Uppsatstävling för studenter

Fram till den 30 juni kan du skicka in en uppsats till tävlingen på temat: Hur styr regeringen offentlig förvaltning?

Uppsatserna ska syfta till att beskriva hur regeringen styr offentlig sektor och till att öka förståelsen för varför regeringen styr som den gör. Vinnaren i uppsatstävlingen får ett pris om 50 000 kronor.

Mer om tävlingen

RJ:s beredning av projektmedel

Ansökningssystemet för andra omgången har stängt och nu börjar beredningsprocessen. Ansökningarna granskas nu av minst två externa sakkunniga från Sverige eller utlandet. De sakkunniga har i uppgift att bedöma projektets metod och teori, dess internationella standard och relation till tidigare forskning samt värdera den ny kunskap som projektet kan förväntas generera.

Läs mer om processen

Sista timmarna för andra omgången

I dag, den 3 maj, klockan 16.00, stängs ansökningssystemet för årets andra omgång. Ansökningar måste vara RJ tillhanda senast klockan 16.00.

Andra omgången gäller för projekt och infrastrukturprojekt.

RJ:s senaste nyhetsbrev

Hur skriver man en vinnande projektansökan? - Värdet av rankning - Open access lyfts upp i Lund - Tyck till om nyhetsbrevet - Startskott för nya förmoderna satsningen - Inspireras av forskningsinitiering -  När vår identitet blir en fråga för läkemedelsindustrin - Civilsamhället förstärkte etniska skillnader - Det förflutnas roll förr - Indiens framtid - Flexit under luppen - Varför söker forskare inom humaniora inte ERC-anslag? -22 maj: Vem talar i parlamentet? - 5 juni: Den postdigitala medieekonomin.

Allt detta och lite till

Årets projektansökningar

Den första granskningsomgången av projekt och infrastrukturprojekt avslutades den 22 mars. Beredningsgrupperna beslöt att 107 projekt ska gå vidare till andra omgången. Samtidigt med beskeden till dem som gått vidare skickades 811 beslut om att ansökan har avslagits.

Konkurrensen är så hård att även bra ansökningar faller. Många sökande som nu har fått avslag skulle kunna förbättra sina chanser i konkurrensen om anslag exempelvis genom att i förväg låta kritiska och konstruktiva vänner och kolleger läsa ansökan.

Flexit under luppen

Nu ska Flexit-satsningen synas i sömmarna. Henrietta Huzell, lektor i arbetsvetenskap på Karlstad universitet utvärderar RJ:s pilotprogram med postdoktjänster på företag för hum/sam-forskare.

Ny sida för vetenskapliga böcker

Lunds universitet lanserar en ny hemsida för vetenskapliga böcker, www.ht.lu.se/skriftserier. Hemsidan samlar böcker av forskarna inom humaniora och teologi.Universitetet vill lyfta fram utgivningen och stärka boken som publiceringsform. Ämnenas skriftserier – ett femtiotal olika – finns med i sin helhet, men även övriga interna böcker som inte ingår i skriftserierna syns. Dessutom visas HT-forskarnas förlagspublicerade böcker.

Hemsidan ger ett tydligt, överblickbart och eftertraktat sammanhang till OA-publiceringarna.

2012 var ett bra år, men...

I förordet till 2012 års årsberättelse kommenterarer vd Göran Blomqvist det gångna årets händelser. Det var - finansiellt sett - ett gott år. Forskningspropositionen lades fram och innehöll flera bra förslag - men var samtidigt en besvikelse. Läs hela förordet eller hela årsberättelsen för att få mer insyn i RJ:s verksamhet.

Bokens framtid i praktik och teori

Anna-Maria Rimm, Flexit-forskare på De oberoende, hade bjudit in en namnkunnig skara talare att diskutera bokbranschen, förläggarrollen och hur den har förändrats.

Såväl representanter från bokbranschen som forskare talade om vilka problem branschen står inför och hur man kan lösa dem, hur förläggarrollen ser ut, vad e-bokens inträde innebär och de sociala mediernas allt större betydelse för branschen.

Mohammad Fazlhashemi bloggar

Vi välkomnar idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi som bloggar under april och maj. Han är aktuell i det nya forskningsprojektet "Böckernas Folk"- islamiska och judiska perspektiv på medeltidens Europa" som ingår i RJ:s förmoderna satsning.

Första inlägget "Att göra forskningen tillgänglig för en bredare allmänhet" tar han upp frågan om tredje uppgiften: Ska man tänka strategiskt och målinriktat eller ideellt?

Bloggen

Startskott för nya förmoderna satsningen

2006 inrättade RJ en områdesgrupp för forskning om förmodernitet. Områdesgruppens arbete är avslutat men ämnet är fortfarande högaktuellt. I åtta nya forskningsprojekt samlas en kompetent skara forskare, en viktig pusselbit för att stärka Sveriges position inom forskningsområdet.

Ökad akademisk samverkan mellan svenska och afrikanska forskare

RJ stödjer, tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Stellenbosch Institute for Advanced Study, STIAS, i Sydafrika under en femårsperiod.

– STIAS stärker förutsättningarna för att bedriva framstående forskning på den afrikanska kontinenten. Förebilden är andra institut för avancerade studier, till exempel Princeton och Stanford. Lovande forskare, under den kritiska perioden bortom doktorsexamen och före en professur, erbjuds mycket goda möjligheter att utveckla sina idéer. Vill man bidra till långsiktig akademisk utveckling i Afrika så är det i Sydafrika man ska satsa, säger Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond.

Tio forskare vidare till andra omgången i Pro Futura

Nu har tio forskare valts ut till sista omgången. De tillhör en blivande elit av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige och erbjuds en unik chans att nå de riktigt stora framgångarna. Nomineringsförfarandet har varit mycket omfattande och av de 22 nominerande finns alltså tio kvar för att intervjuas. Läs mer om vilka som valdes.

Prenumerera på RJ:s nyhetsbrev

I RJ:s nyhetsbrev kan du läsa intressanta artiklar om bland annat forskning, forskare och böcker inom humaniora och samhällsvetenskap. Du får reda på aktuella utlysningar, satsningar, konferenser och seminarier, och om du själv inte kunde delta på en konferens kan du läsa om den i nyhetsbrevet.

Brevet innehåller även debattartiklar om aktuella forskningsfrågor – helt enkelt en snabb sammanfattning av hum/sam-forskning. Nyhetsbrev skickas ut cirka sex gånger per år.

Läs senaste nyhetsbrevet

Beslut om stöd till 17 forskare

Från och med 2013 lägger RJ också ut besked om forskningsinitiering på vår webb. Det synliggör inte bara hur vi arbetar utan innebär också nya möjligheter för forskare att se vad andra forskare sysslar med, till exempel genom att se vilka konferenser som är på gång. Se här vilka som fick stöd i årets första omgång.

Programmet som förenar forskare och näringsliv

Flexit är en satsning på unga forskare inom samhällsvetenskap och humaniora. Syftet är att bygga broar mellan akademi och företag, erbjuda nydisputerade forskare en annorlunda forskartjänst och få företagen att värdera forskarkompetens. Maria Wikse – projektledare för Flexit och med sedan starten – berättar mer om programmet.

Peter Aronsson RJ:s gästbloggare

Peter Aronsson är RJ:s gästbloggare:

"De ämnen jag kommer att ta upp kommer att hämta näring ur den verklighet jag befinner mig i, i skiftet mellan en fantastisk tid på Tema Kultur och samhälle i Linköping, som professor i kulturarv och historiebruk och nya uppgifter som dekan för konst och humaniora på Linnéuniversitetet."

Läs bloggen

Viktiga datum om du ansökt om medel

Nu har ansökningssystemet stängt för årets projekt, program och infrastrukturprojekt. Men fortsättning följer med beslut, andra omgång för projekt och infrastrukturprojekt samt ett slutgiltigt beslut.

Viktiga datum för anslag.

OA tar för sig

Sedan 2010 kräver RJ att forskarna ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i publikationer så att de blir fritt tillgängliga på internet. Britta Lövgren, ansvarig för OA-frågor på RJ, är nöjd med utvecklingen:

- I samband med halvtidsuppföljningen av våra projekt ställer vi frågor om open access-publicering. 2012 var det extra intressant eftersom de forskarna är den första gruppen som omfattas av vårt krav på open access-publicering.

Resestipendium förstärker forskning

Nils-Erik Svensson var mångårig chef vid Riksbankens Jubileumsfond. Varje år delas stipendier (NES-stipendier) ut i hans namn i syfte att underlätta för unga, svenska forskare att verka vid framstående europeiska forskningsmiljöer. Årets NES-stipendier går till Linn Axelsson, Per Becker, Anders Olof Larsson samt Johanna Ringarp.

ABM-program har utvärderats

RJ och Kungl. Vitterhetsakademien har låtit utvärdera den gemensamma satsningen för nydisputerade forskare inom ABM-sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer).

Rapporten visar att programmet bland annat har inneburit en rejäl ambitionshöjning för forskningen inom ABM-området.Utvärderingen visar på mycket positiva resultat av satningen men framför även kritik som efterfrågar nya ansträngningar inom området.

RJ satsar 332 miljoner kronor på forskning

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) beviljar drygt 332 miljoner kronor till ny forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Samtliga projekt presenteras på webbplatsen. 

- RJ är en av de viktigaste finansiärerna för svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Den forskning som RJ finansierar tillför kunskap som stödjer samhällsutvecklingen både på kort och på lång sikt, säger Göran Blomqvist.

Pressmeddelande

Sök resestipendium!

Vad har Gina Gustavsson, fil. dr i statskunskap, Jakob Svensson, fil. dr i medie- och kommunikationsvetenskap och Jimmy Engren, fil. dr i historia gemensamt?

Jo, de har tilldelats Nils-Eric Svenssons stipendium, ett resestipendium på 100 000 kronor för att under en kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö.

Mode 1, Mode 2…vad kommer sedan?

Under 1990-talet utkom ett par böcker som drev tesen att villkoren för forskningen vid universiteten och samhällenas kunskapsproduktion höll på att förändras i grunden. Den traditionella uppfattningen att forskningen utvecklades bäst om den lämnades i fred och att dess resultat förr eller senare skulle visa sin praktisk nytta (Mode 1) var på väg att förändras till ett läge då ny kunskap bäst utvecklades interdisciplinärt, probleminriktat i en given kontext och i samspel mellan forskare och omgivande samhälle (Mode 2).

Ny utlysning av Flexit

Nu utlyser vi fem Flexit-anställningar för disputerade humanister och samhällsvetare.
Flexit är ett projekt som söker nya flexibla lösningar för att förbättra kontakterna mellan universitet/högskolor och näringsliv.

Följande företag/organisationer är med i utlysning av Flexit: ESAB, KRAV, No Picnic, Stelacon och Volvo Personvagnar. De har beskrivit forskningsområden som intresserar dem i utlysningen. Som blivande Flexit-forskare ska du vidareutveckla frågorna till en spännande forskningsplan.

ESOF imponerar

I somras arrangerades det femte Euroscience Open Forum (ESOF). Göran Blomqvist, RJ:s vd, är imponerad av bredden, men beklagar ändå att humaniora och samhällsvetenskap fick så lite utrymme. Bland de svenska forskare som var på plats fanns bland andra arkeologer från Linnéuniversiteten som ställde frågor om hur man ska kommunicera med framtiden.

Läs Lotta Fredholms rapport från ESOF och Göran Blomqvists reflektioner här.

Vem satsar på forskarkarriären?

Vem satsar på forskarkarriären, var rubriken på ett seminarie under Almedalsveckan i Visby.

Christer Nordlund, Pro Futura-forskare och ledamot i Sveriges Unga Akademi, diskuterade frågan tillsammans med statssekreterare Peter Honeth, Lena Gustafsson (rektor på Umeå universitet) och Laura Enflo (doktorand, KTH/Linköpings universitet). 

Nu finns seminariet tillgängligt på webben.

Hur gick det med Nordiska museets forskarskola?

Inför Nordiska museets forskarskola tioårsjubileum beslutade Riksbankens Jubileumsfond och Nordiska museet att anordna en workshop för samtliga deltagare: doktorander, styrgrupp, handledare och arbetsgivare.

I februari 2012 träffades alla för att se hur det hade gått för deltagarna och få en bild av om satsningen hade påverkat verksamheten vid kulturarvsinstitutionerna och på forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor. De undrade även om forskarskolan hade lett till ökad rörlighet och nya professionella nätverk. Forskarskolan har även utvärderats 2008.

Erfarenheter av att styra mot resultat inom utvecklingssamarbetet

Den 19 mars arrangerade Riksbankens Jubileumsfond tillsammans med FUF seminariet: Resultatet av Resultaten - Erfarenheter av att styra mot resultat inom utvecklingssamarbetet.

Nu finns rapporten från seminariet tillgänglig, samt en sammanfattning på engelska.

Statlig styrning och ansvars-utkrävande

RJ anordnade, tillsammans med Konstitutionsutskottet och Finansutskottet, ett seminarium om ansvarsfrågor i riksdagen. Syftet var att diskutera ansvar och ansvarsutkrävande i teori och praktik och vilken roll ansvarsfrågorna har i den statliga styrningen.

Se seminariet och ta del av talarnas presentationer. Läs även förra riksrevisorn Eva Lindström rapport ”Statlig styrning och ansvarsutkrävande”.

RJ utvärderar projektanslag

Det är viktigt att få kunskap om hur projekt som stödform fungerar och vilka effekter den har på forskningen och på forskarnas karriärer. Det finns få studier av hur projekt, som är den vanligaste stödformen bland svenska forskningsfinansiärer, fungerar.

Därför genomför RJ en undersökning om vad forskare anser om projekt som stödform.

Vad händer med ansökningarna nu?

Nu är det dags att sammanfatta årets ansökningar. Totalt blev det 1028 ansökningar fördelade mellan projekt, program, infrastrukturprojekt och förmodernitet.

Men vad händer nu?

Rapport om resultatstyrning inom utvecklingssamarbetet

Rapporten Results based management in development cooperation ger en introduktion till den internationella diskussionen om resultatstyrning i utvecklingssamarbetet och utvecklingspolitiken.

Vi får en bild av när och var resultatstyrning introducerades i utvecklingssamarbetet, liksom en del erfarenheter och lärdomar som har vunnits. Slutligen pekar författarna på ett antal nya, intressanta forskningsfrågor.

Nya anslag!

Sent i torsdags eftermiddag beslutade RJ:s styrelse om vilka nya program, projekt och andra satsningar som skulle få medel 2011. Totalt 2 program, 47 projekt och ytterligare 8 infrastrukturella stöd beviljades medel. Bland de treåriga projekten var konkurrensen som vanligt hård och bara mellan 5 och 6 procent av de som sökt beviljades till slut medel.

Fyra nya forskare utsedda till Pro Futura-programmet

Förutom de nya anslag har RJ beviljat medel till ytterligare fyra forskare att ta del av det prestigefyllda programmet Pro Futura som drivs av RJ och SCAS. De fyra forskarna är filosofen Anandi Hattiangadi, Petter Johansson, som är kognitionsvetare, Kristin Zeiler, som forskar inom medicinsk etik och historikern Johan Östling.

 - Vi är oerhört nöjda med att kunna knyta dessa redan framstående forskare till Pro Futura, säger Björn Wittrock, direktor för SCAS. Sverige måste satsa på högklassig spetsforskning även inom humaniora och samhällsvetenskap. Pro Futura skapar möjligheter att profilera Sverige inom dessa områden såväl nationellt som internationellt, fortsätter han.

SAMspråk lockade

RJ har tillsammans med Vetenskapsrådet, FAS, och Formas för femte året arrangerat SAMspråk på Politikerveckan i Almedalen. Två välbesökta eftermiddagar där politiker möter forskare i samtal och debatter kring aktuella samhällsfrågor. I år handlade ämnena om allt från integration och hållbar stadsutveckling till korruption och antibiotikaresistens. Nu kan även du som inte var med på seminarierna lyssna i efterhand. Klicka vidare och lyssna på något av de åtta mycket välbesökta seminarierna.

Teknisk utveckling under luppen

Den 14 juni sammanträdde för första gången Områdesgruppen för teknisk utveckling och institutionell förändring i det tidiga 2000-talet (OTIF).

Syftet med en områdesgrupp är att diskutera och ta initiativ till samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i skärningspunkten mellan å ena sidan teknik i applikationer eller politiska användningar och å andra sidan ekonomi, demokrati och etik.

En bärande idé i detta sammanhang är att inkludera både gammal traditionell och ny teknik, inte bara för att göra historiska paralleller möjliga utan också för att alla teknikslag har en kontinuerlig inverkan på de samhälleliga processerna.

Universitetsrankningar behöver bli mer transparenta

Den 17 juni presenterades på Bibliotèque Solvay i Bryssel rapporten Global University Rankings and Their Impact. Den har utarbetats av en grupp inom European University Association med professor Andrejs Rauhvargers, generalsekreterare i den lettiska rektorskonferensen, som författare.

Rapporten andas oro över en växande mängd återkommande rankningar av forskning och högre utbildning av institutionella aktörer, ofta pressorgan, framförallt i USA, Västeuropa och Asien (Shanghai, Taiwan). Det rör sig om alltifrån 100 till 500 universitet och högskolor som graderas sinsemellan, enligt olika skalor och bedömningsgrunder. Det betyder att majoriteten av de 17 000 högre lärosäten som man räknar med finns i världen hamnar utanför. Endast de som räknas till eliten kommer med och det blir alltså en fråga om tävlan inom denna elit vars resultat vanligen redovisas i tabellform.

Läs hela Anders Björnssons rapport från en konferens och hans artikel i UNT.

Fyra riksdagsforskare får anslag

I dagarna har fyra forskare fått beskedet om att de får medel i Riksbankens Jubileumsfonds utlysning av forskning om riksdagen. Syftet var att stärka ett forskningsfält, som länge varit prioriterat av stiftelsen men på senare år mindre beforskat - det trots att rikdagens roll och arbetsuppgifter genomgått betydande förändringar till följd av exempelvis globaliseringen och medialisering.

Flera intressanta projektskisser kom in. De fyra beviljade projektet fokuserar på alltifrån frågor kring om partigrupperna i riksdagen allt mer kommit att likriktas, till frågor om betydelsen av kön och klass i riksdagen och partiernas inre sammanhållning till saker partiernas förmåga att hålla sina vallöften.

Kina, USA och Europa

Den 10 och 11 juni genomfördes den nionde omgången av Stockholm China Forum (SCF) i Saltsjöbaden på Grand Hotel och Vår Gård. De ca 60 deltagarna kom från jordens alla hörn: forskare, diplomater, affärsfolk, journalister och andra experter. Deras gemensamma intresse är relationerna Europa – Kina – USA.

Göran Blomqvist var där och rapporterar från dagarna.

European Foundations Centres årsmöte

European Foundations Centre (EFC) genomförde sin 22:a Annual General Assembly and Conference (AGA) den 26 -28 maj. Platsen, Cascais vid Atlantkusten utanför Lissabon, var välvald med tanke på årets tema: “Resources and sustainability – The Oceans”.

Här skriver vd Göran Blomqvist om sina intryck av konferensen.

Programarrangörerna med portugisiska Gulbenkianstiftelsen i spetsen lyckades skickligt väva samman vikten av ett hållbart umgänge med naturen och stiftelsernas ansvar för att använda sina olika resurser genomtänkt och långsiktigt.

Forskningens styrning

Universiteten behöver inte mer utan bättre styrning, hävdade forskaren Mats Benner på ett seminarium om dagens forskningspolitik i Lund härom dagen. Med på seminariet var också Göran Blomqvist. Han skriver här kort både om detta seminarium och om den områdesgrupp för Mål och resultat, den så kallade MOR-gruppen, som under året startats på fonden.

Flexit gör forskningen tillämpbar

Genom Flexit-programmet vill Riksbankens Jubileumsfond skapa en brygga mellan forskning och näringsliv. 2009 utlystes de första tjänsterna, och tre företag fick forskare hos sig. En avstämning i halvtid visar att forskarna är en eftertraktad tillgång på sina företag.

Martin Berg, fil dr i sociologi, arbetar med projektet ”Nätgemenskapens socialitet” som kretsar kring frågor som hur det kommer sig att människor väljer att engagera sig i sociala medier. Projektet är förlagt till webbyrån GoodOld. Tomas de Souza är vd och projektledare på GoodOld:

– Det här är en fantastisk chans, jag var till en början orolig att det skulle ta tid från organisationen. Vi har fått ta till okonventionella lösningar ibland för att Martins jobb ska passas in i verksamheten, men det har rullat på löst sig väldigt bra. Med Martin så upptäcker vi vilka fördelar som ett samarbete med forskarvärlden kan ge, framför allt i dialogen och diskussionerna. Det har givit ett ytterligare intresse för att söka sådana samarbeten framöver.

Skatteforskare utsedda

Nu har andra omgången skatteforskare utsetts i den stora gemensamma utlysning som FAS, Skatteverket och RJ har gjort. Sju forskare vid fem olika lärosäten, tre jurister, tre nationalekonomer och en antropolog har beviljats stöd.
Utlysningen är en gemensam satsning på att förstärka forskning om skatter i Sverige som FAS (forskningsrådet för arbetsliv och samhälle) RJ och Skatteverket haft. Detta är andra omgången och denna gång bidrog Skatteverket med 15 mkr, RJ med 10 mkr och FAS med 7 mkr.
-Kvaliteten på de inkomna projektförslagen var hög, till och med högre än förra omgången 2008 .

-Det är glädjande, men gjorde det svårare att välja, säger Göran Blomqvist, vd på Riksbankens Jubileumsfond.
De som nu fått medel för tre år är:

Reflektioner från ansökningsfloden!

Av lätt insedda skäl avstår jag nu helt från att uttala mig om årets ansökningar! Däremot har jag några generella reflektioner kring de ansökningar som har bedömts de senaste åren.
En första reflektion är att det finns en stor, ofta outnyttjad, möjlighet att förbättra ansökningarna genom att utsätta dem för den kamratliga och kollegiala kritik som är de vetenskapliga institutionernas styrka! I många fall skulle kollegerna ha kunnat komplettera och korrigera. Upplysa om forskning som den sökande har missat, vidga perspektiven, påtala brister i argumentation och logik. Om varje forskare ska köra sitt eget race reduceras universiteten och institutionerna till forskarhotell. Jag tvivlar på att det kan vara sant, men emellanåt nås RJ:s kansli av ryktet om att de breda doktorandseminarierna har upphört att fungera, eller att doktoranderna rent av motsätter sig att delta i seminarierna med hänvisning exempelvis till tidsbrist. Om detta skulle stämma, finns det anledning till oro.

Svenska forskare kritiska mot klimatforskningen på AAAS

Nyligen avslutades AAAS i Washington. Det är en av världens största vetenskapliga konferenser. Framför allt presenteras amerikansk naturvetenskaplig forskning men forskare från all världens hörn är där för att möta en publik. Varje år brukar åtminstone ett par större vetenskapsnyheter släppas. I år var Maria Wikse från RJ där och kan berätta om ett flertal intressanta seminarier och diskussioner. Läs hennes rapport om bland annat forskningsfusk, amerikansk forskningspolitik och nya svenska rön vad det gäller klimatfrågan.

Har svensk forskning för mycket pengar?

I början av februari uppmärksammade tidningar och andra media i stort uppslagna reportage att det ligger betydande outnyttjade forskningsanslag ute på lärosätena. Bakgrunden var Riksrevisionens rapport Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor (RiR 2011:3). Vad gäller oförbrukade anslag bidrar RJ med all säkerhet också, men med begränsade belopp. Under senare år har vi övergått till att betala ut anslagen för ett år i sänder. I RJ:s bokslut har posten beviljade men ej utbetalade anslag därför ökat så att de vid senaste årsskiftet uppgick till 750 miljoner. Detta innebär att de förvaltas på i princip samma sätt som RJ:s andra tillgångar, och att de bidrar till avkastningen på kapitalet.

Arena för civilsamhälle och vetenskap

År 2003 inrättade RJ en områdesgrupp för forskning om civilsamhället. I gruppens uppdrag ingick att kartlägga forskningsbehov och att, om så visade sig vara fallet, initiera ny forskning. Civilsamhället - enkelt uttryckt området mellan stat och marknad; tredje sektorn; ideella sektorn etc. - hade då under ett årtionde som ”begrepp” börjat nyttjas allt mer i svensk politisk debatt. Det omhuldades tidigast av borgerliga politiker, som sökte alternativ till den som man tyckte alltför starka staten och den offentliga sektorns dominans inom välfärdsområdet. Begreppet fångades sedan upp även av den politiska vänstern, som ville revitalisera de stolta, men något tillbakaträngda folkrörelseidealen och återge de ideella organisationerna en viktigare roll. (Se t.ex. Erik Amnå, red. Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Gidlunds förlag & RJ, 2005).

Pro Futura belönar unga forskare

RJ har nyligen inbjudit rektorerna för Sveriges 10 största universitet att inkomma med nomineringar till spetsforskningsprogrammet Pro Futura. Efter många framgångsrika år och positiva utvärderingar har RJ beslutat att göra Pro Futura till ett reguljärt inslag i den svenska forskningsmiljön.

Så kammar du hem miljonerna!

Imorgon löper RJ:s stora årliga utlysning ut. Varje år brukar det komma mellan 800 och 900 ansökningar om allt mellan himmel och jord. Av dem är det sedan bara några få procent som får pengar. Så vad ska man göra för att få medel? Finns det några enkla tips?

RJ stärker svenska forskares internationella nätverk

Helena Falkenberg är en av fyra forskare som belönats med Nils-Eric Svenssons stipendium om 100 000 kronor. Hon är psykolog och ska studera hur status påverkar medarbetares hälsa när stora organisationsförändringar sker. Hon är inbjuden till Department of Epidemiology and Public Health vid University College London.

De övriga tre är Clara Gustafsson, Lars Lundgren och Johannes Westberg - läs mer om vad de ska göra.

Flexit i praktiken

I slutet av november hölls det ett seminarium på Stockholms universitet om samverkan mellan näringslivet och universiteten. Nu var det inte vilken typ av samverkan som helst som diskuterades utan RJ:s satsning Flexit.

Det hela handlar om forskning på företag, men inte om företagsforskning. Låter det krångligt? Det är det hur som helst inte, inte egentligen. Förhoppningsvis kommer satsningen på sikt att leda till lite bredare stigar mellan universiteten och näringslivet, där det kanske till och med blir möjligt att vandra fram och tillbaka mellan de olika organisationerna. Här presenterade sig således Marcus Persson, Martin Berg och Susanna Toivanen (bilderna) som fått tjänsterna i den första utlysningen, tillsammans med företrädare för den del av de företag som varit med om satsningen.

Att tänka fritt och stort

”Vi ville skapa en tankesmedja som tänkte nytt kring offentlig ekonomi och hur samhället är organiserat. Vi skulle fungera som en pendang till Ansvarskommittén, men ändå arbeta självständigt och initiera forskningsmässiga insatser.”
Dan Brändström, tidigare VD för Stiftelsen Riksdagens jubileumsfond, förklarar tankarna bakom Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap som verkade åren 2004-2009.
Upprinnelsen var de diskussioner Dan Brändström hösten 2003 förde med Mats Svegfors, då landshövding i Västmanland, och Bo Holmberg, även landshövding i Södermanlands län och före detta civilminister. De tre kom under en resa i samspråk om huruvida samhällsorganisationen är rustad för framtidens utmaningar med globalisering och en åldrande befolkning. Fungerar de strukturer som Axel Oxenstierna genomförde 1634 eller behöver vi tänka nytt? Hur styrs Sverige?
 

Läs hela Thomas Heldmarks rapport om områdesgruppen för offentlig ekonomi här.

Nästan 220 miljoner till ny forskning, och mera på väg!

Så var det återigen klart. I går eftermiddag fattade styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond (RJ) efter en lång och gedigen beredningsprocess beslut om vilka som får forskningsmedel. Ämnesmässigt spänner tilldelningen från arkeologi till sociologi, från estetik till nationalekonomi. 

- Genom beslutet finansierar RJ 48 nya 3-åriga projekt, 2 stora forskningsprogram, som pågår i 6 – 8 år, samt 16 infrastrukturstöd som skapar förutsättningar för framtida forskning, säger Göran Blomqvist, RJ:s vd.

- Kvalitetskraven är höga, och med tanke på att vi från början hade runt 820 ansökningar är det lätt att inse att konkurrensen har varit stenhård, säger han.

SAMspråk i Almedalen

Politikerveckan i Visby är en cirkus. Det kan tyckas vara helvetet på jorden, men det är också en plats där den som vill kan få veta lite mer om lite allt möjligt. Till exempel genom att bege sig till något av de åtta SAMspråk som för fjärde året i rad anordnades av FAS, Formas, VR och Riksbankens Jubileumsfond.
Seminarierna spände i år över allt från bistånds- och familjepolitik till klimatfrågor via diskussioner om mångfaldens praktik i dagens samhälle och monarkins vara. Liksom förra året leddes samtliga samtal sakkunnigt av kulturjournalisten Ulrika Knutson. Inte särskilt konstigt drog Gudrun Schyman mycket folk till det seminarium som handlade om medier, makt och politik. Hon visade med all tydlighet att hon behärskade mediet. Här samtalade Fi!-ledaren med forskaren och medievetaren Ester Pollack.

Stockholm China Forum

On 12-13 June, the Stockholm China Forum will hold its seventh meeting for transatlantic dialogue on and with China.

China's growing global role is one of the most important issues of our time. The fundamental, primary purpose of the Forum is, through regular meetings of an expert group, to deepen the discussion on what China's rise means and how it can be met in a way that contributes to international peace and development. China's participation is necessary for the world to address an increasing number of issues.

Nya Flexit-tjänster

Den pilotsatsning som RJ tidigare gjort på flexibla lösningar för att sprida forskningen och forskare utanför universiteten och högskolorna kommer att få en fortsättning till hösten.

Fem nya Flexit-tjänster har nyligen utlysts.

RJ satsar på open access!

Nu inför Riksbankens Jubileumsfond(RJ) nya riktlinjer för sina forskare vad det gäller öppen och fri publicering på nätet, open access.

-Open access är här för att stanna och för RJ är det viktigt att ta ställning för fri tillgång till forskningsinformation, säger Britta Lövgren som är ansvarig för satsningen på RJ.
Tillsammans med kraven och på open access introducerar RJ också ett bidrag om 30 000 kronor per projekt. Därmed gör RJ det lättare för forskare att verkligen nå ut och inte hindras av en del tidskrifters kostnader för publicering.
 

Svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbarhet bör förnyas

Svensk samhällsvetenskaplig forskning inom området hållbar utveckling har mycket att tillföra internationell forskning och samhället. Externfinansieringen inom området har fyrfaldigats de senaste tio åren, men för att tillvarata forskningens fulla potential krävs nya idéer och vågade satsningar samt engagemang från alla aktörer. Det menar den internationella panel som utvärderat svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling 1998-2008, för Forskningsrådet Formas, Energimyndighetens, Mistras, Naturvårdsverkets, Riksbankens Jubileumsfonds och Vetenskapsrådets räkning.

Svenska institutens forskartjänster tillsatta

Elisabeth Özdalga som är föreståndare för institutet i Istanbul, där två av de tre tjänster är placerade, är väldigt glad över tjänsterna.
- För oss på institutet betyder det här väldigt mycket. Man skulle kunna säga att vi växer så det knakar på alla håll och kanter.

Tjänsterna har gått till Åsa Eldén, Cecilia Olovsdotter och Jenny Wallensten, den senare ska forska vid institutet i Athen.

Utvecklingsforskningens framtid

Sida arrangerade den 2 februari ett internationellt seminarium på temat Challenges to the Social Sciences: Social policy, climate change and the global financial crisis.

Göran Blomqvist var där och lyssnade och kunde konstatera att även om det redan finns mycket samararbete över nationsgränserna, behövs det mer för att lösa problemen. Och tänk om en liten del av Sidas forskningspengar kunde användas för att finansiera fellowships för afrikanska forskare! De insatserna skulle få mycket god utväxling. Läs hela kommentaren, via länken.
 

RJ och de indirekta kostnaderna

Med anledning av att landets universitet och högskolor i december 2009 skriftligen sa upp tidigare överenskommelser om finansieringen av indirekta kostnader och lokalkostnader med bland annat de statliga forskningsråden har RJ fått flera frågor från forskare om hur RJ framgent kommer att hantera dessa frågor.

Det korta svaret är att vi planerar att arbeta som under 2009.

Detta innebär att alla sökande i årets utlysning (sista dag är den 10 februari!) ska lämna en budget enligt de anvisningar som finns här på hemsidan. Mer kräver inte RJ.

Unga forskare belönas

Riksbankens Jubileumsfond ger tre unga forskare möjlighet att under fem års tid ägna sig åt fri forskning inom ramen för spetsforskningsprogrammet Pro Futura Scientia.

- Sedan sin tillkomst har Pro Futura Scientia setts som en av de mest ambitiösa satsningar som gjorts för att främja lovande unga forskare bortom doktorsexamen men före en professur, säger Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond.

- Jag vill gärna nämna att Pro Futura Scientia internationellt ofta beskrivs som föredömligt, säger han. Programmet är en unik resurs för kompetensutveckling av unga forskare och för att knyta dem till internationell spetsforskning.
 

Mer hjärna hos regeringskansliet!

Hans Bergström tyckte att regeringskansliet behövde mer hjärna och Pär Nuder vittnade om problemen med att anpassa sig efter nästa ekosändning! Så skulle RJs heldag om hur regeringskansliet fungerar kunna sammanfattas. Men dagens mest tydliga lärdom var att praktiker och forskare inte är helt överens om vad som ska göras för att lösa kansliets problem - eller ens vad som är problemet! Praktiker ser fördelarna med styrningsmodeller, och forskare ser modeller som inte håller vad de lovar.

255 nya miljoner till forskningen

Riksbankens Jubileumsfond har i dag vid sitt styrelsemöte beslutat vilka som ska få medel i årets ansökningsomgång. Av drygt 850 inkomna ansökningar är det 1 program, 56 projekt och 9 infrastrukturprojekt som får stöd. Vidare har stiftelsen beslutat satsa på postdoktorala tjänster inom moderna språk samt att inrätta ett nytt program för forskarutbyte med Finland.
- Det är glädjande att vi kan göra en så stor satsning, trots den turbulens som varit på finansmarknaderna, säger Göran Blomqvist, vd vid fonden.

Brev till rektorerna vid universitet och högskolor

Den 22 september 2009 skickade RJs Vd Göran Blomqvist ett brev till rektorerna vid universitet och högskolor rörande RJs bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader. Brevet kan läsas här.

Jag har i förväg diskuterat innehållet i brevet med Stockholms universitets rektor Kåre Bremer, som förklarat att han tycker att upplägget är vettigt och acceptabelt. Han har sagt att han i en särskild skrivelse avser rekommendera sina kolleger att godta mitt förslag.

Upphovsrätten – stöd eller hinder för skapande?

- Det första felet vi gör när vi diskuterar upphovsrätten är att tro att det bara finns en upphovsrätt.

Det konstaterade Rasmus Fleischer, historiker och debattör i frågor kring fildelning och upphovsrätt, och Katarina Renman Claesson, jurist vid Stockholms universitet med inriktning mot frågor kring immaterialrätt, när frågan diskuterades på ett av SAMspråks seminarier i somras. Om detta höll också Annie Johansson, riksdagsledamot för Centerpartiet med.

Till skillnad från vid många andra diskussioner om den under våren så heta frågan om fildelning, var alltså enigheten under SAMspråksseminarium ganska stor.

Två förnyare får priset Pro Lingua

För tredje året i rad delar Riksbankens Jubileumsfond och STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) ut översättningspriset Pro Lingua.

I år går Pro Lingua till Lars Berglund, musikvetare vid Uppsala universitet, för hans verk Studier i Christian Geists vokalmusik och till Tommy Gustafsson, historiker vid Lunds universitet, för boken En fiende till civilisationen. De får upp till 250 000 kronor för att översätta det belönade verket.

Evelina Bengtsson vann!

Sedan ett par år tillbaka stöder RJ Eustory. Det är ett internationellt nätverk, som består av icke statliga organisationer i de europeiska länderna. Bland annat genomför man tävlingar i lokalhistoria för ungdomar.

Nu har den svenska delen av dessa tävlingar avgjorts. I år var juryn helt enig och utsåg den 18-åriga Evelina Bengtsson från Hässleholm till vinnare. Hon går på Hässleholms Tekniska Skola och vann med uppsatsen Skånska trängkårens verksamhet 1939-1945. Beredskapstiden ur ett lokalt perspektiv med inriktning på militärens verksamhet.

Är universiteten överbefolkade?

En vanlig synpunkt just nu är, och den hörs inte enbart från universitets- och fakultetsledningar, att "systemet är överbefolkat". Uppfattningen är att det finns för många forskare vid universitet och högskolor i förhållande till resurserna. Jag tror att detta synsätt kommer att framträda under RJs diskussioner med lärosätena om indirekta kostnader: hellre färre välfinansierade forskare än många som lider av ständig resursbrist.

Liksom hittills kommer RJ att bidra till de indirekta kostnader som är relaterade till ett projekt.

På motsvarande sätt måste lärosätena ta ställning till storleken på sina bidrag, den så kallade medfinansieringen.

Öka det europeiska stiftelsesamarbetet

European Foundation Centre (EFC) diskuterade vid sitt årsmöte i förra veckan bland annat den utredning om en ny europeisk stiftelseform som EU-kommissionen har framlagt.

Det finns skäl att underlätta såväl bidragsgivande som insamling av pengar över nationsgränserna.

EU-studien visar att skattelagstiftningen i många av medlemsstaterna försvårar för eller förhindrar stiftelser från att verka i andra medlemsländer. RJ är förmodligen en av de svenska stiftelser som har mest omfattande erfarenheter av internationellt stiftelsesamarbete och av verksamhet utanför Sveriges gränser.

Tummen upp för satsningar på forskning

Kulturutredningens förslag om att kraftigt öka anslagen till sektorsforskning inom kulturområdet

tillstyrks varmt av Riksbankens Jubileumsfond i sitt remissyttrande. RJ understryker att stiftelsen sedan drygt ett årtionde påtalat behovet av att stärka kultursektorns kunskapsförsörjning. Här spelar naturligtvis en sektorsrelevant forskning en viktig roll. Den kan avse allt från studier av kulturvanor, forskning om kulturarvets dokumentation, bevarande och levandegörande, villkoren för konstnärligt arbete, till analyser av den offentliga kulturpolitiken. Här finns ett uppenbart underskott på kunskap, som till viss del kan hänföras till avsaknaden av sektorsforskningsmedel.

Tre forskare får 100 000 kr var!

Tre stipendiater, Otto von Busch, Fredrik Persson och Ulrika Söderlind har tilldelats Nils-Eric Svenssons resestipendium om 100 000 kr vardera.

För Ulrika Söderlind kommer pengarna väl till pass. Det har länge varit svårt att resa i Georgien på grund av det politiska läget, samtidigt är hon beroende av att vara på plats för att kunna undersöka den lokala matkulturen.

Men varför ska man studera georgisk matkultur?

- Detta är en av de äldsta matkulturer som finns – man framställer till exempel vin på samma sätt som under antiken än idag – och man har hittat vinstockar som kan vara upp till 2000 år äldre än de man hittat i Grekland, det betyder att man odlat vin här i över 5000 år, säger Ulrika Söderlind.

Vad är vetenskaplig kvalitet?

Vad händer om man samlar alla forskningsfinansiärer och diskuterar vad vetenskaplig kvalitet är? Går det att utifrån allmänna diskussioner fastställa ett antal kriterier som likt en receptbok klargör vad vetenskaplig kvalitet är?

Om man ska döma efter det seminarium som fredagen den 13 mars anordnades av Kungliga vetenskapsakademien på detta tema, är svaret nej. Trots en namnkunnig samling med såväl humanister och samhällsvetare som medicinare och naturvetare närvarande, är det helt enkelt inte möjligt att koka ner ett begrepp som vetenskaplig kvalitet till ett par tydliga instruktioner.

854 ansökningar totalt

När alla ansökningar är räknade visar det sig att det totalt inkommit 854 ansökningar i årets ansökningsomgång. Det är en avsevärd ökning från förra året, då det var färre än 800 ansökningar.
Som vanligt var det flest projektansökningar – 783 stycken. Dessutom inkom 22 programansökningar och 49 infrastrukturansökningar.

Europa och de globala utmaningarna

Varje dag möter oss tidningarna med budskap om att vi står inför en rad globala hot och utmaningar. Det kan handla om allt ifrån finanskriser, miljöhot, flyktingvågor eller pandemier.
Att hoten påverkar våra dagliga liv är självklart, men däremot är det mera okänt hur det påverkar politiken, och hur beslutsfattare agerar. Finns det gemensamma ansatser i den europeiska politiken? Eller skiljer sig olika länders och regioners reaktioner åt? Och vad beror det i så fall på?
För att undersöka frågor som dessa har RJ tillsammans med Volkswagen Stiftung och Compagnia di San Paolo gått samman för att stödja programmet ”Europa och de globala utmaningarna”.

Forskarskolan är en stor framgång

Alldeles i dagarna kom utvärderingen av Nordiska museets forskarskola. Målet med forskarskolan var att höja den vetenskapliga kompetensen hos de museianställda. Dessutom vill man öka kommunikation mellan sektorn och universiteten.
Utvärderingen har utförts av  etnologen  Lene Otto, Köpenhamns universitet och historikern  Nils Erik Villstrand, Åbo akademi.
Utvärderarna var överlag positiva till forskarskolan. Under några års tid har man lyckats skapa en ny institution. Det måste ses som en stor framgång.

Tvååriga anställningar och treåriga projekt

 På sistone har vi fått frågor av vad som kommer att ske med anledning av tvåårsgränsen i lagen om anställningsskydd för tidsbegränsade anställningar (LAS). Några högskolor signalerar tydligen internt till sina forskare att de högst kan få tvåårsanställning. Därefter skulle forskarna, så sägs det, vara tvungna att byta lärosäte.

Om man från vissa högskolor av administrativa skäl efter två år vill tvinga bort forskarna, så är det lika bra att från början låta bli att söka!

Två runforskare sökes

Runologi är läran om runor och runinskrifter och runologen sysslar följaktligen med runor. Nu gör man från RJ tillsammans med Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och Riksantikvarieämbetet en satsning inom runologin. 
I dag utlyser RJ två anställningar inom det som lite bredare kallas runforskningsområdet. Men varför behövs det två tjänster inom detta?
- Anställningarna ska bidra till att säkra framtida kompetensbehov inom runforskningen, säger Britta Lövgren, RJ.

RJ lanserar ny stödform

Under 2009 kommer Riksbankens Jubileumsfond att lansera en ny stödform. Bakom initiativet finns en erfarenhet om att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap har behov av mer flexibla stödformer för att komma igång med till exempel nya forskningssamarbeten. Därför har RJ beslutat att på försök under 2009 lansera ett nätverksstöd.

RJ stöder en gemensam stadga

En förutsättning för att Europas stater ska kunna konkurrera med andra jämförbara kunskapsekonomier är att en mera positiv donationskultur får möjlighet att utvecklas i Europa. RJ driver denna fråga. Genom forskningsdirektör Mats Rolén medverkade RJ för några år sedan i kommissionens arbete med rapporten Giving More for Research in Europe, som har följts upp med konferenser i Bryssel den 4 december 2007 och i Milano den 2 december i år.

Infrastruktur för humanister

Under senare år har man mer och mer börjat talat om behovet av satsningar på modern infrastruktur även för humanistisk forskning. I många discipliner är databaser av olika slag, humanistiska laboratorier, nationella söksystem självklara arbetsredskap.

Glädjande satsning på kulturforskning

Regeringen föreslår i forskningspropositionen en satsning på drygt 40 miljoner kr per år till forskning inom kultur- och kulturarvsområdet. Den betonar kulturinstitutionernas ansvar och roll som beställare av forskning, men också som basinstitutioner för annan forskning vid arkiv och museer samt som institutioner med ansvar för forskningsprojekt.

Från Riksbankens Jubileumsfond ser vi mycket positivt på regeringens förslag. Detta område är eftersatt och är inte hanterat på ett tillfredställande sätt inom nuvarande ordning. Förslagen i den så kallade HSFR-utredningen under ordförandeskap av Ulf Sporrong från år 2000 realiserades aldrig.

Hög kvalitet i årets ansökningsomgång

Nu har styrelsen beslutat vilka  som kommer att få pengar. Göran Blomqvist, vd, skriver här om ansökningsomgången.  Det finns, menar han, en glädjande vitalitet i svensk forskning.

Bakom styrelsens beslut ligger ett omsorgsfullt granskningsarbete av cirka 800 ansökningar.

Se även vilka som fått medel.

Svensk forskning på export

Under högtidliga former delade Språkrådets föreståndare Olle Josephson för andra året i rad ut Pro Lingua, ett översättningspris på upp till en kvarts miljon kronor, till två svenska forskare. Priset delades ut på Bok- och biblioteksmässan, och de lyckliga pristagarna var konstvetaren Hans Hayden och filosofen Mats Rosengren.