Den musicerande människan

Musik har följt mänskligheten genom årtusenden och finns inom alla kulturer. Inom projektet Den musicerande människan närmar sig forskare från olika discipliner frågor om vad som styr utvecklingen av musikalitet och kreativitet samt vad som kan ligga bakom musikens läkande kraft.

När vår identitet blir en fråga för läkemedelsindustrin

Sedan Viagra började användas i Sverige 1998 har synen på både sexualitet och åldrande förändrats. Ericka Johnson intresserar sig för hur nya läkemedel påverkar bilden av vad som är normalt, friskt och sjukt.

Generös välfärd försämrar inte arbetsmoralen

Arbetsmotivationen är fortsatt stark i generösa välfärdsstater.

Lönen är inte det viktigaste motivet till att arbeta för majoriteten, en inställning som är vanligare i generösa välfärdsstater än i andra system.
- Det är svårare att motivera senarelagd pension genom ekonomiska incitament i mer generösa välfärdsstater, säger forskaren Ingrid Esser.

Ali Ahmed drivs av en vilja att förstå

Han var duktig på matematik redan i skolan. Dessutom har han alltid varit intresserad av samhällsproblem. I dag är Ali Ahmed Pro Futura-forskare och hjärnan bakom många experimentella studier av diskriminering. Själv tror han att det var hans erfarenheter under uppväxten som lade grunden för hans forskningsintresse.

Tur och retur för flexibel forskare

Företaget har tjänat på att ha en forskare hos sig och forskaren har lärt sig andra sätt att tänka och kommunicera. Sociologen Martin Berg har nyligen avslutat en treårig vistelse som Flexit-forskare på en webbyrå i Malmö.

Företaget formulerade hans forskningsfrågor, frågor som är väldigt aktuella i dessa tider av intensiv debatt om bland annat Facebook: Varför deltar folk på sociala medier och hur kan de vilja betala för det?

Med människors gemenskap i fokus

Från folkhemsidyll till ett land där var individ är sin egen lyckas smed. Bilden av Sverige har förändrats. Om detta handlar en av den före detta Pro Futura-forskaren Ola Sigurdsons kommande böcker.

Språkkunskaper öppnade dörren för studier av konservativ islam

Genom gedigna kunskaper i arabiska har Susanne Olsson, Södertörns högskola, fått tillträde till en tidigare stängd muslimsk värld, som lockar en del unga, och som vi alldeles för lite om. För många som dras till de konservativa grupperna ses det som en protesthandling, där det är ens egen livsstil som förändras i grunden.

22 forskare nominerade till spetsforskningsprogrammet Pro Futura

12 lärosäten har nominerat forskare till Pro Futura VIII. Nu vidtar arbetet med att bedöma vilka som ska utses till Pro Futura-forskare 2013, och därmed ges en unik möjlighet att forska i en internationell elitmiljö.

Kerstin - RJ:s Grand old Lady

Varje organisation har sin grand old lady eller grand old man. I RJ:s fall är det Kerstin Stigmark som nu, efter 35 år, rensar skrivbordet och går i pension.

Med sin mångåriga erfarenhet av forskare och forskning tillför hon kunskap om vad de officiella texterna  i årsberättelserna innebar.

Titta in i Annika Olssons hjärna!

Annika Olsson, litteraturvetare och lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, tar över RJ:s bloggstafett. Bloggen kommer att "... rymma en del reflektioner kring detta med att överskrida gränser av allehanda slag, betydelsen av humanistisk kunskap i ett demokratiskt samhälle och offentliga samtal. Men det kommer också att finnas rapporter från klassrummet på SU och läsesalen på KB, från nordiskt litteraturhistorieskrivande och The European Association for Gender Research, Education and Documentation.

Bloggstafetten

Han studerar unisexoveraller

Det svenska modeundret har en längre historia än man många gånger tror. Det menar Patrik Steorn som studerar hur svenskt mode spreds och togs emot i USA under 1960-talet. När kläderna bytte kontinent förändrades emellertid ocksuppfattningen av kläderna. Frigjorda, praktiska unisexkläder blev sexiga tjejoveraller.

Den första Pro Futura-forskaren från Tartu

Pärtel Piirimäe – docent i historia vid universitetet i estländska Tartu och Pro Futura-forskare 2012 – finner rötterna till den internationella rätten i 1500-talets Europa, och påminner om att Europa skapades genom krigen – och juridiken som reglerade dem. Han är den första Pro Futura-forskaren som nominerats av ett utländskt universitet.

Där folkhemmet tar slut tar Ikea vid

Svenskarnas intresse och fascination för Ikea och Ingvar Kamprad tycks närmast outsinligt. Men när Uppdrag granskning avslöjade Kamprad och företaget som skatteplanerare upprördes svenskarna snarare av journalisternas granskning än själva skatteflykten.

Det grundmurade förtroendet, menar Sara Kristoffersson som är en av få humanister som har studerat Ikea, kommer av att företaget blivit en symbol för ett svunnet Sverige.

Litteratur som skapar identitet

Paula Henrikson studerar hur litteratur skapar identitet.

Antiken har spelat större roll för modern europeisk identitet än vi tror. Det menar litteraturvetaren Paula Henrikson, som hoppas kunna visa det genom att studera antikens betydelse för svensk 1800-talslitteratur. Genom att undersöka litteraturen vill hon visa hur den klassiska antiken medverkat till att forma en europeisk identitet. Hon menar att romantiken inte alls, innebar något uppbrott från antika ideal och förebilder. Tvärtom, förskönade man snarare den förlorade värld som antiken innebar.

Lukten i centrum

Jonas Olofsson, ny Pro Futura-forskare, menar att luktsinnet är lite bortglömt, trots att det är ett av våra äldsta sinnen.  Men via lukten kan man studera mycket annat. Till exempel så föregås ofta äldre människors minnesproblem av ett försämrat luktsinne. Det vill Jonas Olofsson fördjupa sig i under sin tid som Pro Futura-forskare.

Alla tjänar på Flexit

Susanna Toivanen, Jonas Andersson och Anna-Maria Rimm är Flexit-forskare. De har tagit steget ut i näringslivet men de har också tagit forskningen med sig.

Under tre år är de inhouse-forskare på NCC, Forsman & Bodenfors respektive Förlagssammanslutningen de oberoende men har samtidigt mycket kontakt med forskarvärlden och varandra. De är nöjda och anser sig ha tjänat på kombinationen, har skaffat sig erfarenhet och material som de inte kunde få tillgång till inom universitets- och högskolevärlden.

Iran: land eller stereotyp

Iran är ett land som befinner sig i världens blickpunkt. Men det finns för lite kvalificerad kunskap om vad som händer där. Iran Working Group samlar forskare och praktiker från stora delar av världen till gemensamma mötesfora för att skapa en plattform för relevant forskning om Iran och stödja krafter till positiv förändring.

Skatteforskning gör ekonomin bättre

Centralgestalten i svensk skatteforskning, Sven-Olof Lodin, menar att den tillämpade skatteforskningen är viktig för att den ger oss ett effektivare skattesystem. Det ger oss i sin tur en bättre fungerande ekonomi. Vad som däremot saknas, hävdar han, är nya perspektiv på skattefrågorna.

– Överhuvudtaget behövs det mer forskning om folks inställning och reaktioner. Den ekonomiska forskningen utgår alltför mycket från teorin om the economic man och lika kapitalmarknadstillträde för alla, men folk är inte alltid rationella och kunniga. De har inte heller den tillgång till marknaden som man kanske tror.

Intresset för grundläggande frågor fick henne att välja filosofin

Anandi Hattiangadi har alltid varit intresserad av den mänskliga existensens grundläggande frågor. Som filosof söker hon kunskap om grundvalarna för språklig mening, medvetande, kunskap och tänkande, och hon drar sig inte för att utmana och vara kontroversiell.

Vad hände med våren?

Den arabiska våren kom som en vårvind och skakade om hela världen. Men vad hände sedan och vad har den betytt för forskningen? Vi ställde frågorna till Henrik Lindgren, doktorand i islamologi och Gail Ramsay, professor i arabiska.

Då de talade om den arabiska våren på Bokmässan i september hade ännu inte de islamistiska partierna vunnit några valframgångar i Tunisien, Egypten och Marocko. I Libyen rådde fortfarande inbördeskrig och bland syrier talades ännu bara om väpnat uppror. Idag när de ser tillbaka kan de konstatera att omvälvningarna har väckt otaliga frågor.

Hur man får människor att välja det de inte valt

Din fria vilja är inte så fri som du troligtvis tror. Pro Futura-forskare Petter Johansson har i sina experiment lyckats skapa en situation där han på objektiva grunder kan säga att ”nu argumenterar du för ett val som du egentligen aldrig har gjort, men du tror att du har gjort det”.

Han har också visat att de argument som vi lägger fram för att motivera våra val till stor del är efterhandskonstruktioner.

Korruptionsforskning i stormens öga

QoG-institutet (Quality of Government) vid Göteborgs universitet har kammat hem drygt 70 miljoner kronor från EU:s forskningsfonder för att bygga upp unionens ledande centrum för korruptionsforskning. Tidigare stöd från Riksbankens Jubileumsfond har varit helt avgörande för att den här satsningen nu blir av.

– För första gången etableras nu ett ordentligt internationellt nätverk kring den här forskningen, säger professorn i statskunskap, Bo Rothstein, som med mycket möda rott projektet i hamn.

Pro Futura gav frihet att forska

Christer Nordlund är en av de utvalda forskare som antagits till Pro Futura. Fördelen med att vara Pro Futura-forskare anser han är att han kan ägna sig helt åt forskningen.

– Det bästa med Pro Futura är att du har frihet att forska om det du vill och att du har tid för att göra det, säger Christer Nordlund och jämför med forskning vid universiteten som han menar ofta kan vara kringskuren av olika forskningspolitiska hänsyn.

Peruker upprörde kyrkan

På jakt efter borgerskapets värderingar och självbild

”Var nöjd med dig själv – och banta.” De dubbla budskap som dagens damtidningar sänder ut fanns redan för två hundra år sedan. ”Var modern – men inte behagsjuk”, var dåtidens paroll.

Även då var utseendet viktigt, men lika viktigt var det att inte gå till överdrift – behagsjuk var det värsta en dam ur borgerskapet kunde vara under första hälften av 1800-talet. Den slutsatsen drar Gudrun Andersson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet, efter att ha gått igenom samtliga nummer av tidskriften Magasin för konst, nyheter och mode. Denna tidskrift utgör undersökningsmaterialet i Gudrun Anderssons forskningsprojekt ”Den konsumerande borgaren. Utbud, marknadsföring och konsumtion i Sverige ca 1750–1850”, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Kvinnors låga förväntningar stoppar karriär och löneutveckling

I ett nyligen slutrapporterat projekt om jämställdheten inom akademiska yrken och revisionsbranschen har professor Karin Jonnergård visat att trots att kvinnor inte känner sig drabbade, sällan når lika långt, lika snabbt, som sina manliga kollegor. Ett skäl tycks vara att kvinnor helt enkelt inte förväntar sig bättre.

Projektet ”Att träda in i en profession” har analyserat kvinnors föreställningar och strategier för träda etablera sig inom en professionell organisation. Studien har letts av Karin Jonnergård, som är professor vid Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, och främst byggt på enkäter som skickats ut till nydisputerade akademiker och förstagångslicenserade revisorer.

Språket bortom orden

foto: Kjell Elenius

För att förstå vad som kännetecknar ett levande samtal dissekerar Mattias Heldner språkets ljud och pauser.
Mattias Heldner är docent i talkommunikation vid avdelningen för Tal, musik och hörsel vid Kungliga Tekniska högskolan och beviljades år 2009 ett treårigt stöd från Riksbankens Jubileumsfond för att forska om samtalets rytm och prosodi.
 

Förpackningar – en arena för motstridiga intressen

Vad är det som vi hanterar varje dag, som vi är beroende av, som kan väcka starka känslor – men som vi för det mesta inte tänker på? Svaret är förpackningar. Dessa praktiska och estetiska behållare och budbärare studeras nu i ett tvärvetenskapligt projekt. 

– Förpackningar är något som berör oss alla, som medborgare och konsumenter. Vi möter dem överallt. De förföljer oss – från frukostbordet på morgonen till dess att vi går och lägger oss på kvällen, säger Lasse Brunnström, docent i konstvetenskap och lärare och forskare i designhistoria vid Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet.

Tillåtet att göra karriär i Miljöpartiet

I helgen valde Miljöpartiet språkrör. Till skillnad från hos andra partier, till exempel Socialdemokraterna, där framvaskandet av ny ledare skedde bakom stängda dörrar, sker Miljöpartiets val i öppen konkurrens.
En förklaring är att Miljöpartiet skiljer sig från de övriga riksdagspartierna på en central punkt: I Miljöpartiet är det inte fult att göra karriär.

- Miljöpartiet sticker ut från alla andra partier på så vis att man tillåter en hög grad av individualism. De kandidater som öppet säger att de stävar efter en viss position välkomnas och fulas inte ut vilket vi vet kan ske i andra partier, säger statsvetaren Patrik Öhberg, verksam vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Johan Fornäs bygger broar mellan olika ämnen

Finns det en europeisk identitet – och hur ser den i så fall ut? Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola, söker ett svar på den frågan – och finner fönster, broar och streckkoder.

– Europa verkar kännetecknas av begär efter kommunikation med andra. Många symboler och berättelser handlar om det, konstaterar Johan Fornäs, som försöker förstå vad det innebär att vara europé i dag genom att tolka europeiska symboler.

Korruption - ett civilisationsproblem

Bo Rothstein forskar om bland annat korruption vid det RJ-stödda Quality of Government institutet i Göteborg. Korruptionen underminerar inte bara människors förtroende till varandra. Den försämrar folkhälsan, förkortar den förväntade livslängden, försämrar kvaliteten på dricksvattnet i fattiga länder. Den förhindrar social utveckling, hämmar samhällsekonomin och orsakar krig. Det har statsvetaren Bo Rothsteins och hans medarbetares forskning visat.

- Det som förvånat mig mest är vilket lidande och mänsklig misär korruptionen orsakar, säger Bo Rothstein.

Nya datorvanor försämrar läsförmågan

Jazzens väg från dansmusik till finkultur

I dag är svenska jazzmusiker ofta firade och erkända – både internationellt och nationellt. De har hög status och jazzmusiken räknas till konstmusikfältet. Men så har det inte alltid varit. Musikvetaren Alf Arvidsson har undersökt hur jazzen blev en självständig aktör, och kan bland annat visa att en manligt, elitiskt inriktad konstnärsroll var en del professionaliseringen.

Sopor!

Häromdagen låg det ett grishuvud vid sopstationen. Det tycktes inte finnas någon dold agenda, inget muslimhat, ingen markering från Stockholms undre värld, det var helt enkelt bara en av många sopor slängd bland annat bråte – mer eller mindre tömda mjölkkartonger, skrynkliga tidningar, tvåliga schampoburkar och äckliga batterier. Och nu ett grishuvud.
Sopbergen växer. Inte bara till följd av grishuvudet som förr var allt annat än bara en sopa. Utanför megastäder lever folk på bokstavligen på sopbergen. I Arktis karga klimat har sophanteringen skapat andra problem: det sena 1900-talets konsumtions- och förpackningskultur hotar bokstavligen de arktiska miljöerna. Och här hemma öppnar Nordiska museet den 18 februari en utställning om just sopor. Med anledning av det har vi ställt ett par frågor till forskaren Lynn Åkesson som studerat just sopor.

Spelifikation, vad är det?

Nyligen utsågs Mikolaj Dymek till en av de fyra nya så kallade Flexit-forskare. Det handlar om en satsning på att blanda om i relationerna mellan universitet och näringsliv för att försöka sprida de kunskaper disputerade humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare har utanför de akademiska domänerna. Men vad är det du forskar om, Mikolay Dymek?

-Min forskning är ganska eklektisk men befinner sig i snittytan mellan digital media, kulturindustri/ekonomi, dataspelsforskning, marknadsföring, litteraturteori och gammal hederlig industriell ekonomi. Min doktorsavhandling var en av Sveriges och troligen världens första om dataspelsindustrin inom det företagsekonomiska fältet och den utforskade hur industrins och mediets dynamik påverkades av olika makrostrategier inom marknadsföring. 

Ditt projekt heter "Spelifikation – Marknadskommunikationens nya (data)spelregler" - det låter konstigt, vad handlar det egentligen om?

Säkerhetssektorn spelar en viktig roll för utvecklingen i Egypten

Med anledning av de dramatiska händelserna i Egypten ställer vi ”tre snabba” till Karin Aggestam, docent i statsvetenskap och föreståndare för freds- och konfliktforskning vid Lunds universitet. 

Vad är din spontana reaktion på händelserna i Egypten?

De senaste åren har den egyptiska militären professionaliserats, vilket haft betydelse för förändringen i ett mer långsiktigt perspektiv. Till skillnad från exempelvis Saudiarabien och Syrien har den egyptiska militären haft en starkare och längre framskriden institutionalisering och professionalisering, vilket resulterat i en mer självständig yrkesetik. Däremot är polisen och underrättelsetjänsten nära knuten till Mubaraks regim. Vad vi kan se just nu är hur militären försöker hålla en mer neutral ställning mellan demonstranter och regimtrogna anhängare. Samtidigt är militären en avgörande maktfaktor i Egypten och utövar stort inflytande.

Läs hela intervjun här.

Säkerhetssektorn spelar en viktig roll för utvecklingen i Egypten

Med anledning av de dramatiska händelserna i Egypten ställer vi ”tre snabba” till Karin Aggestam, docent i statsvetenskap och föreståndare för freds- och konfliktforskning vid Lunds universitet. 

Vad är din spontana reaktion på händelserna i Egypten?

De senaste åren har den egyptiska militären professionaliserats, vilket haft betydelse för förändringen i ett mer långsiktigt perspektiv. Till skillnad från exempelvis Saudiarabien och Syrien har den egyptiska militären haft en starkare och längre framskriden institutionalisering och professionalisering, vilket resulterat i en mer självständig yrkesetik. Däremot är polisen och underrättelsetjänsten nära knuten till Mubaraks regim. Vad vi kan se just nu är hur militären försöker hålla en mer neutral ställning mellan demonstranter och regimtrogna anhängare. Samtidigt är militären en avgörande maktfaktor i Egypten och utövar stort inflytande.

Läs hela intervjun här.

Hoppet väcks att rädda sydsamiskan från utrotning

Med anledning av Samiska Nationaldagen den 6 februari ställer vi tre snabba till Leena Huss, professor i Finska vid Uppsala universitet. Projektet Revitalisering mot alla odds? beskriver språkförlust och språklig revitalisering av minoritetsspråk.

Vin förde samman folk - redan under Antiken

Christian Mühlenbock har nyligen fått en så kallad ABM-tjänst på Medelhavsmuseet i Stockholm, där han ska forska på den så kallade Cypernsamlingen under rubriken Nemo saltat sobrius – ingen dansar nykter. 

Vad är du ska göra?

Jag ska studera vindrickande under antiken. Att dricka vin tycks nämligen inte vara något som bara eliten sysslade med utan en vardaglig del av livet också under antiken. Enligt de studier som jag tidigare gjort på arkaiska bosättningar på Sicilien så har jag kunnat visa att de allra flesta drack vin till vardags under 600-talet. Nu vill jag utifrån den här samlingen undersöka hur det utvecklats över tid och om det går när det uppkom.

Här svarar han på ytterligare ett par frågor.

Annika Wallin försvarar slarviga beslut

Elbolag, pensionsfonder, sylt, dagis. Våra liv är fyllda av val. Klassiska experiment har visat att de flesta människor är usla beslutsfattare. Ändå fattar vi beslut på löpande band i vardagen – utan att våra liv havererar. Detta är en paradox som intresserar kognitionsforskaren Annika Wallin.

– Jag har alltid trott på människans inneboende kompetens, säger hon för att motivera sitt val av forskningsområde.

Annika Wallin trivs i sin roll som universitetslektor vid Filosofiska institutionen vid Lunds universitet och Pro Futuris fellow vid SCAS i Uppsala.

Läs mer om Pro Futura-forskaren Annika Wallin.

Ulrika Torell söker sockrets mening

På 1890-talet åt svenska folket velocipeder, parfymflaskor och champagnebuteljer – gjorda av choklad och socker. I dag är det Ferrarribilar och tennisracketar vi stoppar i munnen. Vad säger det om vår tid – och vad säger det om oss?

Kanske att inget är nytt under solen.

– Det är fortfarande till viss del statussymboler som vi konsumerar – de dyra och exklusiva sakerna, säger Ulrika Torell, (bilden, tagen av Peter Segermark). 

Så pratade man med gudar

En svensk forskare undersöker kommunikationen med gudarna i antiken Athen. Jenny Wallensten har fått en forskartjänst vid de Svensk Forskningsinstitutet i Athen. Ett sätt att prata med gudarna var att ge dem gåvor

- Ja,  man ibland ristade in vem man vände sig till, vem man var och ibland till och med varför man närmade sig gudarna med en present. Man kunde till exempel skriva "Diogenes gav denna staty till Poseidon efter att ha blivit räddad från pirater"!

Bågar, portaler och nischer berättar om antikens människor

Tre forskare har nu blivit tilldelade forskartjänster vid de Svenska Forskningsinstituten. Cecilia Olovsdotters projekt handlar om arkitekturmotiv i romersk och bysantinsk konst under perioden 180-600 efter vår tideräkning.

 Vad är det du ska göra?

 -Jag ska utforska en motivtyp som får stor spridning inom konsten under den senromerska och tidigbysantinska perioden: den arkitekturala figurramen, det vill säga bågar, portaler, nischer och gavlar som inramar figurer och scener och som var tänkta att upphöja och förhärliga bildens eller monumentets huvudinnehåll.

 -Att rama in figurer och bildscener med olika typer av arkitekturmotiv har en lång historia bakom sig inom både romersk och mindre-asiatisk konst, där de traditionellt symboliserar gudomlighet, makt och odödlighet.