Tanke och erfarenhet: En undersökning av begreppsempirism

Kan tankar alltid uttryckas i språk? Vad krävs för språklig förståelse? I vilken utsträckning är medvetandet "privat"? Läs rapporten från Pär Sundström på Umeå universitet. Undersökningen har också betydelse för debatten om det så kallade "kunskapsargumentet" för kropp-själdualism, i vilken begränsade begreppsempirism (BBE) har spelat en framträdande roll.

Strategiskt våld dominerade krigets Bosnien och Hercegovina

Tomislav Dulic på Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, har nyligen slutrapporterat projektet om våldets dynamik i Bosnien och Hercegovina under kriget på 1990-talet. Projektets syfte var att analysera det massiva våldets dynamik med tonvikt på relationen mellan politiskt beslutsfattande på makronivå och utbrott av massvåld i lokalsamhället.

Psykisk och social hälsa hos tonåringar med neuropsykologiska problem

Docent Henrik Anckarsäter vid Lunds universitet har i sin forskning undersökt på vilket sätt barnpsykiatriska problem (NPD) ger upphov till senare anpassningsproblem i livet som till exempel missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och psykosocial marginalisering.

Genväg till världens konflikter

Om du hamnar på en fest med freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen, bli då inte överraskad om han plötsligt skulle rycka fram mobilen och fråga: ”Har du den här appen?” Det han då pekar fram på skärmen är med största sannolikhet Uppsala universitets senaste databas om alla världens konflikter – tillgänglig direkt över nätet.

- Det eleganta med databaser är att det är möjligt att få ut precis den datamängd man är intresserad av, säger han och tillägger, inte utan viss förtjusning i rösten, att det ändå ganska ofta händer att någon faktiskt svarar ja.

Liten grupp styr svenskt näringsliv!

Det är en tät grupp av ägare och direktörer som styr de svenska storföretagen och trots avregleringar och nya stora utländska aktörer har maktbalansen inte rubbats. I varje fall inte ännu, säger Anna Stafsudd, som undersökt nätverken inom näringslivet 1990 och 2000.

- Vi har väldigt täta nätverk i svenskt näringsliv, både när det gäller ägare och styrelseledamöter, både före och efter avregleringarna, säger Anna Stafsudd, företagsekonom vid Linnéuniversitetet, som nyligen kommit med sin slutrapport för projektet Sverige är en liten värld!.

Övervikt i medelåldern ökar risken för demens

I en stor studie baserad på det svenska tvillingregistret kan Linda Hassing (bilden) och hennes projektgrupp nu visa att det finns ett samband mellan medelålderns extra kilon faktiskt utgör en risk för försämrade kognitiva förmågor senare i livet.

Det övergripande syftet med det RJ-finansierade projektet var att undersöka betydelsen av övervikt och fetma under medelåldern för utveckling av kognitiv svikt och demens senare i livet. Kognitiv svikt visar sig som lindrig nedsättning i minnet eller andra intellektuella funktioner (t.ex. tankeförmåga, orienteringsförmåga och språk) medan demens är ett syndrom med en stadigvarande nedsättning av kognitiva funktioner såsom minne och andra intellektuella funktioner samt en påverkan på personlighet och emotionella funktioner.

Bo Wallner - en svensk nyskapare

Pedagog, skribent, folkbildare och ideolog. Allt detta var Bo Wallner som gick bort 2004. För generationer av musiker var det han som gav dem musikhistorien och formläran. Men han påverkades i sin tur också av sin lärare. Wallner själv hade en lärare i realskolan som påverkade honom djupt och både vägledde och inspirerade Wallner.

Detta visar Christina Tobeck i slutredovisningen av sitt projekt Bo Wallner - en modernismens förkämpe i svenskt näringsliv. Läs hela hennes slutredovisning.

Det roliga tragglandet

När läsforskaren Ulrika Wolff testade att strukturerat och intensivt plugga ljud och bokstäver med 9-åringar som hade lässvårigheter, visade det sig att många blev bättre.

I ett nyligen avslutat projekt som delfinansierats av Riksbankens Jubileumsfond visar Ulrika Wolff att det bästa sättet att förbättra grava lässvårigheter är mycket strukturerad och intensiv undervisning under en kortare period. Hon lät 113 elever i 9-årsåldern ingå i en undersökning, där halva gruppen fick den nya undervisningen – den andra halvan fick den undervisning som skolan normalt gav. Den halva som tog del av den tolv veckor långa nya undervisning förbättrade märkbart sina resultat i jämförelse med kontrollgruppen.

Mama Barbro Johansson

Barbro Cecilia Johansson föddes 1912 i Malmö, och dog som tanzanisk medborgare 1999 i Uppsala. Då var hon en legend i Tanzania, dit hon kommit som missionär, men senare verkat som politiker. Hon kallades Mama Barbro i Tanzania, och hade blivit medborgare där redan 1962. Mer om vem denna mycket fascinerande kvinna var kan man läsa i Karin Sarjas forskning.

Barbro Johansson kom till Tanzania 1946 som missonär, och började med att återuppföra en flickskola i Kashasha. 1959 valdes hon in i det fria i Tanzanias parlament som Mwanzas representant och som medlem av TANU. Senare blev hon till och med minister i Tanzanias regering.  Med tiden blev hon nära vän med president Julius Nyerere, vilket ledde till att Tanzania och Sverige, under Erlander och Palme upprättade sina goda relationer.

Digitaliseringarna förändrar forskningen

Digitaliseringar av historiska samlingar är en viktig del av Riksbankens Jubileumsfonds infrastrukturella satsningar. Nyligen rapporterades det här på hemsidan om digitaliseringen av kortkatalogen Plåten på Kungliga Biblioteken och nu har ytterligare tre digitaliseringsprojekt avslutats. 

Det handlar för det första om digitaliseringen av svensk historisk statistik, BISOS, som nu görs tillgänglig via SCB:s hemsida och därmed blir sökbar för alla via datorn.

Bokverket Bidrag till Sveriges officiella statistik (BISOS) är det mest omfattande verket med statistik från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Det är indelat i många ämnen fördelat på 23 serier och ersattes 1911 av serien Sveriges officiella statistik.

Nya datorvanor försämrar läsförmågan

Skrik och straff hjälper inte unga på glid

Som förälder vill man kanske både skrika och straffa tonårsbarn om de begår brott. Men nu visar en studie att föräldrars som blir arga eller straffar sina barn med kyla till och med riskerar att underblåsa barnens brottsutveckling.

Margaret Kerr, professor i psykologi vid Örebro universitet har just slutredovisat sitt och Håkan Stattins projekt Bortom föräldraskapet till Riksbankens Jubileumsfond, och de har flera banbrytande resultat. I årtionden har föräldrar fått höra att de ska reagera med mer kontroll om unga beter sig illa – kontroll av var de är, vem de är med och vad de gör, liksom social kontroll och till och med kameraövervakning har i diskuterats. Men det är fel.

- Mer kontroll fungerar inte alls! Våra resultat bryter med den tidigare forskningen eftersom vi visar att en ökad kontroll och ett negativt beteende till och med kan leda ungdomarna fel.
 

Jazzens väg från dansmusik till finkultur

I dag är svenska jazzmusiker ofta firade och erkända – både internationellt och nationellt. De har hög status och jazzmusiken räknas till konstmusikfältet. Men så har det inte alltid varit. Musikvetaren Alf Arvidsson har undersökt hur jazzen blev en självständig aktör, och kan bland annat visa att en manligt, elitiskt inriktad konstnärsroll var en del professionaliseringen.

Komvux ökar inkomsten och minskar klyftorna

Forskare Anders Stenberg vid institutet för social forskning, Stockholms universitet, har nyligen avrapporterat en utvärdering av Komvux som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Vuxenutbildningar som Komvux kostar visserligen en hel del, men det finns vinster både för samhället och för individen, konstaterar han.

Försäkringar byggde landet

De allra flesta har hört talas om att äganderätten är viktigt för att åstadkomma ekonomisk tillväxt. Men det är inte den enda faktorn. Nu visar svenska forskare att också försäkringsväsendets utveckling var viktig för att samhället skulle utvecklas, och för att det skulle vara möjligt att gå från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle.

Sopor!

Häromdagen låg det ett grishuvud vid sopstationen. Det tycktes inte finnas någon dold agenda, inget muslimhat, ingen markering från Stockholms undre värld, det var helt enkelt bara en av många sopor slängd bland annat bråte – mer eller mindre tömda mjölkkartonger, skrynkliga tidningar, tvåliga schampoburkar och äckliga batterier. Och nu ett grishuvud.
Sopbergen växer. Inte bara till följd av grishuvudet som förr var allt annat än bara en sopa. Utanför megastäder lever folk på bokstavligen på sopbergen. I Arktis karga klimat har sophanteringen skapat andra problem: det sena 1900-talets konsumtions- och förpackningskultur hotar bokstavligen de arktiska miljöerna. Och här hemma öppnar Nordiska museet den 18 februari en utställning om just sopor. Med anledning av det har vi ställt ett par frågor till forskaren Lynn Åkesson som studerat just sopor.

Plåten säkrad för framtida bibliotekstjuvar

I veckan hade Daniel Lind Lagerlöfs tv-serie löst baserad på historien om den så kallade KB-mannen sin uppmärksammade premiär. Det handlar om Sveriges största boktjuv genom tiderna, och premiären sammanfaller med att Kungliga Biblioteket slutrapporterar ett digitalisering projekt av den så kallade Plåten. Det är en av KB:s många kataloger baserad på lappar – i det här fallet förvarade i kapslar av plåt. Det är just den typen av lappar som KB-mannen manipulerade för att dölja sina stölder ur bibliotekets samlingar. Den typen av manipulationer kommer i framtiden blir svårare.

Läs mer om projektet här.

Vardagstrycket på KB tillgängligörs

I dagarna startade Kungliga Biblioteket en ny blogg. Den är knuten till ett av RJ:s infrastrukturprojekt där tanken varit att katalogisera och synliggöra det stora material som kallas vardagstryck.

Det handlar om allti i från telefon- och skolkataloger till reklam och politisk propaganda. Under århundradena har det samlats cirka 14 miljoner trycksaker här - eller 12 500 hyllmeter. Och det är ett för KB och Lunds universitetsbibliotek unikt material, som i all sin enkelhet kan berätta mycket om sin tid.

Läs hela slutredovisningen, eller kika i bloggen.

Följsamhet präglade Sveriges förhållande till IMF

- Sveriges agerande i förhållande till IMF präglades av blygsamhet, pålitlighet, försiktighet och kompromissbenägenhet, säger Göran Ahlström, som tillsammans med Benny Carlson vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet i skrivit om Sverige och den internationella valutafonden.
Deras resultat strider mot den vanliga uppfattningen att Sverige, åtminstone från det tidiga 1970-talet och framåt, spelat en radikal och ifrågasättande roll i internationella sammanhang.

Papyrus i internationell databas öppnar dörren till antiken

I dagens nätbaserade samhälle ligger allt mer information bara ett klick bort. I ett nyligen avslutat projekt vid Lunds universitetsbibliotek har deras samling av papyrus, katalogiserats och gjorts tillgänglig via den internationella sajten APIS.

-Det här materialet låg tidigare i ett valv för förvaring, men har i och med katalogiseringen blivit tillgänglig för forskning över hela jorden, säger Karin Kulneff-Eriksson, som varit ansvarig för projektet.
 

Att stödja infrastruktur i den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen är viktigt. Det handlar både om att tillgängliggöra och katalogisera material, men också om att bevara ett material på bästa sätt. Samlingen i Lund är Sveriges största samling av papyrus och innehåller ungefär 800 papyrer från det antika Egypten. De är daterade från ett par hundra år före vår tideräkning, fram till 500-talet och handlar om i princip allt möjligt.
 

Etiska koder leder inte alltid rätt

Det har blivit allt vanligare att forskare inom alla fält använder sig av etiska koder för att inte hamna fel. Nu visar en undersökning ledd av Anna Höglund, docent vid Centrum för forsknings- och bioetik i Uppsala, att etiska koder och riktlinjer inom medicinsk verksamhet inte alltid leder dit man tänkt sig, det vill säga vägleder sjuksköterskor och läkare moraliskt.

Barnens bästa – svårare än man kan tro

Det är inte självklart att det är barnens bästa som sätts i första hand i vårdnadstvister. Trots att lagstiftningen är mycket tydlig är resultaten i Eva Ryrstedts undersökning om barnens roll nedslående.

- Ibland är barnen inte del av processen och i några fall blir barnens bästa snarast ett slagträ i bråket mellan föräldrarna, säger hon.

Eva Ryrstedt är docent i civilrätt vid juridska fakulteten, Lunds universitet, och har just avslutat  projektet ”Barnets bästa eller föräldrarnas - en studie av utfallet av alternativa beslutsmodeller rörande vårdnad/boende/umgänge”.

Pompejis sociala hierarkier blottlagda

År 79 begravdes Pompeji – en historia som många känner till och har föreställningar om. I dag har staden varit föremål för utgrävningar i över 250 år. Nu kan svenska forskare genom nya undersökningar se skuggorna av en dåtida social organisering i staden.
I det svenska så kallade Pompejiprojektet, som stötts av Riksbankens Jubileumsfond, har man återvänt till ett tidigare frilagt kvarter, för att undersöka det med dagens arkeologiska kunskaper och krav.

- Resultaten är så många att det är svårt att sammanfatta, säger Anna-Marie Leander Touati, ledare för projektet.
- Mest intressant är kanske att vi faktiskt via våra utgrävningar direkt kunnat kartlägga en del av de sociala hierarkier som fanns i staden.

Historien som branding

Allt fler historiker ägnar sig i dag åt det som en del kallar navelskåderi – det vill säga historiografi eller historien om historien. Varför det är så, är inte helt lätt att svara på, men en förklaring är att vårt samhälle i allt högre grad intresserar sig för frågor kring identitet. Och historiker är inte annorlunda – också de är intresserade av identitetsfrågor.

Samuel Edquist är en av flera historiker som nyligen avslutat ett historiografiskt projekt finansierat av RJ. Hans bok En folklig historia: Historieskrivningen i studieförbund och hembygdsrörelse, Borea förlag, ges ut i dagarna.

Hemmafruar skulle aktiveras

Vet du vad en aktiveringsinspektör är? Eller vad de gjorde? Denna i dag ganska okända yrkeskår var anställda av AMS och hade till uppgift att få hemarbetande kvinnor att förvärvsarbeta. Den första anställdes 1966 och de fanns kvar till 1980-talets mitt. Eller kände du till att brottsligheten i de baltiska staterna tidigare skilde sig från ett västeuropeiskt mönster, men under de senaste åren alltmer kommit att likna det?

Detta är exempel på resultat som kommit ut den forskning som RJ stött under de senaste åren, och som nu är sökbar här på hemsidan. Genusvetaren Åsa Lundqvist har forskat om aktiveringsinspektören,  och Vania Ceccato har studerat brottsligheten i de baltiska staterna.