Gemensam svensk-fransk forskning om hur vi ska mäta makt och välmåga

Under året har ett unikt svensk-franskt forskningsprogram startat. I The Franco-Swedish Program in Philosophy and Economics forskar svenska filosofer sida vid sida med franska ekonomer. Tillsammans söker de lösningar på grundläggande civilisationssproblem.

Man tänker sig kanske att ekonomer och moralfilosofer lever i skilda akademiska världar. Men i en tid då allt mer handlar om ekonomi men också om värderingar och makt, då uppstår beröringsytor. Då de avgörande frågorna om klimatförändringar, global demokrati, jämlikhet, ansvar för framtida generationer är så komplexa och inte sällan mynnar ut i såväl ekonomiska som moraliska ställningstaganden – ja då ter sig ett samarbete plötsligt möjligt, rentav nödvändigt.

I The Franco-Swedish Program in Philosophy and Economics arbetar svenska filosofer och franska ekonomer tillsammans, omväxlande i Paris och Uppsala. I seminarier, på workshops, under konferenser undersöker de grundläggande frågor som rör global jämlikhet, hur vi ska mäta makt och välmåga, framtidens demokrati, om vilket ansvar vi har för framtida generationer etcetera.

Gustaf Arrhenius är professor i filosofi vid Stockholms universitet och svensk koordinator för programmet.

- Ser man det rent historiskt är tanken inte främmande att filosofer och ekonomer samarbetar. I begynnelsen var disciplinerna inte så uppdelade. Nationalekonomernas portalgestalt Adam Smith var förvisso ekonom men han skrev också långa traktat om moralfilosofi. Han var alltså både ekonom och moralfilosof, berättar Gustaf Arrhenius.

När mottagaren av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred nobels minne 1998, Amartya Sen, besökte Sverige valde han ofta att vistas på den filosofiska institutionen i Uppsala.

- I Amartya Sens tidiga verk hänvisar han till svenska filosofer som Bengt Hansson och Stig Kanger, berättar Gustaf Arrhenius.

Därtill finns ett särskilt släktskap mellan svenska filosofer och franska ekonomer. Den praktiska filosofin i Sverige är efter andra världskriget samhällstillvänd och franska nationalekonomer sysslar mycket med värde- och rättvisefrågor.

- Svenska filosofer är heller inte rädda att arbeta med matematiska och formella modeller, vilket numera är standardinstrument för en nationalekonom, berättar Gustaf Arrhenius.

Samarbete med ekonomer fruktbart

Fröet till samarbetet såddes när Gustaf Arrhenius var gästforskare på Centre national de la recherche scientifique, CNRS, och där samarbetade med nationalekonomen Marc Fleurbaey. Båda undersökte liknande frågor; nya former för demokrati och om ansvar för framtida generationer. Marc Fleurbaey är idag koordinator för programmet tillsammans med Gustaf Arrhenius.

Att samverkan med ekonomer är fruktbart fick Gustaf Arrhenius ytterligare bevis för. Han hade skrivit, vad han tyckte, en strikt filosofisk artikel om de mått som nationalekonomer använder för att mäta ojämlikhet, till exempel den så kallade Gini-koefficienten.

Ett av problemen med Gini-måttet är enligt Gustaf Arrhenius att den inte tar hänsyn till ändrat antal individer i ett samhälle. Om ett samhälle ökar sin befolkning men befolkningsökningen sker bland de sämst ställa så verkar ojämlikheten öka då antalet sämst ställda ökar. Gini-måttet ger dock det motsatta resultatet, graden av jämlikheten ökar enligt detta mått ju fler sämst ställda man får genom befolkningsökning.

- Jag tyckte det jag höll på med var väldigt teoretiskt. Ungefär som att spela fiol medan Rom brinner. Men på ett av våra första seminarier presenterade en ung belgisk ekonom sin forskning om huruvida den globala ojämlikheten hade ökat sedan 1980. Han hade svårt att hitta ordentliga svar eftersom de mått som finns tar inte hänsyn till den enorma befolkningsutvecklingen i fattiga länder som Indien och Kina. Då insåg jag att mitt arbete hade en vidare angelägenhet än det rent akademiska, säger Gustaf Arrhenius.

Målet är att lösa samhällsproblem

The Franco-Swedish Program in Philosophy and Economics handlar just om detta, om att finna lösningar på relevanta samhällsproblem. En av de frågor som håller forskarna sysselsatta är att försöka hitta ett bättre mått för att mäta ojämlikhet respektive välstånd och välmåga. Gustaf Arrhenius anser att det finns fler modeller och beräkningsinstrument som behöver ifrågasätts och kanske förnyas. Till exempel den trubbiga bruttonationalprodukten, BNP, som mått på hur ett land utvecklas. Gustaf Arrhenius nämner Human Development Index, som Amartya Sen varit med om att utveckla, men det fungerar bäst på fattiga länder. Vi behöver också mått för rika länders utveckling och som inte bara krasst tar sikte på folks inkomster utan som väger in känslan av trygghet, allmän tillit, välmående etcetera.

Ytterligare en fråga som sysselsätter forskarna är makt. Märkligt nog saknas idag ett bra mått på maktförhållanden mellan individer så som det finns på ojämlikhet och välstånd. Här hoppas filosoferna och ekonomerna kunna föra diskussionerna framåt. Är målet att hitta enkla modeller som anger en siffra?

- Nja. Ekonomer och för den delen journalister vill gärna ha en enda siffra. Men en siffra döljer ofta mer än den avslöjar. Ett land är bra på en sak och sämre på en annan. Det är inte alltid optimalt att man väger samman allting i en enda siffra.

Man undersöker också nya former för demokrati. Har demokrati bara ett instrumentellt värde, som det minst dåliga av de möjliga systemen för kollektivt beslutsfattande? Eller är demokrati en fråga om rättvisa, ett sätt att distribuera makt rättvist? Är i så fall en röst en person det mest rättvisa och effektiva sättet? Kanske borde de som påverkas mest av ett beslut också har mest att säga till om, alltså fler röster. Kanske ska ungdomar ha fler röster eftersom de ska leva längre med besluten. Kanske borde invånarna i Stockholms förorter få varit med och rösta om trängselskatten eftersom de berörs av beslutet.

Bättre teorier, bättre modeller

Gustaf Arrhenius framhåller vikten av synergier från andra discipliner. Statsvetare, ekonomer, sociologer kan bidra till att skärpa de filosofiska frågeställningarna, till mer exakta teorier så att modellerna kan bli bättre. Programmet bidrar också till internationaliseringen av den krets som sysslar med dessa frågor. En av Gustaf Arrhenius doktorander skriver om frågor som Marc Fleurbaey har undersökt.

- Vi filosofer kan diskutera de grundläggande frågeställningar, sedan är det andra discipliner som utarbetar de mer praktiska modellerna.

Intensiv seminarieverksamhet

Rent fysiskt håller forskarna till i le College d’études mondiales (CEM) lokaler i Paris under vårterminerna. Under höstarna huseras de av Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala och filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Ett av signumen för programmet är det stora inflödet av forskare. Minst ett 40-tal forskare kommer att vara knutna till programmet under kortare eller längre tid. Därtill äger ett intensivt seminarie-, workshop- och konferensverksamhet rum. Bara under vårterminen 2012 har fyra workshops och en större konferens ägt rum i Paris.

- Det har varit minst sagt intensivt, men vi har ju fått resurser för att kunna ha den här sortens verksamhet, säger Gustaf Arrhenius.

Programmet ska pågå fram till hösten 2014 då en slutkonferens äger rum i Uppsala. The Franco-Swedish Program in Philosophy and Economics samfinansieras i huvudsak av Riksbankens Jubileumsfond och Foundation Maison des Sciences de l´homme (FMSH). Det är en del i ett planerat större svensk-franskt forskningssamarbete.

Text: Thomas Heldmark

Läs mer om samarbetet

Läs mer om The Franco-Swedish Program in Philosophy and Economics