Korruptionsforskning i stormens öga
Det är en ödets ironi att det just i det av korruptionsskandaler hemsökta Göteborg nu skapas ett centrum i världsklass för forskning på korruption. QoG-institutet (Quality of Government) vid Göteborgs universitet har kammat hem drygt 70 miljoner kronor från EU:s forskningsfonder för att bygga upp unionens ledande centrum för korruptionsforskning. Tidigare stöd från Riksbankens Jubileumsfond har varit helt avgörande för att den här satsningen nu blir av.
– För första gången etableras nu ett ordentligt internationellt nätverk kring den här forskningen, säger professorn i statskunskap, Bo Rothstein, som med mycket möda rott projektet i hamn.
– En allmän uppfattning bland ekonomer och samhällsvetare långt in på 90-talet har varit att lite korruption är bra för att "smörja hjulen". Men det fanns inga data så både forskning- och teoribildning har varit i stort sett ickeexisterande, säger han.
Bo Rothstein gick själv igenom hela sin grund- och forskarutbildning till statsvetare utan att en enda gång komma i beröring med begreppet korruption.
– Vare sig politiker eller allmänheten har ännu riktigt insett hur starka negativa effekter på olika former av mänsklig välfärd som korruption har. Man tror att det bara är ett litet sidoproblem.
Men Bo Rothstein menar att om man idag skulle sammanfatta orsakerna till mänskligt lidande runtom i världen: varför folk är fattiga, varför dom inte är nöjda med sina liv, varför dom inte är vid god hälsa, varför deras småbarn dör, varför de inte har tillgång till rent vatten och så vidare - så är en viktig orsak att forskningspolitiken hittills varit inriktad på att man kan uppfinna nya apparater eller mediciner för att komma till rätta med problemen.
– Men de data som vi fått fram tyder på att problemet snarare ligger i att en stor majoritet av världens befolkning lider under korrupta och på andra sätt dysfunktionella offentligheter, säger Bo Rothstein.
Han tar Tanzania som exempel. Där dör massor med barn av enkla diarresjukdomar - trots att deras föräldrar ser till att de får komma till de moderna sjukhus och kliniker som idag finns.
– Barnen dör eftersom personalen jobbar extra på annat håll eller har sålt medicinerna på svarta marknaden, säger Bo Rothstein.
2006 delade Riksbankens Jubileumsfond ut 36 miljoner kronor till QoG-institutet vid Göteborgs universitet. Med de pengarna byggdes forskningen kring korruption upp till en kvalité och styrka som fick EU att besluta sig för Göteborg som centrum för det som nu också blir unionens hittills största satsning på samhällsvetenskaplig forskning. Projektet drar igång i mars och 21 forskargrupper från 16 europeiska länder kommer att ingå. Laguppställningen är bred med forskare från en lång rad vitt skilda discipliner: ekonomer, samhällsvetare, genusvetare, historiker och etnologer.
– Det här är ett problem som kräver breda ansatser. Etnologer behövs till exempel för att förstå hur folk i olika kulturer tänker när de kommer i kontant med korruption, säger Bo Rothstein.
Ett helt nytt grepp för svenska förhållanden är dessutom att NGO:n Transparency International kommer att ingå i nätverket:
– Vi är mycket glada för att de nu kommer att ha uppgiften att föra ut våra resultat till en bredare allmänhet, säger Bo Rothstein.
Förutom att förstå orsakerna och effekterna av korruption så är det förstås meningen att forskningsresultaten ska komma till användning i korruptionsbekämpning. En anledning till att antikorruptionsarbete hittills ofta misslyckats är att det har saknats en stabil vetenskaplig grund att stå på, enligt Bo Rothstein.
– De åtgärder man satt in har vilat på en felaktig förståelse av problemets natur.
En vanlig uppfattning är till exempel att korruption är ett u-landsproblem. Men Bo Rothstein pekar på att en rad afrikanska länder har mindre korruption än länder som Grekland och Italien.
– Greklands premiärminister säger till och med ”on the record” att huvudorsaken till Greklands ekonomiska problem som nu skapat den här euro-krisen är landets korruption.
