Tiden som bloggare är över.
Nästan lite vemodig slutar jag idag - alternativet till bloggens mer ytliga reflektioner känns just nu inte lockande. Att hantera ett stort material om även enligt egna kriterier känns gång på gång en alltför krävande uppgift. Alla återberättelser är ju subjektiva historieskrivningar, så mycket måste förbli osagt och ändå: vem läser alla dessa artiklar...

Det är varm i Berlin. Hela dagen tillbringas i skuggan. Landwehrkanal och Spree luktar härligt ”modrig.”
Såg Tysklandmatchen i WAU – Wirtshaus am Ufer, bland teater-intellektuella. Mitt hjärta slår för England och lovely Lampard. Tyvärr får de inte ens poäng för målet de faktiskt sköt. Allt som vanligt alltså…ingen tur. Fin stämning. Men när Berlin brüllt blir det lätt f&...

Mötet med den Ewiggestrige förmörkar sinnena men Kahlos konst är ändå storslagen. Till slut blir jag på bättre humör framförallt tack vare Olafur Eliasson. Skugglekar, regnbognprisma, vattenslang i disko-techno-ljus-och-hackiga-mörkret, en vandring i en dimmig labyrinth…så lekfullt, utan effekthascheri – hoppas Daniel Birnbaum lockar Eliasson också till Moderna!

Långa köer framför Martin-Gropius-Bau – i väntan på Frida Kahlo!
Väntan förkortas genom genom samtal med ett äldre par från Düsseldorf. Trevligt, i början. Från frågan om nyttan av återuppbyggnaden av slottet kommer den äldre medelklass-hemmafrun in i frågan om Eisenmans minnesmärkets storlek…”De har ju fått ett så vackert museum.” Vem har fått vad? De ...

Flygplats Schoenefeld kan fortfarande ingen ta på allvar…
Regionaltåg till Berlin går så sällan att jag i lugn och ro kan läsa klart Tre Apor som jag vill ge bort som present.
Fortfarande fången av bokens stämning när jag rullar in i Fiedrichstrasse... Vad är alla människorna?
Gatorna är fortfarande tomma, en avspänd huvudstad i sommarvärme.
Det är på grund av lukte...

Äntligen! Idag är det dags: BÄRLIN väntar! Min första resa utan familj som inte motiveras av arbetet - fast min professors avskedsföreläsning lugnar mitt samvete! Och naturligtvis blir det mycket som ändå berör min forskning…
På programmet är utställning Stille Helden,www.gedenkstaette-stille-helden.de/index.html

Spiegelmonumentet i Steglitz, Frida Kahlo-utställning i Martin-Gropius-Bau, och caf&eacu...

Bästa politiker!
Har ni besökt Årsta under de sista åren? Har ni sett hur mycket det faktiskt har byggts, i skogen som skulle skyddas, förtätningar som genomfördes, bara få av de nya bostadshusen kan beskrivas som lyckad...
Har ni förstådd att människorna i Årsta, Liljeholmen, på Söder, i Östberga och Enskede behöver en stor park i närområdet när grönområdet runt dera...

Lite kaos idag - yngsta sonen lyckades stoppa guldpeng i sitt öra - och två sjukhusbesök igår ledde inte till att han blev av med det... Pappan försöker nu med vår örönläkare!

Hoppas att allt går bra så att jag kan gå igenom efterkrigstidens upplagor av Judisk tidskrift och Judisk krönika och tillbringa dagen i bibliotekets trevliga valv.

Ikväll kommer historikern och författaren Ma...

Antingen är man demokrat eller inte... och jag är demokrat.
Om Viktoria inte levt prinsessliv skulle hon förmodligen sedan länge ha varit gift med sin drömprins, ha fått barn och förhoppningsvis klarat sig genom alla vardagsstrapatser tillsammans med sin man… men nu fick hon vänta, och vem vet: Gut Ding will Weile haben…
… och om prinsessa eller ej - varje människa förtjänar kärlek - och avskildh...

Idag är det dags för workshopen Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen i svensk populärkultur som jag tillsammans med medievetaren Eva Kingsepp anordnar på Stockholms universitet!

Tanken med workshopen är att denna skall kunna utgöra inspiration och hjälp inför det fortsatta skrivandet. Till hösten planerar vi en konferens som ska mynna i en antologi.

Vill ni veta mer om den planerade konfe...

Idag får jag läsa in mig inför fredagens workshop

Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen i svensk populärkultur
på Stockholms universitet - och imorgon förbereda mitt eget bidrag om nazireferenser i svensk samtidskonst.

Paus från bloggandet!

...som gjorde att jag försummade min blogg!

Den som vill tipsas om följande

Ingrid Carlbergs recension av Paul Levines Wallenbergbok

www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/paul-a-levine-raoul-wallenberg-in-budapest-myth-history-and-holocaust-1.1077609

Ricki Neumans artikel om att svensken nu äntligen har fått en plats i det svenska kollektiva medvetandet

www.svd.se/kulturnoje/nyhet...

Detalj ur Kent Karlssons Mörker, väx morgondagen (Göteborg, 2009)

Frågan jag började undra över när jag letade efter svenska Förintelsemonument är: är det, från ett svenskt perspektiv, korrekt att enbart ta hänsyn till monument som är tillägnad de nästan sex miljoner europeiska judar som mördades av tyskarna mellan 1933 och 1945? Jag upptäckte olika monument över båtflyktin...

Sveriges första Förintelsemonument, som är tillägnat folkmordets offer och som finns på en offentlig plats är Vägen, som restes 2006.

www.jf-stockholm.org/judendom/minnesmonument.php

Den kan ses som kommentar till Kirsten Ortweds Wallenbergmonument; idén tillkom dock mycket tidigare.

Med klotet, gatustenar och antydan av räls skapas en fysisk förbindelse mellan Glöm oss inte - monumentet över ...

Monumentet Glöm oss inte från 1998,

www.ffo.nu/index_sve.html

intill den Stora Synagogan i Stockholm, invigdes under en tid där Förintelsen inte minst via statsministern Göran Perssons engagemang kom på den politiska agendan i Sverige som aldrig förr. Att kungen själv invigde monumentet och statsministern höll tal blev enbart möjlig eftersom Förintelsen tillskrevs nu en allmän mänsklig betydelse som ans&...

Skuggspelet av Willy Gordons monument
 

Förintelsen och andra världskriget har lämnat djupa sår.
Även i Sverige lämnade kriget och folkmordet spår efter sig. "Ingen plats i hela Europa är fri från vittnesmål om Förintelsen, om kriget. Till och med i turistparadiset klingar vittnesmålen genom de...

Det enkla, men eleganta minnesmärke (också den från 1949) på östra judiska begravningsplatsen i Göteborg ger uttryck för den ofattbara sorgen över så många oskyldiga människors död: Så säger Herren: Rop hörs i Rama, klagan och bitter gråt: Rakel gråter över sina barn. Hon låter inte tr...

Willy Gordons Till Krigets offer restes redan 1949 på den gamla judiska begravningsplatsen i Malmö. Ursprungligen var det tänkt som minnesmärke över de judiska flyktingarna, överlevande och allierade soldater som dog i Malmö och fann sin sista vila där. Men inte bara i efterhandsperspektiv kan verket ses som ett Förintelsemonument.

Konferensen Coming to Welfare State Sweden, organiserad av Pär Frohnert och Mikael Byström på Stockholms universitet, hade ett väldigt bra upplägg: Konferensdeltagande fick vara påläst på de andra deltagarnas paper - en person hade ansvar att kommentera de olika paper och sätta dem i ett större, internationell sammanhang, sedan fick alla andra deltagare chansen att ställa frågor eller ge kommentarer. När det gäll...

Förutom att man många gångar inte alls hinna att gå till alla intressanta föreläsningar och konferenser som man vill eller borde besöka, är det ofta svårt att smälta all information som strömma in på en. Ännu en bra och viktig infallsvinkel, ännu mer böcker som borde läsas om bara tiden räckte till…
Hayden White på Södertörn var i alla fall värd utflykten till Flemingsb...

… och skriva då och då på listor och upprop …. för bättre förhållanden på dagis t x.
En privatpersons girighet tillfredställs helt laglig i dagens Sverige. Skattebetalarnas pengar hamnar direkt i ficka av Kulturkrabaternas ägare, 9 miljoner inom två år, bortsett från professorsinkomst… Bristande moral hos en enskild person är sorgligt nog, men att samhällets kontrollmekanismer inte f...

Sitter och skriver på en artikel om Förintelsemonument i Sverige. Trots att det – som alltid – känns att jag vet ännu alltför lite, är artikeln redan rätt lång. Kommer alla aspekter kunna rymmas i den tilltänkta boken som dock säkert inte komma att publiceras innan 2012?
Just det – bloggen. Här finns plats för reflektioner – som samtidigt ger insyn i det vad jag håller på med. Det var v&au...

Och nu är vi där igen! 2 hela dagar har vi för parken. Vi har hyrt bil, bor på det mysiga Bed & Breakfast som Birgitta Sjunnesson har inredd utöver hennes underbara hem och trädgård www.agetorp.se/anders/brokopsgarden/brokopsgarden.htm, får en fantastisk frukost med fina samtal; barnen klättrar i trädkojan – och visst – det regnar. Men den här gången är vi förberedd!
 

Innan jag imorgon ska en gång till "återvända" till Wanås följer här en översikt över tilltänkta evenemang, föreläsningar och konferenser som jag vill delta i och förhoppningsvis också kommer att blogga om här.
Ikväll är det dags att bege sig till Judiska Museet, där författaren Stephan Mendel Enk berättar om och läser ur sin nyligen utkomna roman Tre apor.
To...

Minns ni filmen Love Actually? Mauerblümchen får hem Barbie-Ken och ber honom vänta några minuter. I rummet bredvid övermannas hon av lyckokänslan och trampar som en galning, dock ljudlös, på golvet…
Så kände jag mig när jag hösten 2008 fick bo på Wanås slott. Curatorn Elna Svenle hade frågat om jag inte ville vara med som discussant på deras konferens om samtida minnesmärke. Efte...

Wanås lämnade stort intryck och ändå tog det många år tills jag kom tillbaka. Nu med man och barn.

Nu är jag där igen, på en av mina favoritplatser på jorden! Men det är vernissage idag, 16 maj 2010, därför lär det knappast bli samma magiska känsla som jag upplevde för 11 år sedan när jag var här för första gången.
Jag har min kompis Anke att tacka för upptäckten av Wanås skulpturpark.

Idag får den som vill läsa anledningen för varför jag hänger efter med mina artiklar, för istället skrev jag en artikel om myten Wallenberg (som förhoppningsvis blir publicerad i slutet av året) och läste ytterligare en Wallenberg-bok och skrev en recension som ni kan läsa här:

Varför blev jag tillfrågat om jag ville blogga för RJ?

Jag är forskare, utbildad konsthistoriker och skandinavist, vid Historiska institutionen på Stockholms universitetet