Kyrkornas hemligheter i SVT

Ett tidigare RJ-projekt om våra svenska kyrkor och deras historia har gett upphov till en tv-serie om svenska kyrkors hemligheter.

På besök i verkligheten

Under våren har Riksbankens Jubileumsfond fortsatt arbetet med en utvärdering av projektstödet genom att besöka några forskare vid Uppsala universitet för att samtala om utvärderingen och framtidens forskningsfinansiering.Riksbankens Jubileumsfond försöker att vara forskarnas stiftelse och finansiär. Det betyder att vi försöker att lyssna på forskarnas erfarenheter av vår och annan finansiering. Detta gör vi på flera sätt. Dels uppmanar vi forskare att höra av sig till oss med frågor och undringar. Dels frågar vi forskarna direkt. Detta var vad som skedde i slutet av maj då en delegation från RJ begav sig till Uppsala för att prata med ett antal forskare om framtidens och dagens forskningsfinansiering.

Lång kontinuitet och låg korruption

Många svenska institutioner präglas av en mycket lång kontinuitet. En del skapades redan på 1500- och 1600-talet och har sedan dess delvis samma funktion. Myndigheterna använde därtill tidigt kyrkan för att sprida sitt budskap, vilket skapade en känsla av gemenskap med människor man inte kände redan under denna tid. Dessutom var graden av korruption låg och människor hade under 1600-talet relatvit gott förtroende för varandra.

Detta hävdar forskare som genom RJ fått ett par konferenser finansierade och via mötet med varandra kan formulera nya projekt. Läs mer om konferensen och projektet: Framväxten av det moderna Sverige, 1523-1914: På väg mot en ny förståelse av svensk och europeisk nationalism

Civilsamhället förstärkte etniska skillnader

I dag spelar civilsamhället en stor roll i många biståndssatsningar. Men ibland har satsningar på civilsamhället till och med cementerat etniska och sociala konflikter, menar Jens Sörensen, forskare vid Utrikespolitiska institutet som studerat civilsamhället i den nya bistånds- och säkerhetspolitiken.

Etnicitet, kön och klass påverkar politikers engagemang

Professor Lena Wängneruds tidigare forskning har visat att kön påverkar vilka frågor riksdagspolitiker driver. Nu studerar hon även klassbakgrund och etnicitet. Det verkar som att det också spelar roll för politiken.

Linnéapostlarna på nya ben

Förra året publicerades den sista av böckerna om Linnéapostlarnas livsverk: The Linneaus Apostles – Global Sciences & Adventures. Böckerna består av apostlarnas egna reseberättelser - detaljerade iakttagelser om växter och djur men också om sociala förhållanden och livsstilar. Lars Hansen, The IK Foundation och ansvarig för The Linneaus Apostles, vill se en fortsättning i deras anda.

Äganderätten: en seg struktur

Vad är egentligen odal, och odalrätt? Vi har frågat Torun Zachrisson, docent i arkeologi vid Uppsala universitet, som forskat om egendom och ära.

 – Att vara odalman innebar att vara en fri man. Den som var odalman hade till exempel rätt att delta på ting, och bara den som kunde visa att man ägt samma gård i sex generationer kunde kalla sig odalman.

Arvet efter Strindberg

I juni 2012 arrangerades den 18:e internationella Strindbergkonferensen. Sammankomsten visate att både den svenska och internationella strindbergforskningen är livaktig och synnerligen bred. Här finns nytolkningar av såväl hans texter, som fenomenologiska analyser och studier av Strindberg som kulturarv. Läs hela konferensrapporten här.

Hur sjutton styr staten?

Under ett seminarium i riksdagens första kammare den 24 januari samlades forskare och riksdagledamöter för att diskutera hur riksdagen styr. Rubriken för dagen var "Riksdagens mål och resultatstyrning: Vilka mål, vilka resultat?".Under ledning av Peter Eriksson (MP) och Anna Kinberg Batra (M) inleddes det hela av Daniel Tarschys som var en av två redaktörer för boken Vad staten vill. Mål och ambitioner i svensk politik, som nyligen givits ut på initiativ av RJ:s områdesgrupp Mål och resultat i offentlig förvaltning.

Projekt - hur funkar det, egentligen?

2011 gav Riksbankens Jubileumsfond det norska Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) i uppdrag att göra en systematisk studie av projekt som stödform. Anledningarna var flera. Trots att projektanslag är den vanligaste stödformen – inte bara hos RJ utan i hela den svenska forskningsvärlden – så har den aldrig följts upp, utvärderats eller studerats. Men hur fungerar egentligen stödformen? Och går det att säga något om vilka effekter den har på forskningens utveckling och på enskilda forskares karriärer?

Dagligt liv i Poseidons helgedom på Kalaureia

Efter sex års är projektet  Fysisk miljö och dagligt liv i Poseidons helgedom på Kalaureia i Grekland färdigt.

Genom nya utgrävningar i två av områdets största och bäst bevarade byggnader ville man rekonstruera dagligt liv i helgedomen och miljön i själva helgedomen. Dessutom har projektet studerat helgedomens placering i landskapet och dess roll i ett regionalt perspektiv, helgedomen som asylhelgedom och som säte för ett regionalt religiöst förbund.

Longitudinell intervjustudie ger nya svar

Levnadsnivåundersökningar har genomförts i Sverige sedan 1968. Det är en återkommande så kallad surveyundersökning och den har med åren blivit stilbildande. Nu har 2010 års LNU blivit klar, vilket är den sjätte i ordningen, och ytterligare lagt fakta till serien.

Dåtiden säkrad för framtiden

Riksbankens Jubileumsfond ger åtta projekt medel för forskning om förmodernitet. Det handlar om en väsentlig förstärkning av fältet. Läs mer om vilka som fått medel i satsningen. Förutom de 40 miljoner som RJ satsar tillkommer dessutom universitetens egna stöd. RJ har för att bevilja projektet krävt att universiteten också är med och finansierar forskningen. Det handlar främst om finansiering av doktorander, men inte bara, och innebär att forskningens framtid är säkrad.

Nordic spaces med plats för många

Hur går man tillväga för att få ihop ett forskningsprogram med åtta finansiärer från fem länder och nio projekt med mer än 40 forskare från tolv länder?

Torbjörn Eng och Jonas Harvard vet, efter att ha drivit forskningsprogrammet Nordic Spaces.

Forskare får medel för att lösa globala problem

Fyra forskargrupper har utsetts i satsningen Europe and Global Challenges, som Riksbankens Jubileumsfond finansierar tillsammans med VolkswagenStiftung och Compagnia di San Paolo. Forskarna ska genom breda internationella nätverk komma närmare lösningarna på vår tids globala utmaningar.

En av dem som fått medel är Neil Powells forskargrupp, knuten till Stockholm Environment Institute (SEI) i Stockholm, som ska forska om tillgången till vatten och konflikter.

Konsten att flytta 12 000 personer till nätet

Nu behöver du inte längre leta efter Svenskt biografiskt lexikon, SBL, i bokhyllan. SBL har tagit steget in i din dator och finns tillgängligt för både forskare och intresserad allmänhet på nätet, och snart även som mobil-app. Åsa Karlsson, huvudredaktör på SBL är nöjd med projektet och den förbättrade tillgängligheten:

- Artiklarna har skannats och sedan bearbetats i en databas. Databasen har indexerats så att man inte bara kan söka på namn utan även kronologiskt, geografiskt (födelse- och dödsort) och på yrke. Dessutom finns en fritextsökning. Vi har även länkat artiklar till varandra, i första hand släktingar.

Gemensam svensk-fransk forskning om hur vi ska mäta makt och välmåga

Under året har ett unikt svensk-franskt forskningsprogram startat. I The Franco-Swedish Program in Philosophy and Economics forskar svenska filosofer sida vid sida med franska ekonomer. Tillsammans söker de lösningar på grundläggande civilisationssproblem.

- Ser man det rent historiskt är tanken inte främmande att filosofer och ekonomer samarbetar. I begynnelsen var disciplinerna inte så uppdelade. Nationalekonomernas portalgestalt Adam Smith var förvisso ekonom men han skrev också långa traktat om moralfilosofi. Han var alltså både ekonom och moralfilosof, säger Gustaf Arrhenius, professor i filosofi vid Stockholms universitet och svensk koordinator för programmet.

Marknadstänkande dominerar styrning av europeisk forskning

Forskningens förutsättningar håller på att förändras sedan nya former av styrning och reglering växt fram inom EU. Icke-statliga organisationer och idéer om konkurrens spelar en ökad roll.

I projektet ”Mer marknad och mer politik – Nya former för styrning och reglering av europeisk högre utbildning och forskning”, undersöker Linda Wedlin Europeiska forskningsrådets framväxt.

Hur organiseras en marknad?

I programmet Att organisera marknader studerar forskarna ett antal olika marknader på riktigt nära håll. Forskningen syftar till att skapa bättre kunskap och bättre teorier om hur marknader fungerar i verkligheten, bortom de enkla modellerna.

- Vi hoppas kunna bidra till vidgad kunskap, vilket är viktigt eftersom det idag skapas så många nya marknader, säger Nils Brunsson, som är verksam vid Score, Stockholm centre for organizational research.

Broarna mellan akademi och näringsliv stärks

Flexit, RJ:s satsning på samarbete mellan akademi och näringsliv har hittills fört samman tio forskare och företag inom olika ämnesområden och branscher. Nu samlas forskarna och företagen för att diskutera hur samarbetet mellan akademi och näringsliv fungerar.

Under en halvdag på Ergonomidesigns kontor i Stockholm, träffades de för att byta erfarenheter och diskutera: Vad får de ut av projektet, vad krävs för att forskarnas kunskap ska bli praktiskt tillämpbar och hur kan man förbättra samarbetet?

Televisionens tider

Under det senaste decenniet har västerlandets television blivit allt mer upptagen med skildringar av historia. Televisionens inverkan på det kollektiva minnet är numera erkänd. Samtidigt är forskning kring mediets representation av det förflutna ("historia på TV"), och tv:s sätt "att skriva historia” relativt outvecklad.

Staffan Ericson på Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola, ska granska televisionens historiografi.

Det svårgreppbara andra språket

Knapp kallas en liten mojäng som håller ihop kläder, men samma ord kan också beteckna att något är nödtorftigt tilltaget.

Just sådana ord vars betydelse avgörs av sammanhanget, homonymer, kan vara svårtydda för den som har svenska som andraspråk. Det säger Sofie Johansson Kokkinakis forskare i språkteknologi och Inger Lindberg, professor i andraspråk med inriktning mot andraspråksinlärning.

Bilden av Lagerlöf

- en blandning av litteraturen och andra medier

Allmänhetens bild av Selma Lagerlöf har för första gången utforskats genom studier av de brev som har skrivits till henne. Många brev innehåller någon form av bön om pengar.

– Hon sågs som en rik landsmoder och en godhetens apostel, säger litteraturvetaren Maria Karlsson, Uppsala universitet.

På väg mot en etik för kroppsligt givande

Vad innebär det att ge en del av sin egen kropp, och finns det etiska gränser för hur mycket man bör ge? Frågan väcks bland annat i samband med levande altruistisk njurdonation, där givare och mottagare inte känner varandra. I ett nytt forskningsprojekt vill Pro Futura-forskaren Kristin Zeiler vidga den etiska diskussionen om kroppsligt givande.

God ekonomi leder till fler skilsmässor

I projektet ”Familjens liberalisering och skilsmässans historia i Sverige 1850-2000”, undersöker ekonomhistorikern Per Simonsson hur förändringar i den ekonomiska, sociala, kulturella och politiska kontexten påverkat skilsmässosiffrorna.

– Par skiljer sig när de har råd att göra det, säger ekonomhistorikern Per Simonsson och visar att kvinnans ekonomiska frigörelse har ökat antal skilsmässor

Om robotar ska bli smarta så måste de förstå sammanhanget

Genom att analysera mänskliga gester hoppas Pro Futura- stipendiaten Wendelin Reich att det i framtiden ska bli lättare för robotar att förstå människor.

- Om vi kan bena ut exakt hur det går till när vi uppfattar en viss gest hos en annan människa, ja då är också chansen större att vi kan få en robot att förstå det, säger Wendelin Reich.

Mikrobloggar ny möjlighet för grävande journalister i Kina

Kina har på bara två år mikrobloggar vuxit från noll till 200 miljoner användare. För landets grävande journalister innebär det en ny publik i ett hårt kontrollerat mediesamhälle.

- Via mikrobloggar som är den kinesiska motsvarigheten till Twitter går det att få ut saker som inte går att skriva i tidningen, säger Marina Svensson, Lunds universitets centrum för öst- och sydöstasienstudier.

Mänsklig handling - en fråga för filosofer

Vad är en mänsklig handling? Den till synes oskyldiga frågan har sysselsatt filosofer och tänkare åtminstone sedan Aristoteles tid. Och nu pågår ett forskningsprogram där landets filosfiska elit har sammanförts för att undersöka frågan.
Vårt vardagliga sätt att beskriva mänskliga handlingar skiljer sig från vetenskapliga beskrivningar. Handlingen att gå till affären och köpa mjölk innehåller i den vardagliga framställningen en målsättning, ett syfte. De komponenterna finns inte alls när en fysiker redogör för samma händelse. Då handlar det enbart om molekylers förflyttningar, inte varför de förflyttar sig. Men det är ändå viljan som gör att molekylerna förflyttar sig, eller är det?

På jakt efter borgerskapets värderingar och självbild

”Var nöjd med dig själv – och banta.” De dubbla budskap som dagens damtidningar sänder ut fanns redan för två hundra år sedan. ”Var modern – men inte behagsjuk”, var dåtidens paroll.

Även då var utseendet viktigt, men lika viktigt var det att inte gå till överdrift – behagsjuk var det värsta en dam ur borgerskapet kunde vara under första hälften av 1800-talet. Den slutsatsen drar Gudrun Andersson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet, efter att ha gått igenom samtliga nummer av tidskriften Magasin för konst, nyheter och mode. Denna tidskrift utgör undersökningsmaterialet i Gudrun Anderssons forskningsprojekt ”Den konsumerande borgaren. Utbud, marknadsföring och konsumtion i Sverige ca 1750–1850”, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Siri Derkerts 1900-tal fascinerar

Att alltid göra och tänka olika, heter en bok om Siri Derkert som nyligen kommit ut. Den är frukten av ett samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB )och Moderna Museet, som ju nyligen avslutat en stor utställning med Siri Derkerts konst. Från KB:s sida utgick projektet från organiserandet av Siri Derkerts personarkiv som donerades tillsammans med hennes son Carlo Derkerts arkiv 2009. Här finns brev, manuskript, anteckningar, resedagböcker, fotografier och dessutom material från en rad av de organisationer som Siri Derkert engagerade sig i: Fogelstad, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Konstnärernas Riksorganisation. Därtill har arkivet försetts med pressmaterial och ljudupptagningar.

Kvinnors låga förväntningar stoppar karriär och löneutveckling

I ett nyligen slutrapporterat projekt om jämställdheten inom akademiska yrken och revisionsbranschen har professor Karin Jonnergård visat att trots att kvinnor inte känner sig drabbade, sällan når lika långt, lika snabbt, som sina manliga kollegor. Ett skäl tycks vara att kvinnor helt enkelt inte förväntar sig bättre.

Projektet ”Att träda in i en profession” har analyserat kvinnors föreställningar och strategier för träda etablera sig inom en professionell organisation. Studien har letts av Karin Jonnergård, som är professor vid Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, och främst byggt på enkäter som skickats ut till nydisputerade akademiker och förstagångslicenserade revisorer.

Nygamla vägar till Sveriges historia

För den som vill finna finns i dag Google. Förr fanns – bland annat – Svensk historisk bibliografi. Det var en oumbärlig hjälp för den som ville veta vad som fanns skrivet om Sveriges historia. I den digitala tidsåldern har verk som detta fått maka på sig för databaser. Problemet har varit att de digitala databaserna sällan når in i de äldre bokskatterna. Äldre litteratur är inte registrerad och nås inte alltid via de vanliga sökmotorerna. Och härmed finns ett gigantiskt digitaliseringsbehov.

Riksbankens Jubileumsfond har under flera år försökt att avhjälpa detta. Det senaste i raden av många digitaliseringsprojekt är Svensk historisk bibliografi

Språket bortom orden

foto: Kjell Elenius

För att förstå vad som kännetecknar ett levande samtal dissekerar Mattias Heldner språkets ljud och pauser.
Mattias Heldner är docent i talkommunikation vid avdelningen för Tal, musik och hörsel vid Kungliga Tekniska högskolan och beviljades år 2009 ett treårigt stöd från Riksbankens Jubileumsfond för att forska om samtalets rytm och prosodi.
 

Förpackningar – en arena för motstridiga intressen

Vad är det som vi hanterar varje dag, som vi är beroende av, som kan väcka starka känslor – men som vi för det mesta inte tänker på? Svaret är förpackningar. Dessa praktiska och estetiska behållare och budbärare studeras nu i ett tvärvetenskapligt projekt. 

– Förpackningar är något som berör oss alla, som medborgare och konsumenter. Vi möter dem överallt. De förföljer oss – från frukostbordet på morgonen till dess att vi går och lägger oss på kvällen, säger Lasse Brunnström, docent i konstvetenskap och lärare och forskare i designhistoria vid Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet.

Pakistan går en osäker framtid till mötes

I fredags och lördags ägde i Paris en workshop rum om Pakistan som German Marshall Fund (Bryssel), Institute for Security and Development Policy (Stockholm) samt Délégation aux Affaires Stratégiques (Paris) anordnade med finansiering från RJ.

Diskussionen var mycket livlig. Den handlade om Pakistans relationer till USA, EU, grannländer som Indien, Afghanistan och Kina. Förbindelserna med USA påverkas f.n. av avslöjandet om att Usama bin Ladin under flera år bott i östra Pakistan. De båda staterna är ömsesidigt beroende av varndra, så radikala förändringar i relationerna förefaller åtminstone för en lekman vara mindre sannolika.

Johan Fornäs bygger broar mellan olika ämnen

Finns det en europeisk identitet – och hur ser den i så fall ut? Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola, söker ett svar på den frågan – och finner fönster, broar och streckkoder.

– Europa verkar kännetecknas av begär efter kommunikation med andra. Många symboler och berättelser handlar om det, konstaterar Johan Fornäs, som försöker förstå vad det innebär att vara europé i dag genom att tolka europeiska symboler.

Det roliga tragglandet

När läsforskaren Ulrika Wolff testade att strukturerat och intensivt plugga ljud och bokstäver med 9-åringar som hade lässvårigheter, visade det sig att många blev bättre.

I ett nyligen avslutat projekt som delfinansierats av Riksbankens Jubileumsfond visar Ulrika Wolff att det bästa sättet att förbättra grava lässvårigheter är mycket strukturerad och intensiv undervisning under en kortare period. Hon lät 113 elever i 9-årsåldern ingå i en undersökning, där halva gruppen fick den nya undervisningen – den andra halvan fick den undervisning som skolan normalt gav. Den halva som tog del av den tolv veckor långa nya undervisning förbättrade märkbart sina resultat i jämförelse med kontrollgruppen.

Digitaliseringarna förändrar forskningen

Digitaliseringar av historiska samlingar är en viktig del av Riksbankens Jubileumsfonds infrastrukturella satsningar. Nyligen rapporterades det här på hemsidan om digitaliseringen av kortkatalogen Plåten på Kungliga Biblioteken och nu har ytterligare tre digitaliseringsprojekt avslutats. 

Det handlar för det första om digitaliseringen av svensk historisk statistik, BISOS, som nu görs tillgänglig via SCB:s hemsida och därmed blir sökbar för alla via datorn.

Bokverket Bidrag till Sveriges officiella statistik (BISOS) är det mest omfattande verket med statistik från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Det är indelat i många ämnen fördelat på 23 serier och ersattes 1911 av serien Sveriges officiella statistik.

Korruption - ett civilisationsproblem

Bo Rothstein forskar om bland annat korruption vid det RJ-stödda Quality of Government institutet i Göteborg. Korruptionen underminerar inte bara människors förtroende till varandra. Den försämrar folkhälsan, förkortar den förväntade livslängden, försämrar kvaliteten på dricksvattnet i fattiga länder. Den förhindrar social utveckling, hämmar samhällsekonomin och orsakar krig. Det har statsvetaren Bo Rothsteins och hans medarbetares forskning visat.

- Det som förvånat mig mest är vilket lidande och mänsklig misär korruptionen orsakar, säger Bo Rothstein.

Steg för steg mot mogen hjärna

Den som lever med tonåringar kan ibland undra om hjärnan används överhuvudtaget under denna period i livet – hur kan man exempelvis komma på idén att stående surfa på ett biltak? Det väcker frågan om vad som egentligen sker när hjärnan mognar. Torkel Klingberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har i boken Den lärande hjärnan siktat in sig på att beskriva hur hjärnan utvecklas och hur denna process påverkar en människas förmåga till inlärning. Målet är att bygga en bro mellan den kognitiva neurovetenskapen och pedagogiken. Författaren vill dra en lans för att den nya forskning som finns ska användas för att utveckla skolväsendet och då krävs en syntes mellan olika vetenskaper.

Nya datorvanor försämrar läsförmågan

Skrik och straff hjälper inte unga på glid

Som förälder vill man kanske både skrika och straffa tonårsbarn om de begår brott. Men nu visar en studie att föräldrars som blir arga eller straffar sina barn med kyla till och med riskerar att underblåsa barnens brottsutveckling.

Margaret Kerr, professor i psykologi vid Örebro universitet har just slutredovisat sitt och Håkan Stattins projekt Bortom föräldraskapet till Riksbankens Jubileumsfond, och de har flera banbrytande resultat. I årtionden har föräldrar fått höra att de ska reagera med mer kontroll om unga beter sig illa – kontroll av var de är, vem de är med och vad de gör, liksom social kontroll och till och med kameraövervakning har i diskuterats. Men det är fel.

- Mer kontroll fungerar inte alls! Våra resultat bryter med den tidigare forskningen eftersom vi visar att en ökad kontroll och ett negativt beteende till och med kan leda ungdomarna fel.
 

Jazzens väg från dansmusik till finkultur

I dag är svenska jazzmusiker ofta firade och erkända – både internationellt och nationellt. De har hög status och jazzmusiken räknas till konstmusikfältet. Men så har det inte alltid varit. Musikvetaren Alf Arvidsson har undersökt hur jazzen blev en självständig aktör, och kan bland annat visa att en manligt, elitiskt inriktad konstnärsroll var en del professionaliseringen.

Komvux ökar inkomsten och minskar klyftorna

Forskare Anders Stenberg vid institutet för social forskning, Stockholms universitet, har nyligen avrapporterat en utvärdering av Komvux som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Vuxenutbildningar som Komvux kostar visserligen en hel del, men det finns vinster både för samhället och för individen, konstaterar han.

Sopor!

Häromdagen låg det ett grishuvud vid sopstationen. Det tycktes inte finnas någon dold agenda, inget muslimhat, ingen markering från Stockholms undre värld, det var helt enkelt bara en av många sopor slängd bland annat bråte – mer eller mindre tömda mjölkkartonger, skrynkliga tidningar, tvåliga schampoburkar och äckliga batterier. Och nu ett grishuvud.
Sopbergen växer. Inte bara till följd av grishuvudet som förr var allt annat än bara en sopa. Utanför megastäder lever folk på bokstavligen på sopbergen. I Arktis karga klimat har sophanteringen skapat andra problem: det sena 1900-talets konsumtions- och förpackningskultur hotar bokstavligen de arktiska miljöerna. Och här hemma öppnar Nordiska museet den 18 februari en utställning om just sopor. Med anledning av det har vi ställt ett par frågor till forskaren Lynn Åkesson som studerat just sopor.

Spelifikation, vad är det?

Nyligen utsågs Mikolaj Dymek till en av de fyra nya så kallade Flexit-forskare. Det handlar om en satsning på att blanda om i relationerna mellan universitet och näringsliv för att försöka sprida de kunskaper disputerade humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare har utanför de akademiska domänerna. Men vad är det du forskar om, Mikolay Dymek?

-Min forskning är ganska eklektisk men befinner sig i snittytan mellan digital media, kulturindustri/ekonomi, dataspelsforskning, marknadsföring, litteraturteori och gammal hederlig industriell ekonomi. Min doktorsavhandling var en av Sveriges och troligen världens första om dataspelsindustrin inom det företagsekonomiska fältet och den utforskade hur industrins och mediets dynamik påverkades av olika makrostrategier inom marknadsföring. 

Ditt projekt heter "Spelifikation – Marknadskommunikationens nya (data)spelregler" - det låter konstigt, vad handlar det egentligen om?

Annika Wallin försvarar slarviga beslut

Elbolag, pensionsfonder, sylt, dagis. Våra liv är fyllda av val. Klassiska experiment har visat att de flesta människor är usla beslutsfattare. Ändå fattar vi beslut på löpande band i vardagen – utan att våra liv havererar. Detta är en paradox som intresserar kognitionsforskaren Annika Wallin.

– Jag har alltid trott på människans inneboende kompetens, säger hon för att motivera sitt val av forskningsområde.

Annika Wallin trivs i sin roll som universitetslektor vid Filosofiska institutionen vid Lunds universitet och Pro Futuris fellow vid SCAS i Uppsala.

Läs mer om Pro Futura-forskaren Annika Wallin.

Allt som tänkas kan i en bokhandel nära dig

- Redan från början tänkte jag att en av böckerna skulle ha ett tema som plockade upp forskningspolitiska och vetenskapshistoriska perspektiv. Det är angeläget för alla forskare att läsa om, samtidigt ville jag inte att temat i första hand skulle präglas av kronor och ören utan av forskningens andra villkor. Hur uppkommer en idé? Vad är akademisk frihet? Vad innebär förändringarna i det digitala kunskapssamhället för hur vetenskap bedrivs? Hur har vi genom tiderna sett på olika akademiska titlar?, säger Marie Cronqvist, redaktör för RJ:s årsbok som släpps lagom till julhandeln.

Ulrika Torell söker sockrets mening

På 1890-talet åt svenska folket velocipeder, parfymflaskor och champagnebuteljer – gjorda av choklad och socker. I dag är det Ferrarribilar och tennisracketar vi stoppar i munnen. Vad säger det om vår tid – och vad säger det om oss?

Kanske att inget är nytt under solen.

– Det är fortfarande till viss del statussymboler som vi konsumerar – de dyra och exklusiva sakerna, säger Ulrika Torell, (bilden, tagen av Peter Segermark). 

Ny bok om konstnärlig forskning

En alldeles färsk handbok i konstnärlig forskning har nyss publicerats på det ansedda brittiska förlaget Routledge i dess Companion-serie i samarbete med RJ. Den är en antologi med 23 kapitel (450 sidor) författade av de främsta internationella auktoriteterna på området och redigerad av professor Michael Biggs, University of Hartfordshire, och docent Henrik Karlsson, Uppsala, som tidigare varit konsult till RJ i frågor rörande konstnärlig forskning. Henrik Karlsson skriver här om arbetet med antologin.

Äldre kvinnor trivs som singlar

När Lars Evertsson och Charlott Nyman sammanställt svaren från en undersökning av äldre ensamstående kvinnors singelliv ställdes de inför ett förvånande resultat. Till skillnad från vad både tidigare forskning och massmedier påstod var de kvinnor som de intervjuat lyckliga och nöjda med sina liv som singlar.

-De som vi intervjuat var ofta mycket nöjda med sin situation. Och till skillnad från vad man kanske skulle kunna tro hade flera av dem både lösa förbindelser och älskare, de såg inte heller några samband mellan sin sexualitet och om de lever i en relation eller inte. Framför allt ville de inte gå in i relationer bara för saken skull, säger Lars Evertsson, som tillsammans med Charlott Nyman genomfört studien Intimitet, familj och vardagsliv i nya (sam)levnadsformer.

Bokskatt für alle – Silverbibeln digitaliserad

Onsdagen den 5 april 1995 strax efter klockan ett stals Silverbibeln från Uppsala universitetsbibliotek. Kuppen mot Silverbibeln förde osökt tankarna till Göran Tunströms kända roman Tjuven där bokverket också kommer på avvägar. Det är inte så många av svenska handskrifter som föräras litterära verk, men så är det också få som är så kända som Silverbibeln. Nu har Silverbibeln eller Codex argenteus som handskriften egentligen heter, digitaliserats, så att alla som inte har vägarna förbi Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva, också kan ta del av den omsusade boken.
Silverbibeln är trots namnet ingen fullständig bibel, utan en nedteckning av de fyra evangelierna, ett evangeliarium, på gotiskt språk.  Boken är skriven med guld- och framför allt silverbläck – därav namnet. Från början var den ett praktverk, förmodligen prytt med ädelstenar och ädla metaller, men inget av den utsmyckningen finns kvar i dag.
 

1600-talet ett knapptryck bort

Samlingen svenska storskaliga kartor från 1600-talets mitt (1630-1655) är unik i världen. På dem kan man se hur marken brukades och hur byarna såg ut. Man kan skönja hur bönderna samarbetade inom och över bygränserna och hur samerna drev sina renar lastade med silvermalm från Nasa. De närmare 12 000 kartorna beskriver detaljrikt 30 000 gårdar i vårt land under stormaktstiden.

Nu finns informationen för första gången samlad i en databas och tillsammans med kartorna tillgänglig på internet. Tillgängligheten öppnar för nya möjligheter att forska i materialet, samtidigt som nya forskningsfält öppnas för till exempel historia, agrarhistoria, ekonomisk historia, kulturgeografi, arkeologi och språkvetenskap. Som vanlig betraktare kan man njuta av kartornas skönhet eller roa sig med att jämföra bilden från då med hur det ser ut i dag.

Svårt att lära vuxna språk

Att ålder spelar in vid språkinlärning är forskare överens om, men vad bakgrunden till det är, finns delade meningar om. En del förklarar det med biologiska faktorer andra söker orsaken i sociala och kognitiva faktorer.

Utgångspunkten för forskningen om avancerade andraspråksinlärare är att den vuxnes språkinlärning skiljer sig från hur vi lär oss vårt modersmål som barn. Programmet för avancerad andraspråksinlärning har just fått ytterligare medel för att kunna avsluta forskning om hur man lär sig språk.  

– Det ser ut som en linjär, svagt försämrad förmåga fram till tolv års ålder, sedan är det en påtaglig nedgång i förmåga under hela tonårsperioden, säger Kenneth Hyltenstam.
På bilden syns Stockholms universistets språklabb där en del av försöken görs.

Bones, behavior and beliefs

RJ stöder inte bara projekt utan också konferenser av olika slag. Flera av dem går det att läsa om till höger, där en del av de seminarier vi stöder presenteras. Ett exempel på en sådan konferens var Bones, behavior och beliefs som hölls vid Svenska institutet i Athen i september förra året. Där samlades en rad internationella osteologer för att diskutera och analysera den antika grekiska rituella praktiken. Läs mer om konferensen här.

Havet, Guden och staden

Havet breder ut sig alldeles azurblått. Solen steker och i hamnen finns de sedvanliga grekiska tavernorna. Poros är som en ö vilken som helst, någon halvtimmes sjöväg från Athen, men just här har svenska arkeologer sedan 1800-talet i olika omgångar grävt i jakt på svaren om antikens kultur och samhällsliv. Arto Penttinen är den arkeolog som i dag leder utgrävningen.

Här befinner sig för tillfället knappt 30 arkeologer, forskare och ett antal grävare för att under en kort men intensiv tid försöka få klarhet i vad som döljer sig i jorden. Sedan 2007 har man grävt här med anledning av programmet ”Staden, Guden och Havet”. Det man gräver ut är delar av en helgedom tillägnad guden Poseidon, men det är inte vilken plats som helst.

Läs mer om satsningen och de intressanta resultat men redan har, bland annat till följd av att man redan på utgrävningsplatsen blandat in flera olika typer av forskare och därmed breddat blicken för det antika.

Inte så sekulära som vi tror!

I en brett upplagd studie av religionsbyten har religionsforskaren Ulf Görman tillsammans med ett antal kollegor i flera olika undersökningar analyserat svenskars byte av religion - det vill säga konvertiter om omvändelser.

Forskarna har flera nya resultat.

Bland annat visar deras studier att svenskar är mycket mer religiösa än vad man tidigare trott. Resultatet beror troligen på att man i den här studien inte tvingat människor att välja samfund. Svenskar vill inte bara ha sin religion privat, utan de ansluter sig dessutom i låg grad till organiserade relilgiösa gemenskaper visar Lena Löwendahls studie, som ingår i projektet. 

Att handla med sex

För några månader sedan bröts sommarstiltjen när det löpsedlarna basunerade ut att en minister anklagades för att ha köpt  sexuella tjänster. Det är förbjudet i Sverige, och det är en lagstiftning som vi är relativt ensamma om. Men hur kommer det sig att just Sverige kriminaliserat sexköp?

Läs ekonomhistorikern Yvonne Svanströms slutredovisning av ett projekt där hon gått igeom de senaste hundra årens prostitutionspolitik och jämfört den svenska utvecklingen med bland annat den nederländska.

Hedersvåld i Turkiet analyseras av svensk forskare

Åsa Eldén är en av tre forskare som fått en forskartjänst vid de svenska instituten. Hon ska undersöka hur man talar om ”gendered violence” i turkisk massmedia.

- Jag började intressera mig för det i samband med att mina studenter här på Boğaziçi University, gjorde mig uppmärksam på mönster som påminde om Sverige, säger Åsa Eldén på telefon från Istanbul.

Precis som här hemma fanns det en tydlig uppdelning i en rad dikotomier: modern-traditionell, väst-öst och så för Turkiets del turkisk-kurdisk. Den motsvarades i Sverige av svenskar-invandrare. Åsa Eldén menar att vi konstruerar sådana motsatserna för att förstå hedersvåldet, men också för att hålla det ifrån oss. Och nu vill hon alltså se hur den typen av konstruktioner görs och skapas i Turkiet.

Flexibilitet kommer prägla framtiden

Susanna Toivanen, fil. dr i sociologi, har nyligen tilldelats en forskningstjänst på NCC i RJs så kallade Flexit-program, där forskare ska byta universitetskorridorerna mot företag för att bygga broar med världen utanför akademin. Vad är det du ska göra?
- Jag ska studera framtidens arbetsplatser. Det vi redan i dag vet är att befolkningens åldersstruktur ändras, och att en större andel av arbetskraften i framtiden kommer att bestå av äldre. Det betyder att arbetsplatserna måste anpassa sig.

Det Susanna Toivanen kommer att forska om är vilka förändringar som kan bli nödvändiga.

Tvärvetenskapligt program studerar vad som gör människan unik

Att förklara människans natur. Det är det mål som hägrar för forskarna vid Centrum för kognitiv semiotik vid Lunds universitet. 

Under vilka omständigheter ”smittar” gäspningar? Hur gick det till när indianspråken spreds i Amazonas? Och var i hjärnan bearbetas olika typer av ord? 
Forskningsstudierna vid Centrum för kognitiv semiotik, CCS, täcker in en rad skilda aspekter av mänskligt liv, men de går alla att relatera till en och samma övergripande fråga: Vad är det som gör människan unik i världen i relation till andra arter?

– Detta är en fråga som ligger oss människor mycket nära – det är nästan en existentiell fråga, säger Jordan Zlatev, som är andre koordinator för CCS och docent i lingvistik.

Varifrån kommer samhällsengagemanget?

När Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet, blev klar med demokratiutredningen för snart tio år sedan var det en fråga som hängde sig kvar: Hur utvecklas egentligen tilltron till demokratin hos unga människor?

Trots att frågan kan låta självklar kunde han inte hitta något tillfredsställande svar i den vetenskapliga litteraturen – en obekväm upptäckt i tider av sviktande valdeltagande. Vi känner helt enkelt inte till hur fundamentet för vårt samhälle hålls vid liv.
Erik Amnå basar över ett av de program som fick medel 2008. Läs mer om det.

Ny portal för den svenska IT-historien

Den svenska IT-historien har fått en egen webbplats www.ithistoria.se. Det är en ny och levande portal för allt det omfattande och unika material som skapats i projektet "Från matematikmaskin till IT", som är ett samarbete mellan Tekniska museet, KTH och Dataföreningen.

Projektet finansieras främst av Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond samt Statens kulturråd.

- Nu bjuder vi in alla intresserade att ta del av detta spännande material, använda och vidareutveckla det. Skolor, forskare, media och allmänheten är alla välkomna, säger Dataföreningens tidigare ordförande Rolf Berndtson som leder projektet.

”Din mamma är en hora!” Ungdomars svordomar kartläggs

Antje Hornscheidt är genusforskare och verksam vid Humboldt universitetet i Berlin, där hon sedan flera år forskat om språk och genus. Nu har hon bjudits in som Humboldt-stipendiat till både Uppsala och Lunds universitet. Hon forskar bland annat om ungdomars språk och hur de använder tillmälen.

- Svenska ungdomar säger ”din mamma…”, och inte bara invandrade ungdomar, utan alla. Jag undrar vad det betyder, eftersom pejoriseringar tydligt visar vilka förändringar som sker i ett samhälle och vilka tabun som finns.

Medborgarna vill försvenska EU!

I helgen genomfördes de sista så kallade medborgarkonsultationerna som under tre helger i mars gått av stapeln i EU:s alla medlemsländer. Förra helgen utfördes den svenska delen i Örebro. Då träffades 100 slumpmässigt utvalda personer för att diskutera hur de ser på EU och EU-politiken.

- Det finns flera intressanta aspekter på hela arrangemanget, säger professor Erik Amnå, statsvetare som var med vid konsultationerna och som i ett brett upplagt forskningsprogram kommer att studera dem vidare.

- Bland annat visar det sig, tvärtemot vad man skulle kunna tro, att medborgarna har en väldigt positiv syn på EU. Politikerna är däremot mer skeptiska, säger Erik Amnå.

Välfärd på kontrakt?

För bara ett par decennier sedan var det politiskt kontroversiellt att driva daghem i privat regi. Idag ser det annorlunda ut.

Välfärd i privat regi blev ett svar på en nyliberal kritik av samhället som sade att det inte gick att planera samhället så noggrant som man en gång trott, berättade statsvetaren Urban Strandberg, härom veckan.

Svenska politiker lyder under partipiskan

Andelen veteraner bland riksdagsledamöterna har minskat drastiskt de senaste åren. Dessutom har de yngre ledamöterna valt att lämna Riksdagen. Det ändrar karaktären på Riksdagens arbete

Detta diskuterades på ett seminarium av forskarna Magnus Isberg, Riksdagen och Katarina Barrling Hermansson, statsvetare vid Uppsala universitet, som intervjuat riksdagsledamöter i sin forskning. De har också kunnat visa att svenska riksdagsledamöter är mer trogna sin partilinje, än många politiker i andra länder brukar vara.

Konsten att förutsäga framtiden

I Lund finns en ekonomhistoriker som har förmågan att se in i framtiden. Eller åtminstone har han med en hel del precision kunnat förutsäga ekonomiska kriser, och det är inte så illa i dagens läge.

Lennart Schön är professor i ekonomisk historia och forskar om samhällets strukturella kriser. Redan för flera år sedan lyckades han förutsäga dagens finansiella kris.

Mjukare säkerhetspolitik

Den som är tillräckligt gammal för att ha upplevt kalla kriget tror gärna att säkerhetspolitik har med spioner eller väpnade konflikter att göra. Så är det inte längre. Den nya säkerhetspolitiken handlar om utrikespolitik i vid bemärkelse. Det handlar om allt i från att bekämpa terror till att övervinna aids eller naturkatastrofer. På så vis har säkerhetspolitiken blivit mjukare.

När döden flyttade till landet

Att vi alla ska dö är säkert, däremot inte hur vi kommer att begravas. Under de senaste decennierna har inte bara reglerna för hur vi får begravas luckrats upp, utan också hur begravningsplatserna ser ut. Det handlar inte bara om hur alla döda ska få plats, utan också om att bevara det kulturarv som begravningsplatserna är.

Om detta har Hedvig Schönbäck skrivit en avhandling.

Kartorna får liv

Under stormaktstiden var Sverige världsbäst på att kartlägga landet. Mellan 1630 och 1655 producerades ungefär 12 000 detaljerade kartor över den svenska landsbygden. Allt utfört av Sveriges lantmätare. Under ledning av generalmatematikern Anders Bure skulle landets alla stora sjöar och strömmar karteras, man skulle mäta hamnar djup och inlopp, inventera skogars och kärrs natur och egenskaper, samt göra säkra och avritningar av alla städer i riket.

Språkbegåvad?

Hur många språk kan du? Två? Fyra? Eller kanske ännu fler? Det finns de som behärskar så många som upp till 50 språk. Sådana människor brukar kallas polyglotter. Definitionen av en polyglott är att man behärskar mer än sju språk och att man lärt sig dem i vuxen ålder, det vill säga efter tonåren.

Om detta handlar Kenneth Hyltenstams forskning. Han leder det program som RJ stöder om avancerad andra språksinlärning.