    Jessica Polfjärd (M) ordförande i arbetsmarknadsutskottet. Talesperson för frågor om unga på arbetsmarknaden.
    Esabelle Dingizian (MP) suppleant i arbetsmarknadsutskottet. Talesperson i ungdomspolitiska frågor.

    Ung, arbetslös och utanför
  • Statligt ansvarstagande är den reglerade spelmarknadens officiella existensberättigande. Men hur yttrar sig detta ansvarstagande i praktiken och vad får det för implikationer? Vilka ansvarsluckor riskerar att uppstå mellan individer som förväntas "spela lagom!" och organisationer som sjunger egenansvarets och förebyggandets lov.

    Susanna Alexius, ek. dr i företagsekonomi och organisationsforskare Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet.
    Jenny Cisneros Örnberg, fil. dr i statsvetenskap och föreståndare på Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD) Stockholms universitet
    Peter Johnsson (S), riksdagsledamot, ledamot i Kulturutskottet samt spelpolitisk talesman
    Agneta Börjesson (MP) riksdagsledamot med ansvar för kriminalvårdsfrågor och spelpolitik
    Zenita Strandänger, CSR-chef på Svenska spel

    Vinnare och förlorare på spelmarknaden