Läsvärd forskarbiografi

Olof Peterssons nya bok Statsvetaren, om Jörgen Westerståhl, professor vid Göteborgs universitet mellan 1952 och 1982, ger oss intressanta möjligheter att se nyttan i olika tidsperspektiv. Westerståhl deltog lika aktivt i uppbyggnaden av forskning om opinionsbildning, medier, väljare och kommuner som i samhällsdebatten.

Christiania - ett alternativ fyller 40

I år är det 40 år sedan Christiania bildades, och allt sedan hösten 1971 har folk vallfärdat till de före detta militära barackerna för att med egna ögon betrakta de alternativa. Ett par år efter själva ockupationen, 1973, gav den socialdemokratiska regeringen Christiania status som ett socialt experiment. I dag lever cirka 900 människor i Christiania. Och i lagarna kom också boken Space for Urban Alternatives? Christiania 1971-2011 ut. Den är redigerad av Håkan Thörn, Catrin Wasshede och Tomas Nilsson, som bjudit in forskare att diskutera allt ifrån områdets historia, vardagslivet och själva synen på det alternativa.

Kristen manlighet i en ny tid

Yvonne Maria Werner slutrapporterade för en tid sedan sitt projekt om kristen maskulinitet. Det har nu resulterat i en monografi, utgiven av Leuven University Press. I boken diskuteras de frågor som presenterades i slutrapporten. Läsaren möter katolska och protestantiska män som under 1800-talets mitt kämpade med sin kristna tro och samtidens idéer om manlighet. Vid denna tid började religion allt mer att betraktas som en privatsak, ja, till och med som något som hörde till en kvinnlig sfär. Werner diskuterar detta och visar på vikten av att analysera religion för att förstå den samtida genuskonstruktionen.

Siri Derkerts 1900-tal fascinerar

Att alltid göra och tänka olika, heter en bok om Siri Derkert som nyligen kommit ut. Den är frukten av ett samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB )och Moderna Museet, som ju nyligen avslutat en stor utställning med Siri Derkerts konst. Från KB:s sida utgick projektet från organiserandet av Siri Derkerts personarkiv som donerades tillsammans med hennes son Carlo Derkerts arkiv 2009. Här finns brev, manuskript, anteckningar, resedagböcker, fotografier och dessutom material från en rad av de organisationer som Siri Derkert engagerade sig i: Fogelstad, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Konstnärernas Riksorganisation. Därtill har arkivet försetts med pressmaterial och ljudupptagningar.

På djupet om bantuspråk

Också den som inte vet särskilt mycket om afrikanska språk har säkert hört talas om xhosa – språket med klickljud – och swahili. Båda tillhör bantuspråken, de språk som talas i större delen av södra Afrika. I en nyligen utgiven antologi kan den intresserade få reda på mer om bantuspråken och dess uppbyggnad.

Ett nordiskt rum

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012 med tema Norden finns nu tillgänglig med 1 augusti som första recensionsdag:

Ett nordiskt rum. Historiska gemenskaper från Baltikum till Barents hav

Norden – fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det ”hårda” Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet. 

Läs också mer i den debattartikel i UNT som redogör för en undersökning om svenskars inställning till Norden.

Raymond Georis

I en nyligen utgiven bok skildras Raymond Georis - en av förgrundsgestalterna inom det europeiska kultur- och stiftelsearbetet. Även om hans namn inte är känt hos gemene man är detta en person som påverkat inriktningen på samarbetet i Europa ända sedan muren föll. Göran Blomqvist, vd, har läst boken Raymond Georis: A Quiet Eurorpean Gardener av David Watkiss.

Den svåra konsten att läsa

Det faktum att svenska barn läser allt sämre har fått uppmärksamhet i medierna och frågan är hur den trenden ska brytas. Rapporteringen missar dock att det finns en grupp barn som inte har samma möjlighet som andra att tillägna sig konsten att avkoda de krumelurer som kallas bokstäver. Det återaktualiserar boken Dyslexi.
 

Författaren Juha Kere är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet och forskar bland annat om de neurobiologiska grunderna till dyslexi. Tillsammans med medicinjournalisten David Finer skriver han om sin forskning och vad som är känt om läs- och skrivsvårigheter.

Steg för steg mot mogen hjärna

Den som lever med tonåringar kan ibland undra om hjärnan används överhuvudtaget under denna period i livet – hur kan man exempelvis komma på idén att stående surfa på ett biltak? Det väcker frågan om vad som egentligen sker när hjärnan mognar. Torkel Klingberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har i boken Den lärande hjärnan siktat in sig på att beskriva hur hjärnan utvecklas och hur denna process påverkar en människas förmåga till inlärning. Målet är att bygga en bro mellan den kognitiva neurovetenskapen och pedagogiken. Författaren vill dra en lans för att den nya forskning som finns ska användas för att utveckla skolväsendet och då krävs en syntes mellan olika vetenskaper.

Kultur i Sverige 2040

Det är som bekant svårt att sia, speciellt om framtiden. Detta har över tiden inte hindrat oss från att göra prognoser, till exempel i form av trendframskrivningar inom ekonomi eller demografi, eller i form av framtidsstudier. En sådan metod är så kallad back-casting, där man tar sin utgångspunkt i en samhällssituation vid en viss framtida tidpunkt som företer vissa önskade (eller för den delen oönskade) drag, och sedan försöker skissera under vilka förutsättningar detta kan uppnås, alternativt förhindras.

Allt som tänkas kan i en bokhandel nära dig

- Redan från början tänkte jag att en av böckerna skulle ha ett tema som plockade upp forskningspolitiska och vetenskapshistoriska perspektiv. Det är angeläget för alla forskare att läsa om, samtidigt ville jag inte att temat i första hand skulle präglas av kronor och ören utan av forskningens andra villkor. Hur uppkommer en idé? Vad är akademisk frihet? Vad innebär förändringarna i det digitala kunskapssamhället för hur vetenskap bedrivs? Hur har vi genom tiderna sett på olika akademiska titlar?, säger Marie Cronqvist, redaktör för RJ:s årsbok som släpps lagom till julhandeln.

Ny bok om konstnärlig forskning

En alldeles färsk handbok i konstnärlig forskning har nyss publicerats på det ansedda brittiska förlaget Routledge i dess Companion-serie i samarbete med RJ. Den är en antologi med 23 kapitel (450 sidor) författade av de främsta internationella auktoriteterna på området och redigerad av professor Michael Biggs, University of Hartfordshire, och docent Henrik Karlsson, Uppsala, som tidigare varit konsult till RJ i frågor rörande konstnärlig forskning. Henrik Karlsson skriver här om arbetet med antologin.

Ny bok om civilsamhället och ny områdesgrupp

Hur sätts mål i offentlig verksamhet? Hur mäts resultaten? Det är huvudtemat för en ny områdesgrupp inom RJ. Samtidigt avslutas områdesgruppen för Civilsamhället, där det i dagarna också kommit en bok Mellan staten och kapitalet. Civilsamhället under omkonstruktion (som går att beställa från kansliet).

Med områdesgrupperna försöker RJ att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning på ett lite annorlunda sätt än genom de direkta projektbidragen. Och nu ska alltså en ny områdesgrupp starta sitt arbete med att kartlägga forskning som behandlar mål i offentlig verksamhet och hur resultat mäts i dagens samhälle.