Pro Futura är ett postdoktoralt spetsforskningsprogram som ger särskilt framstående juniora forskare möjlighet att ägna en längre tid åt fri forskning. Programmet är ett samarbete med SCAS, ett av Europas främsta institut för avancerade studier. Utformningen av Pro Futura-programmet har varierat under årens lopp. Vissa år har även en period, organiserad av STINT, med forskning vid internationella miljöer ingått i programmet. Andra år har forskarna efter programmets första fyra år haft möjlighet att söka till en andra omgång på tre år där lärosätet sedan förväntas inrätta en tenure-track anställning. Läs mer om hur programmet är utformat på Scas hemsida.

De utvalda forskarna får genom Pro Futura-programmet mycket goda möjligheter att avancera inom sina forskningsfält.

 

Läs mer om satsningen här, där flera av de intressanta resultat som forskarna kommit fram till presenteras.

 

  

Fakta om Pro Futura

Lärosätena nominerar forskare till programmet. Varje lärosäte får nominera upp till fyra forskare. Forskarna måste befinna sig mellan tre och åtta efter doktorsexamen. Urvalet sker i två steg och bedömningen görs av internationella och svenska seniora toppforskare. I ett första steg läser urvalskommittén cv:n och forskningsplaner för samtliga nominerade kandidater och väljer ut de som ska kallas till intervju. Urvalskommitttén läser därefter avhandling samt ytterligare tre vetenskapliga arbeten för var och en av de nominerade som går till intervju. 

 

Mellan 1999 och 2013 har 32 Pro Futura-forskare antagits. Dessutom har ytterligare två forskare varit knutna till programmet.

 

De antagna forskarna har nominerats av följande universitet:

Uppsala universitet (6)

Lunds universitet (6)

Göteborgs universitet (6)

Stockholms universitetet (7)

Umeå universitet (3)

Linköpings universitet (1)

Linnéuniversitetet (1)

Örebro universitet (1)

Tartu universitet (1)

 

Pro Futura-forskarna har kommit från Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitetet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, University of Oxford samt Tartu universitet.

 

Av Pro Futura-forskarna har 11 varit samhällsvetare och 17 humanister. Pro Futura-forskarna har bedrivit forskning inom bysantinologi, etik, filosofi, franska, historia, idéhistoria, juridik, kognitionsvetenskap, kulturgeografi, lingvistik,  litteratur, nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap, psykologi och teologi.

 

Som en del av programmet vistas Pro Futura-forskarna vid ett utländskt spetsforskningsinstitut eller universitet. Bland dessa institut finns Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences (CASBS), Stanford University; Institute for Advanced Studies - Paris; L’École des hautes études en sciences sociales (EHESS); Wissenschaftskolleg zu Berlin; Carnegie Mellon University, Pittsburgh; Centre for Advanced Religious and Theological Studies (CARTS), University of Cambridge; Clare Hall, University of Cambridge; Institute for Social Research, Oslo; London School of Economics and Political Science (LSE); Max Planck Institute for the History of Science (MPIWG), Berlin; Stanford University; University of British Columbia; University of California at Berkeley.

 

Hittills har 11 Pro Futura-forskare blivit professorer antingen under sin tid i programmet eller efter avslutat program.  Av Pro Futura-forskarna har 17 varit män och 15 kvinnor.

 

Den genomsnittliga åldern på de forskare som antagits till programmet är 35 år. Den yngsta var 29 år och den äldsta 40 år.

 

2013

 

Elizabeth Coppock, Lingvist som intresserat sig för samspelet mellan kontext och innehåll i språket.

Virginia Langum, litteraturvetare som studerat medicinska föreställningar i religiösa texter och religiösa föreställningar i medicinska texter studerar hon förhållandet mellan religion, medicin, etik och fysiologi.

Rodney Edvinsson, historiker som studerat nationalräkenskaper och senare intresserat sig för monetär statistik från 1600-talets slut fram till i dag.

 

Maarten van Zalk, utvecklingspsykolog som forskat om ungdomspsykologi och studerat sociala nätverk longitudinellt för att förstå mekanismerna bakom social missanpassning.

 

2012

Paula Henrikson, docent i litteraturvetenskap, som nominerats av Uppsala universitet, som planerar att forska om den moderna svenska litteraturens väsen under titeln Nordic Light: Classical models and modern norms in Swedish literature 1800-1860.

Jonas Olofsson, docent i psykologi, som nominerats av Stockholms universitet och som vill kartlägga sambandet mellan nedsättningar av luktsinnet och förlusten av minnet när man åldras.

Pärtel Piirimäe, docent i historia som nominerats av universitetet i Tartu, och som ska studera moralen i det tidigmoderna Nordeuropa i projektet: International Law between natural law and a code of civility. Discourses of international morality in early modern Northern Europe.

 

2011

Anandi Hattiangadi, som är universitetslektor i filosofi vid University of Oxford, rekryteras till Stockholms universitet. Hon forskar om grundvalarna för språklig mening, medvetande och kognition. Hon knyts till Stockholms universitet.

  

Petter Johansson är forskare inom kognitionsvetenskap och knuten till Lunds universitet. Hans forskningstema är ”The construction of ourselves: Choice blindness, self-knowledge and the formation of preferences”.

  

Kristin Zeiler är forskare inom medicinsk etik och teknologi, knuten till Linköpings universitet. Hon avser att forska på temat ”Towards an ethic of bodily giving”.

  

Johan Östling är historiker och knuten till Lunds universitet. Titeln på hans projekt är ”From Berlin to Bologna: The Humboldtian tradition and the idea of the university in post-war Germany”. 

2009

Ali Ahmed, född 1977, disputerade 2005 vid Växjö universitet. Hans avhandling, Essays on the Behavioral Economics of Discrimination, tilldelades Wallanderfondens årliga stipendium. Han har en lång rad publikationer i internationella tidskrifter. Han blev docent 2008. Hans planerade forskning rör främst experimentell ekonomi, bl.a. ekonomiska aspekter på diskriminering och religion samt automatiska och omedvetna inslag i ekonomiskt beslutsfattande.

Ericka Johnson, född 1973, disputerade 2004 vid Linköpings universitet (Tema T). 2009
utsågs hon till docent. Hon har publicerat två monografier, en om medicinska stimulatorer och en med titeln Dreaming of a Mail-Order Husband: Russian-American Internet Romance. Dessutom har hon publicerat en antologi samt en rad artiklar i internationella tidskrifter. Hennes föreslagna forskning inom området Science and Technology Studies berör genusteori, medicin och farmaci med temat Prescriptive Prescriptions: Pharmaceuticals and ’Healthy’ Subjects.

 

Wendelin Reich, född 1973, disputerade 2003 vid Uppsala universitet och utsågs till docent 2005. 2007 tilldelades han det s.k. Oscarspriset av Uppsala universitet. Han har varit gästforskare vid olika utländska universitet och har publicerat ett antal artiklar i internationella tidskrifter. I sin kommande forskning planerar han att vidareutveckla sina tidigare studier av social kommunikation genom att anknyta till evolutionsteori och biovetenskap.

2007

Peter Hallberg, född 1969, disputerade 2003 på en avhandling i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han har skrivit flera tidskriftsartiklar och bokkapitel samt medverkat i såväl läroböcker som annan litteratur. Han planerar att forska om socialmedicinens uppkomst och ideologi.
Magdalena Bexell, född 1974, disputerade 2005 på en avhandling vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Hon har skrivit flera tidskriftsartiklar och uppsatser i antologier. Hennes planerade forskning rör styrkor och svagheter i transnationella aktörers agerande när det gäller att ta ett globalt socialt ansvar.
Eva Erman, född 1971, disputerade år 2003 vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.  I sin kommande forskning planerar hon att studera hur trovärdigheten i FNs verksamhet förändrats efter krav på ökad redovisning.

För närmare presentationer hänvisas till SCAS.

2005 

Gustaf Arrhenius (filosofi, Stockholms universitet)
Maria Johansen (idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet)
Staffan Kumlin (statsvetenskap, Göteborgs universitet)
Ingela Nilsson (bysantologi, Uppsala universitet)
Christer Nordlund (idéhistoria, Umeå universitet).
Patrik Ström (ekonomisk geografi, Göteborgs universitet)
Annika Wallin (kognitionsvetenskap, Lunds universitet)

2001

Christofer Edling (sociologi, Stockholms universitet)
Lena Halldenius (filosofi, Lunds universitet)
Coco Norén (romanska språk, Uppsala universitet)

1999

Sara Danius (litteraturvetenskap, Uppsala universitet)
Mikael Nordenmark (sociologi, Umeå universitet)
Mats Rosengren (idéhistoria, Göteborgs universitet)
Ola Sigurdson (teologi, Göteborgs universitet)
Sia Spiliopoulou Åkermark (juridik, Uppsala universitet)

 

Uppdaterad 2011-10-26