Bilden av Lagerlöf

Bilden av Lagerlöf - en blandning av litteraturen och andra medier

Allmänhetens bild av Selma Lagerlöf har för första gången utforskats genom studier av de brev som har skrivits till henne. Många brev innehåller någon form av bön om pengar.
– Hon sågs som en rik landsmoder och en godhetens apostel, säger litteraturvetaren Maria Karlsson, Uppsala universitet.

I projektet ”Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf ” som stöds av Riksbankens Jubileumsfond, undersöker Maria Karlsson allmänhetens läsning men också brevskrivarnas bild av författaren. Projektet genomförs tillsammans med Jenny Bergenmar vid Göteborgs universitet.

Den allmänhet som skrev till Selma Lagerlöf hänvisar ofta till att de känner igen sig i hennes verk. Brevskrivarna nämner även tidningsartiklar och recensioner, som i sin tur bygger på de litterära verken och intervjuer i tidningar. Bilden av Selma Lagerlöf är en slags överlagringsprodukt där olika mediebilder smälter samman.

- Inom det i Sverige rätt nya forskningsområdet Celebrity Studies vill man gärna tona ner litteraturens betydelse när

Foto: Paula Tranströmer

författares ryktbarhet studeras. I Lagerlöfs fall kan detta leda fel. Hon var ju så oerhört läst.

Sina bilder av Selma Lagerlöf använder brevskrivarna ofta för att få någonting av henne: pengar, ett råd, en förlagskontakt.

– De hänvisar till någon av Lagerlöfs offentliga roller, till godhetsidealet i ett verk, tidningsartiklar eller rykten på orten om hennes generositet.

Nästan varje brev om ekonomisk hjälp innehåller en livsberättelse. I breven är tragedierna många: konkurser, arbetslöshet, sjukdomar. Selma Lagerlöf uppfattades som godhjärtad och rik och det fanns en strömning av filantropi i tiden.

– Sanningen är att hon inte var lika rik som brevskrivarna trodde. Mårbacka köptes tillbaka och renoverades. Det var dyrt. Gården var ett förlustprojekt som Selma Lagerlöf fick stötta upp med sina inkomster från skrivandet.

Projektet baseras på den stora mängd brev från den svenska allmänheten till Selma Lagerlöf som finns på Kungliga biblioteket i Stockholm. Över 21 000 brevsidor ingår. Breven omfattar hela hennes karriär (1891-1940). Alla samhällskikt skrev och nästan lika många män som kvinnor.

– Brevskrivarna ber om råd och ger förtroenden. Inte sällan finns inslag av bikt. De litade på Lagerlöf eftersom hon sågs som landsmodern med det goda hjärtat och för att de många gånger kände igen sig i karaktärer, känslotillstånd och situationer i verken, säger Maria Karlsson.

Ofta ville brevskrivarna diskutera frågor som de ansåg att Selma Lagerlöf var insatt i, som fred, utbildning, religion och kvinnofrågor.

– Kvinnorörelsen till exempel förde fram henne som en frontfigur och de tal som Selma Lagerlöf höll i samband med rösträttsfrågan fick stor publicitet.

Varför skrev allmänheten till Selma Lagerlöf?

– Litteratur kan skapa närhet. Brevskrivarna känner igen sig i känslor och karaktärer, men de känner sig också nära Lagerlöf själv. Det skapas en intimitet och ofta var det detta som fick brevskrivarna att ta kontakt, säger Maria Karlsson.

Louise Kindblom

Maria Karlsson nås på maria.karlsson@littvet.uu.se