Notiser

Inte så sekulära som vi tror!

I en brett upplagd studie av religionsbyten har religionsforskaren Ulf Görman tillsammans med ett antal kollegor i flera olika undersökningar analyserat svenskars byte av religion - det vill säga konvertiter om omvändelser.

Forskarna har flera nya resultat.

Bland annat visar deras studier att svenskar är mycket mer religiösa än vad man tidigare trott. Resultatet beror troligen på att man i den här studien inte tvingat människor att välja samfund. Svenskar vill inte bara ha sin religion privat, utan de ansluter sig dessutom i låg grad till organiserade relilgiösa gemenskaper visar Lena Löwendahls studie, som ingår i projektet. 

Ny bok om civilsamhället och ny områdesgrupp

Hur sätts mål i offentlig verksamhet? Hur mäts resultaten? Det är huvudtemat för en ny områdesgrupp inom RJ. Samtidigt avslutas områdesgruppen för Civilsamhället, där det i dagarna också kommit en bok Mellan staten och kapitalet. Civilsamhället under omkonstruktion (som går att beställa från kansliet).

Med områdesgrupperna försöker RJ att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning på ett lite annorlunda sätt än genom de direkta projektbidragen. Och nu ska alltså en ny områdesgrupp starta sitt arbete med att kartlägga forskning som behandlar mål i offentlig verksamhet och hur resultat mäts i dagens samhälle.

Att handla med sex

För några månader sedan bröts sommarstiltjen när det löpsedlarna basunerade ut att en minister anklagades för att ha köpt  sexuella tjänster. Det är förbjudet i Sverige, och det är en lagstiftning som vi är relativt ensamma om. Men hur kommer det sig att just Sverige kriminaliserat sexköp?

Läs ekonomhistorikern Yvonne Svanströms slutredovisning av ett projekt där hon gått igeom de senaste hundra årens prostitutionspolitik och jämfört den svenska utvecklingen med bland annat den nederländska.

Stockholm China Forum

On 12-13 June, the Stockholm China Forum will hold its seventh meeting for transatlantic dialogue on and with China.

China's growing global role is one of the most important issues of our time. The fundamental, primary purpose of the Forum is, through regular meetings of an expert group, to deepen the discussion on what China's rise means and how it can be met in a way that contributes to international peace and development. China's participation is necessary for the world to address an increasing number of issues.

Nya Flexit-tjänster

Den pilotsatsning som RJ tidigare gjort på flexibla lösningar för att sprida forskningen och forskare utanför universiteten och högskolorna kommer att få en fortsättning till hösten.

Fem nya Flexit-tjänster har nyligen utlysts.

RJ satsar på open access!

Nu inför Riksbankens Jubileumsfond(RJ) nya riktlinjer för sina forskare vad det gäller öppen och fri publicering på nätet, open access.

-Open access är här för att stanna och för RJ är det viktigt att ta ställning för fri tillgång till forskningsinformation, säger Britta Lövgren som är ansvarig för satsningen på RJ.
Tillsammans med kraven och på open access introducerar RJ också ett bidrag om 30 000 kronor per projekt. Därmed gör RJ det lättare för forskare att verkligen nå ut och inte hindras av en del tidskrifters kostnader för publicering.
 

Staten och organisationerna

Med anledning av nyutgivningen av nyutgivningen av Gunnar Heckschers Staten och organisationerna anordnade RIFO i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond den 5 maj ett seminarium om vilken betydelse Heckschers bok kan ha i dag. Det civila samhället – de frivilliga organisationerna – är fortfarande livskraftiga och nyligen avsattes hela 220 miljoner för att beforska och kartlägga sektorn. Men har Gunnar Heckscers verk något att säga oss i dag? Vad vill staten med organisationerna i dag och vad vill organisationerna med staten?
Inbjudna var forskarna Erik Amnå, professor i statsvetenskap i Örebro, och Marta Reuter, postdokforskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet, samt företrädare för ett par frivilliga organisationer: Finn Bengtsson (M), Stefan Berg från Ideell Arena och Anna Karlstedt från IOGT-NTO.

Svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbarhet bör förnyas

Svensk samhällsvetenskaplig forskning inom området hållbar utveckling har mycket att tillföra internationell forskning och samhället. Externfinansieringen inom området har fyrfaldigats de senaste tio åren, men för att tillvarata forskningens fulla potential krävs nya idéer och vågade satsningar samt engagemang från alla aktörer. Det menar den internationella panel som utvärderat svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling 1998-2008, för Forskningsrådet Formas, Energimyndighetens, Mistras, Naturvårdsverkets, Riksbankens Jubileumsfonds och Vetenskapsrådets räkning.

Hedersvåld i Turkiet analyseras av svensk forskare

Åsa Eldén är en av tre forskare som fått en forskartjänst vid de svenska instituten. Hon ska undersöka hur man talar om ”gendered violence” i turkisk massmedia.

- Jag började intressera mig för det i samband med att mina studenter här på Boğaziçi University, gjorde mig uppmärksam på mönster som påminde om Sverige, säger Åsa Eldén på telefon från Istanbul.

Precis som här hemma fanns det en tydlig uppdelning i en rad dikotomier: modern-traditionell, väst-öst och så för Turkiets del turkisk-kurdisk. Den motsvarades i Sverige av svenskar-invandrare. Åsa Eldén menar att vi konstruerar sådana motsatserna för att förstå hedersvåldet, men också för att hålla det ifrån oss. Och nu vill hon alltså se hur den typen av konstruktioner görs och skapas i Turkiet.

Open Access bakbinder forskare

Två skäl mot finaniärernas krav på open access finns. Det ena är den föregivna tillgängligheten, det andra försvårandet av svenska forskares internationalisering. Det menar historikern Karin Sennefelt, som tycker att forskningsfinansiärer driver igenom frågan om open acess för snabbt och för hårt. Det finns helt enkelt många problem med open acess. Läs hela hennes inlägg här.

Flexibilitet kommer prägla framtiden

Susanna Toivanen, fil. dr i sociologi, har nyligen tilldelats en forskningstjänst på NCC i RJs så kallade Flexit-program, där forskare ska byta universitetskorridorerna mot företag för att bygga broar med världen utanför akademin. Vad är det du ska göra?
- Jag ska studera framtidens arbetsplatser. Det vi redan i dag vet är att befolkningens åldersstruktur ändras, och att en större andel av arbetskraften i framtiden kommer att bestå av äldre. Det betyder att arbetsplatserna måste anpassa sig.

Det Susanna Toivanen kommer att forska om är vilka förändringar som kan bli nödvändiga.

Så pratade man med gudar

En svensk forskare undersöker kommunikationen med gudarna i antiken Athen. Jenny Wallensten har fått en forskartjänst vid de Svensk Forskningsinstitutet i Athen. Ett sätt att prata med gudarna var att ge dem gåvor

- Ja,  man ibland ristade in vem man vände sig till, vem man var och ibland till och med varför man närmade sig gudarna med en present. Man kunde till exempel skriva "Diogenes gav denna staty till Poseidon efter att ha blivit räddad från pirater"!

Bågar, portaler och nischer berättar om antikens människor

Tre forskare har nu blivit tilldelade forskartjänster vid de Svenska Forskningsinstituten. Cecilia Olovsdotters projekt handlar om arkitekturmotiv i romersk och bysantinsk konst under perioden 180-600 efter vår tideräkning.

 Vad är det du ska göra?

 -Jag ska utforska en motivtyp som får stor spridning inom konsten under den senromerska och tidigbysantinska perioden: den arkitekturala figurramen, det vill säga bågar, portaler, nischer och gavlar som inramar figurer och scener och som var tänkta att upphöja och förhärliga bildens eller monumentets huvudinnehåll.

 -Att rama in figurer och bildscener med olika typer av arkitekturmotiv har en lång historia bakom sig inom både romersk och mindre-asiatisk konst, där de traditionellt symboliserar gudomlighet, makt och odödlighet.

Svenska institutens forskartjänster tillsatta

Elisabeth Özdalga som är föreståndare för institutet i Istanbul, där två av de tre tjänster är placerade, är väldigt glad över tjänsterna.
- För oss på institutet betyder det här väldigt mycket. Man skulle kunna säga att vi växer så det knakar på alla håll och kanter.

Tjänsterna har gått till Åsa Eldén, Cecilia Olovsdotter och Jenny Wallensten, den senare ska forska vid institutet i Athen.

Efterkrigstiden är inte mindre relevant!

Debatten om historieundervisningen fortsätter. Per Eliasson och Kenneth Nordgren svarar sina kritiker. De pekar på en rad missförstånd kring hur historieundervisningen ser ut i dag. Och menar till skillnad från sina kritiker att det framför allt är efterkrigstiden är eftersatt i undervisningen.

Läs hela deras inägg här.

10 postdokar i Levande Språk utlyses

Det är med stor tillfredsställelse Riksbankens Jubileumsfond utlyser tio postdokanställningar inom de levande språken. Med sin satsning vill RJ bredda fältet genom att satsa på forskare och forskning inom alla levande språk, inte bara inom de som kallas moderna språk. 

-I dagens globaliserade värld där kinesiska är ett allt populärare ämne på gymnasiet ter sig indelningen i moderna och andra språk förlegad, menar Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond. 
Satsningen får därmed större spännvidd och kan skapa förutsättningar för att under kommande år få fler högkvalitativa ansökningar inom de aktuella ämnena.

Förståelsen försvinner visst - genmäle

I ett upprop (19/2) kritiserade vi Skolverkets förslag till historieundervisning för att vara trångsynt, eftersom bara tiden efter år 800 kommer att beröras. Nu har två av de ansvariga, Per Eliasson och Kenneth Nordgren, svarat att vårt upprop inte är meningsfullt och saknar realism i förhållande till verklighetens klassrum. Svaret är förutsägbart men också sorgligt, eftersom författarna inte vill diskutera historieundervisningens kunskapsinnehåll utan i stället hänvisar till prioriteringar. 

Följsamhet präglade Sveriges förhållande till IMF

- Sveriges agerande i förhållande till IMF präglades av blygsamhet, pålitlighet, försiktighet och kompromissbenägenhet, säger Göran Ahlström, som tillsammans med Benny Carlson vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet i skrivit om Sverige och den internationella valutafonden.
Deras resultat strider mot den vanliga uppfattningen att Sverige, åtminstone från det tidiga 1970-talet och framåt, spelat en radikal och ifrågasättande roll i internationella sammanhang.

Tvärvetenskapligt program studerar vad som gör människan unik

Att förklara människans natur. Det är det mål som hägrar för forskarna vid Centrum för kognitiv semiotik vid Lunds universitet. 

Under vilka omständigheter ”smittar” gäspningar? Hur gick det till när indianspråken spreds i Amazonas? Och var i hjärnan bearbetas olika typer av ord? 
Forskningsstudierna vid Centrum för kognitiv semiotik, CCS, täcker in en rad skilda aspekter av mänskligt liv, men de går alla att relatera till en och samma övergripande fråga: Vad är det som gör människan unik i världen i relation till andra arter?

– Detta är en fråga som ligger oss människor mycket nära – det är nästan en existentiell fråga, säger Jordan Zlatev, som är andre koordinator för CCS och docent i lingvistik.

Förståelsen försvinner i nya kursplanen!

Skolverket har i vinter presenterat nya förslag till kursplaner historia, där historien före år 800 helt stryks.

Riskerna med det är stora, menar ledamöterna i RJs områdesgrupp för forskning om det förmoderna. De varnar för att brister vad det gäller förståelsen och det kritiska tänkandet hos framtidens unga, om förslaget går igenom. Läs hela deras inlägg, som i en kortare variant tidigare varit publicerat i Svenska Dagbladet.

Papyrus i internationell databas öppnar dörren till antiken

I dagens nätbaserade samhälle ligger allt mer information bara ett klick bort. I ett nyligen avslutat projekt vid Lunds universitetsbibliotek har deras samling av papyrus, katalogiserats och gjorts tillgänglig via den internationella sajten APIS.

-Det här materialet låg tidigare i ett valv för förvaring, men har i och med katalogiseringen blivit tillgänglig för forskning över hela jorden, säger Karin Kulneff-Eriksson, som varit ansvarig för projektet.
 

Att stödja infrastruktur i den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen är viktigt. Det handlar både om att tillgängliggöra och katalogisera material, men också om att bevara ett material på bästa sätt. Samlingen i Lund är Sveriges största samling av papyrus och innehåller ungefär 800 papyrer från det antika Egypten. De är daterade från ett par hundra år före vår tideräkning, fram till 500-talet och handlar om i princip allt möjligt.
 

Myter blottläggs i forskning om kloster

I forskningsprogrammet Det tidiga klosterväsendet och det antika bildningsidealet vill deltagarna fördjupa förståelsen av vad bildning är. De lyfter fram en missförstådd del av den kristna traditionen.

Bland annat har man kunnat visa att läs- och skrivkunnigheten var större än man trott. Och att läsningen av texterna kunda vara terapeutisk. Allt genom att analysera äldre handskrifter på nytt. Läs mer om projektet.

Utvecklingsforskningens framtid

Sida arrangerade den 2 februari ett internationellt seminarium på temat Challenges to the Social Sciences: Social policy, climate change and the global financial crisis.

Göran Blomqvist var där och lyssnade och kunde konstatera att även om det redan finns mycket samararbete över nationsgränserna, behövs det mer för att lösa problemen. Och tänk om en liten del av Sidas forskningspengar kunde användas för att finansiera fellowships för afrikanska forskare! De insatserna skulle få mycket god utväxling. Läs hela kommentaren, via länken.
 

Regeringen hotar den fria forskningen

Den akademiska friheten är hotad. Trots vackra ord om att universiteten och forskningen ska vara en reflekterande och kritisk kraft i samhället, riskerar regeringens eftergifter till EUs politik att faktiskt montera ner fria forskning. Universitet och högskolor riskerar att förvandlas till konsultinstitutioner och uppdragsfrskningsinstitut, skriver professor Alexandra Waluszewski, docent Ylva Hasselberg och docent Sharon Rider i en krönika om universitetens frihet.

Etiska koder leder inte alltid rätt

Det har blivit allt vanligare att forskare inom alla fält använder sig av etiska koder för att inte hamna fel. Nu visar en undersökning ledd av Anna Höglund, docent vid Centrum för forsknings- och bioetik i Uppsala, att etiska koder och riktlinjer inom medicinsk verksamhet inte alltid leder dit man tänkt sig, det vill säga vägleder sjuksköterskor och läkare moraliskt.

Martin Berg flexar in

RJs satsning på att sprida humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning utanför universiteten, Flexit, kan nu presentera Martin Berg. Han är sociolog och först ut med att börja sin Flexit-anställning vid webstrateg företaget Good Old i Malmö. Hans projekt handlar om nätgemenskapernas socialitet och hans forskning går att följa via Twitter.

Läs mer om Martin Berg.

RJ och de indirekta kostnaderna

Med anledning av att landets universitet och högskolor i december 2009 skriftligen sa upp tidigare överenskommelser om finansieringen av indirekta kostnader och lokalkostnader med bland annat de statliga forskningsråden har RJ fått flera frågor från forskare om hur RJ framgent kommer att hantera dessa frågor.

Det korta svaret är att vi planerar att arbeta som under 2009.

Detta innebär att alla sökande i årets utlysning (sista dag är den 10 februari!) ska lämna en budget enligt de anvisningar som finns här på hemsidan. Mer kräver inte RJ.

Varifrån kommer samhällsengagemanget?

När Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet, blev klar med demokratiutredningen för snart tio år sedan var det en fråga som hängde sig kvar: Hur utvecklas egentligen tilltron till demokratin hos unga människor?

Trots att frågan kan låta självklar kunde han inte hitta något tillfredsställande svar i den vetenskapliga litteraturen – en obekväm upptäckt i tider av sviktande valdeltagande. Vi känner helt enkelt inte till hur fundamentet för vårt samhälle hålls vid liv.
Erik Amnå basar över ett av de program som fick medel 2008. Läs mer om det.

Unga forskare belönas

Riksbankens Jubileumsfond ger tre unga forskare möjlighet att under fem års tid ägna sig åt fri forskning inom ramen för spetsforskningsprogrammet Pro Futura Scientia.

- Sedan sin tillkomst har Pro Futura Scientia setts som en av de mest ambitiösa satsningar som gjorts för att främja lovande unga forskare bortom doktorsexamen men före en professur, säger Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond.

- Jag vill gärna nämna att Pro Futura Scientia internationellt ofta beskrivs som föredömligt, säger han. Programmet är en unik resurs för kompetensutveckling av unga forskare och för att knyta dem till internationell spetsforskning.
 

Mer hjärna hos regeringskansliet!

Hans Bergström tyckte att regeringskansliet behövde mer hjärna och Pär Nuder vittnade om problemen med att anpassa sig efter nästa ekosändning! Så skulle RJs heldag om hur regeringskansliet fungerar kunna sammanfattas. Men dagens mest tydliga lärdom var att praktiker och forskare inte är helt överens om vad som ska göras för att lösa kansliets problem - eller ens vad som är problemet! Praktiker ser fördelarna med styrningsmodeller, och forskare ser modeller som inte håller vad de lovar.

Skatter till tusen

Människor, kapital, varor och tjänster rör sig alltmer över de nationella gränserna och befolkningen blir äldre. Detta påverkar skattesystemet. Den 11 november bjöd Riksdagens skatteutskott, Riksbankens Jubileumsfond och Skatteakademien in till ett seminarium med titeln Skatter och skattesystem i en värld av alltmer globalt beroende i riksdagens första kammarsal.

Hur ska skatt tas ut på bästa sätt och vad ska den användas till? Behöver vi tänka på nya sätt när förutsättningarna ändras? Skattepolitiken måste diskuteras både i ett långt och i ett kort perspektiv, menade Lennart Hedquist, ordförande i skatteutskottet, som inledde seminariet.

Ett avsked …men i ett långt farväl

Formuleringen är Max Engmans, professor i historia vid Åbo Akademi. Den sammanfattar mycket av de intressanta diskussionerna vid symposiet Finskt i Sverige – svenskt i Finland: 1809 – ett avgörande år, som hölls på Nordiska museet den 12-13 november 2009. Vid symposiet presenterades aktuell forskning om relationerna mellan olika kulturer inom det odelade svenska riket och under de tvåhundra åren efter 1809. 

255 nya miljoner till forskningen

Riksbankens Jubileumsfond har i dag vid sitt styrelsemöte beslutat vilka som ska få medel i årets ansökningsomgång. Av drygt 850 inkomna ansökningar är det 1 program, 56 projekt och 9 infrastrukturprojekt som får stöd. Vidare har stiftelsen beslutat satsa på postdoktorala tjänster inom moderna språk samt att inrätta ett nytt program för forskarutbyte med Finland.
- Det är glädjande att vi kan göra en så stor satsning, trots den turbulens som varit på finansmarknaderna, säger Göran Blomqvist, vd vid fonden.

Ny portal för den svenska IT-historien

Den svenska IT-historien har fått en egen webbplats www.ithistoria.se. Det är en ny och levande portal för allt det omfattande och unika material som skapats i projektet "Från matematikmaskin till IT", som är ett samarbete mellan Tekniska museet, KTH och Dataföreningen.

Projektet finansieras främst av Riksbankens Jubileumsfond, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond samt Statens kulturråd.

- Nu bjuder vi in alla intresserade att ta del av detta spännande material, använda och vidareutveckla det. Skolor, forskare, media och allmänheten är alla välkomna, säger Dataföreningens tidigare ordförande Rolf Berndtson som leder projektet.

Barnens bästa – svårare än man kan tro

Det är inte självklart att det är barnens bästa som sätts i första hand i vårdnadstvister. Trots att lagstiftningen är mycket tydlig är resultaten i Eva Ryrstedts undersökning om barnens roll nedslående.

- Ibland är barnen inte del av processen och i några fall blir barnens bästa snarast ett slagträ i bråket mellan föräldrarna, säger hon.

Eva Ryrstedt är docent i civilrätt vid juridska fakulteten, Lunds universitet, och har just avslutat  projektet ”Barnets bästa eller föräldrarnas - en studie av utfallet av alternativa beslutsmodeller rörande vårdnad/boende/umgänge”.

Pompejis sociala hierarkier blottlagda

År 79 begravdes Pompeji – en historia som många känner till och har föreställningar om. I dag har staden varit föremål för utgrävningar i över 250 år. Nu kan svenska forskare genom nya undersökningar se skuggorna av en dåtida social organisering i staden.
I det svenska så kallade Pompejiprojektet, som stötts av Riksbankens Jubileumsfond, har man återvänt till ett tidigare frilagt kvarter, för att undersöka det med dagens arkeologiska kunskaper och krav.

- Resultaten är så många att det är svårt att sammanfatta, säger Anna-Marie Leander Touati, ledare för projektet.
- Mest intressant är kanske att vi faktiskt via våra utgrävningar direkt kunnat kartlägga en del av de sociala hierarkier som fanns i staden.

Brev till rektorerna vid universitet och högskolor

Den 22 september 2009 skickade RJs Vd Göran Blomqvist ett brev till rektorerna vid universitet och högskolor rörande RJs bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader. Brevet kan läsas här.

Jag har i förväg diskuterat innehållet i brevet med Stockholms universitets rektor Kåre Bremer, som förklarat att han tycker att upplägget är vettigt och acceptabelt. Han har sagt att han i en särskild skrivelse avser rekommendera sina kolleger att godta mitt förslag.

Björn Ranelid och framtidens humanister

Efter fyra dagar i Göteborg är bokmässan slut. Många seminarier, många föredrag och mycket, mycket böcker. Riksbankens Jubileumsfond som i år var partner på Forskartorget, kan rapportera att intresset för forskningen är stort. Det var många som på olika sätt tog del av Forskartorgets begivenheter.

Här kunde man inte bara höra forskare tala om sina projekt utan också se en av årets Nils-Erik Svensson-stipendiater – Otto von Busch – presentera sin forskning som handlar om mode, med hjälp av bland annat Björn Ranelid som mannekäng.

Dessutom kunde den som vill känna dagens humaniora på pulsen närma sig ämnet genom den så kallade humanistportalen.

Upphovsrätten – stöd eller hinder för skapande?

- Det första felet vi gör när vi diskuterar upphovsrätten är att tro att det bara finns en upphovsrätt.

Det konstaterade Rasmus Fleischer, historiker och debattör i frågor kring fildelning och upphovsrätt, och Katarina Renman Claesson, jurist vid Stockholms universitet med inriktning mot frågor kring immaterialrätt, när frågan diskuterades på ett av SAMspråks seminarier i somras. Om detta höll också Annie Johansson, riksdagsledamot för Centerpartiet med.

Till skillnad från vid många andra diskussioner om den under våren så heta frågan om fildelning, var alltså enigheten under SAMspråksseminarium ganska stor.

Två förnyare får priset Pro Lingua

För tredje året i rad delar Riksbankens Jubileumsfond och STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) ut översättningspriset Pro Lingua.

I år går Pro Lingua till Lars Berglund, musikvetare vid Uppsala universitet, för hans verk Studier i Christian Geists vokalmusik och till Tommy Gustafsson, historiker vid Lunds universitet, för boken En fiende till civilisationen. De får upp till 250 000 kronor för att översätta det belönade verket.

Kan vi skatta oss lyckliga?

 Utan skatter kan vare sig vård, skola eller omsorg finansieras med offentliga medel, om det är de flesta överens. Däremot är det långt ifrån självklart hur våra skatter ska se ut, vad som ska beskattas eller hur högt skattetrycket bör vara – eller för den delen vad skatterna ska räcka till.

När de tre forskarna Peter Johansson, historiker vid Institutet för framtidsstudier, som forskat om skatter under 1900-talet, Katarina Nordblom, nationalekonom knuten till både Uppsala och Göteborgs universitet, som forskat om bland annat skattefusk och Åsa Gunnarsson, jurist från Umeå universitet, med inriktning mot skatterätt, diskuterade skatterna i Sverige tillsammans med de tre politikerna Lennart Hedquist (M), Karin Pilsäter (FP) och Sven-Erik Österberg blev detta tydligt. 

Postdok på företag för humanister!

Nu närmar sig den slutgiltiga ansökningsdagen för Riksbankens Jubileumsfonds nya initiativ Flexit. Det handlar om ett postdoktoralt program för humanister och samhällsvetare som syftar till att förbättra kontakterna mellan universiteten och högskolorna och framför allt näringslivet.

Namnet anspelar på den flexibilitet och rörlighet förhoppningsvis kommer att öka om fler forskare inom humaniora och samhällsvetenskap att söka sig utanför akademin.

Ansökningstiden går ut den 21 oktober.

Kan bistånd skapa demokrati?

– Den demokratiseringsvåg vi upplevt sedan mitten av sjuttiotalet är den största någonsin, sade Axel Hadenius, professor i statsvetenskap, Lunds universitet, vid ett av de SAMspråksseminarier som ordnades i somras i Almedalen.

Nedslående uppgifter hade han om biståndets möjligheter: Hittills har forskningen visat på nollsamband mellan bistånd och demokrati.

– Ibland har bistånd till och med givit en negativ effekt i och med att det bidragit till korruption.

Halvtid för forskningsprogrammet Nordiska Rum

Vad är Norden? Den frågan ställde sig Norbert Götz, docent vid Centre for Nordic Studies vid Helsingfors universitet i sitt anförande på vid en halvtids konferens för programmet Nordiska Rum. Det är inte helt självklart, och många försök har gjorts för att förändra och vidga definitionen av Norden. Forskningsprogrammet Nordiska Rum startade 2007 har sin hemvist i elva länder. I slutet på augusti samlades de nio projekten som är med för att diskutera sina hittills vunna resultat.

Turin juli 2010!

Åk till den tvärvetenskapliga konferensen ESOF (Euroscience Open Forum ) nästa sommar med stöd från Riksbankens Jubileumsfond.

ESOF är en tvärvetenskaplig alleuropeisk konferens som anordnas för tredje gången den 2-7 juli 2010. Det är ingen traditionell vetenskaplig konferens, utan den vänder sig till både forskare – humanister, samhällsvetare och naturvetare – och till en bredare publik, som är intresserad vetenskap och forskning, det vill säga både allmänheten, makthavare och medier. Därmed är detta ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter med internationella forskare inom vitt skilda fält och andra med ett brett intresse för forskningsfrågor.

Finlands sak var inte alltid vår

Detta Märkesår har nog många svenskar lärt sig mycket nytt om vårt broderland på andra sidan Bottenhavet. Det har till skillnad från andra år funnits ett intresse för Finland och för vår gemensamma historia på båda sidor. Samtidigt är det från svenskt håll ett intresse som ofta ser sig själv som historiens huvudrollsinnehavare. Det märktes också när svenska och finska historiker diskuterade säkerhetspolitik på SAMspråk i Almedalen under sommaren.

Finland har fungerat som ett skydd för Sverige mot hotet från öster.

Forskning om skolan eller för skolan?

För tredje året i rad anordnade RJ tillsammans med Vitterhetsakademien, Formas, FAS och VR så kallade SAMspråk i Almedalen.Tio seminarier arrangerades och i efterhand kan man konstatera att det var lyckat. Det finns ett behov både bland forskare av att möta makthavare och hos politiker att få diskutera frågor som engagerar dem långsammare, med mer fokus på vad man faktiskt vet och bortom det som ibland brukar kallas politiskt tjäbbel. Bland annat mötte två politiker från Haninge två etablerade skolforskare. Man var enig om mycket men politikerna efterlyste mer forskning för skolan istället för forskning om skolan.

En lovsång till samtalet!

I dagarna kom RJs årsbok från tryckeriet. Temat i år är kommunikation coh titeln är Samtal i rörelse. Elva essäer om mänskliga möten och språkets kraft.

- I år har vi valt en helt annan linje för årsboken, säger Marie Cronqvist som är bokens redaktör.

- Förra årets eviga och hållbara värden har nu bytts ut mot rörelse och förändring. Bokens formgivning var hela tiden tänkt att följa den skiftningen i temat. Och visst ger väl Emelie Östergrens fantastiska människomyller ett betydligt rörligare - och rörigare - intryck? Jag är jättenöjd med årets bok!

Ledarskap och medarbetarskap

Av Göran Blomqvist, vd RJ

Bidragen till RJs tankeutbyte om akademiskt ledarskap har skilda perspektiv, vilket ger flera nyttiga påminnelser. En återkommande fråga är varifrån legitimiteten för och uppbackningen av ledarskapet kommer.

Utformningen av prefektrollen illustrerar ett dilemma som har sin rot i denna oklarhet. Läs Kim Salomons inlägg! Prefekternas befogenheter är oklara, eller rent av okända.

En del av de här bristerna skulle Daniel Tarschys förslag i autonomiutredningen råda bot på.

”Din mamma är en hora!” Ungdomars svordomar kartläggs

Antje Hornscheidt är genusforskare och verksam vid Humboldt universitetet i Berlin, där hon sedan flera år forskat om språk och genus. Nu har hon bjudits in som Humboldt-stipendiat till både Uppsala och Lunds universitet. Hon forskar bland annat om ungdomars språk och hur de använder tillmälen.

- Svenska ungdomar säger ”din mamma…”, och inte bara invandrade ungdomar, utan alla. Jag undrar vad det betyder, eftersom pejoriseringar tydligt visar vilka förändringar som sker i ett samhälle och vilka tabun som finns.

Humanioras kris, tur och retur

Sverker Lenas har skrivit ett par sak- och synpunktsrika artiklar om situationen för humanistiska ämnen vid svenska universitet och högskolor. Det är bra. Enligt min mening har grundutbildningen inom humaniora mycket stora problem, och de beror alldeles uppenbart på bristande resurser. Detta förhållande har med all tydlighet klarlagts i en studie av förre universitetskanslern Carl-Gustaf Andrén. Den borde läsas av alla ansvarskännande universitetsmänniskor! Andrén följer varenda krona! Resultatet är skrämmande. Kostnaderna för en bra utbildning behandlas som ekonomins restpost.

Jag har bara ett ord för detta: oacceptabelt. Fullständigt oacceptabelt.

Men RJ satsar på humanister. Vår senaste satsning går under arbetsnamnet MP3.

Evelina Bengtsson vann!

Sedan ett par år tillbaka stöder RJ Eustory. Det är ett internationellt nätverk, som består av icke statliga organisationer i de europeiska länderna. Bland annat genomför man tävlingar i lokalhistoria för ungdomar.

Nu har den svenska delen av dessa tävlingar avgjorts. I år var juryn helt enig och utsåg den 18-åriga Evelina Bengtsson från Hässleholm till vinnare. Hon går på Hässleholms Tekniska Skola och vann med uppsatsen Skånska trängkårens verksamhet 1939-1945. Beredskapstiden ur ett lokalt perspektiv med inriktning på militärens verksamhet.

Lite politiskt ledarskap, tack!

Av Patrik Hall, docent i statsvetenskap, Malmö Högskola

Att diskutera akademiskt ledarskap känns föråldrat. De övergripande managementsystem inom kvalitet, ekonomi, redovisning, strategi och personal som idag styr verksamheten gör ingen skillnad mellan enskilda ledare. Förr om åren kunde akademiska ledare spela en roll, oftast som beskyddare av det professionella intresset och medlare i interna konflikter. Idag är de flesta ledare inom högskolan utbytbara, i bästa fall kan de göra lite motstånd mot alla dumheter som dimper ner från högre nivåer i systemet. Managementiseringen av de svenska högskolorna är redan i full gång.

Flosklerna eller makten

Av: Elisabeth Elgan

Ylva Hasselberg är inte den enda som är less på alla floskler om akademiskt ledarskap. Ledarskap över huvud taget är övervärderat idag. Det är underligt att inte fler reagerar när ledarskap framställs som lösningen på det mesta. Har alla glömt bort den ödesdigra tyska slogan om ett land, ett folk, en ledare?
Till skillnad från Ylva Hasselberg tror jag dock inte att inflationen i ledarskapstro inom universitet och högskola beror på att ett företagstänkande letat sig in i vår verksamhet. Jag ansluter mig mer till Sverker Sörlin. Ledarskapskulten hör ihop med den långtgående decentralisering som skett inom offentlig sektor. 

Är universiteten överbefolkade?

En vanlig synpunkt just nu är, och den hörs inte enbart från universitets- och fakultetsledningar, att "systemet är överbefolkat". Uppfattningen är att det finns för många forskare vid universitet och högskolor i förhållande till resurserna. Jag tror att detta synsätt kommer att framträda under RJs diskussioner med lärosätena om indirekta kostnader: hellre färre välfinansierade forskare än många som lider av ständig resursbrist.

Liksom hittills kommer RJ att bidra till de indirekta kostnader som är relaterade till ett projekt.

På motsvarande sätt måste lärosätena ta ställning till storleken på sina bidrag, den så kallade medfinansieringen.

Öka det europeiska stiftelsesamarbetet

European Foundation Centre (EFC) diskuterade vid sitt årsmöte i förra veckan bland annat den utredning om en ny europeisk stiftelseform som EU-kommissionen har framlagt.

Det finns skäl att underlätta såväl bidragsgivande som insamling av pengar över nationsgränserna.

EU-studien visar att skattelagstiftningen i många av medlemsstaterna försvårar för eller förhindrar stiftelser från att verka i andra medlemsländer. RJ är förmodligen en av de svenska stiftelser som har mest omfattande erfarenheter av internationellt stiftelsesamarbete och av verksamhet utanför Sveriges gränser.

Tummen upp för satsningar på forskning

Kulturutredningens förslag om att kraftigt öka anslagen till sektorsforskning inom kulturområdet

tillstyrks varmt av Riksbankens Jubileumsfond i sitt remissyttrande. RJ understryker att stiftelsen sedan drygt ett årtionde påtalat behovet av att stärka kultursektorns kunskapsförsörjning. Här spelar naturligtvis en sektorsrelevant forskning en viktig roll. Den kan avse allt från studier av kulturvanor, forskning om kulturarvets dokumentation, bevarande och levandegörande, villkoren för konstnärligt arbete, till analyser av den offentliga kulturpolitiken. Här finns ett uppenbart underskott på kunskap, som till viss del kan hänföras till avsaknaden av sektorsforskningsmedel.

Kommandobryggan eller skrivbordet? En prefekts våndor

Av: Kim Salomon

På prefektkurser lär vi att prefekter ska stå på kommandobryggan och leda institutionen. I verkligheten tycks vi snarare hamna bakom skrivbordet och förvalta. Skillnaden mellan teori och praktik är således påtaglig och beror på flera förhållanden.

Institutionsorganisationen är platt. En prefekt väljs av sina medarbetare. Formellt ska institutionens förslag accepteras av fakultet eller dekan. Likväl är det kollegorna som prefekten är moraliskt och reellt ansvarig inför. Han/hon är del i en arbetsgemenskap där hierarkin ofta bestäms av akademiska titlar, inte nödvändigtvis av formella beslutsstrukturer.

Förvaltare sitter vid rodret

Av: Sverker Sörlin

Jag tror att det goda akademiska ledarskapet har svårt att utvecklas i en myndighetsstruktur och att det därför ställer särskilda krav. Det brukliga i en myndighetshögskola är att i första hand göra som regelverket säger och hellre undvika att göra fel än att verkligen utveckla något till en form och fulländning som är ovanlig. Efter att under tjugo år ha arbetat med forskning om, och opinionsbildning och förändringsarbete i, högskolan är det svårt för mig att inte ha kunnat konstatera ett mönster: ”Det där kan inte vara en bra idé för den strider mot den rådande ordningen”.

Ett ledarskap som främst ser som sin uppgift att uttolka och försvara en rådande ordning är en förvaltning, inte ett ledarskap.

Alma mater, Dr Jekyll och Mr Hyde

Av: Ylva Hasselberg

Varför talar vi just nu så mycket om akademiskt ledarskap? Hur ska man analysera detta faktum? Jag tror att detta begrepp, som så tydligt är à la mode, kan ges två helt olika innebörder, som också vilar på två motsatta tolkningar av den pågående utvecklingen av universitetet. Som försvarare av universitetets särart är det lätt att gripas av lust att fortast möjligt sparka begreppet ifrån sig. Kravet på ledarskap är otvivelaktigt ett symptom på en företagisering och en ”managementisering” av universitetet som institution. Det vittnar om ett synsätt i enlighet med vilket akademisk frihet är en fråga för ledarna, medan den stora menigheten av lärare och forskare bara har att rätta och packa sig efter de (i bästa fall upplysta) despoternas påbud.

Behövs akademiskt ledarskap?

Om man googlar akademiskt ledarskap så får man över 90 000 träffar. Det finns ett brett utbud av kurser, seminarier och utbildningar. Det finns dessutom en rad artiklar, böcker och skrifter på temat.

Det finns uppenbarligen ett behov av att lära akademiker ledarskap.

Däremot går åsikterna mer isär om vad akademiskt ledarskap bör vara och om det överhuvudtaget behövs. Dessutom kan man faktiskt fråga sig vilka det är som inom akademierna bör kallas ledare. Forskningsledare och projektledare, är ledare i en bemärkelse men det är snarare prefekter, dekaner och rektorer som man avser när man diskuterar akademiskt ledarskap.

Och vad är det egentligen man som akademisk ledare gör? Styr man över forskningen eller leder man administrationen?

Historien som branding

Allt fler historiker ägnar sig i dag åt det som en del kallar navelskåderi – det vill säga historiografi eller historien om historien. Varför det är så, är inte helt lätt att svara på, men en förklaring är att vårt samhälle i allt högre grad intresserar sig för frågor kring identitet. Och historiker är inte annorlunda – också de är intresserade av identitetsfrågor.

Samuel Edquist är en av flera historiker som nyligen avslutat ett historiografiskt projekt finansierat av RJ. Hans bok En folklig historia: Historieskrivningen i studieförbund och hembygdsrörelse, Borea förlag, ges ut i dagarna.

Nyckeln till framtiden finns i historien

Utan klassiska språk tystnar den svenska forskningen om äldre tid. Även om den inte kommer att försvinna, så kommer vi att gå miste om mycket kunskap. Kunskap som skulle kunna vara till glädje och nytta i våra liv i dag, eftersom som kunskap om hur världen en gång såg ut kan hjälpa oss att förstå dagens samhälle.

Så skulle man kunna sammanfatta situationen i dag enligt Erika Kihlman. Hon disputerade för ett par år sedan på en avhandling i latin och är nu en av de forskare som är med i Ars Edendi, ett program där äldre och yngre forskare arbetar med att tillgängliggöra medeltida handskrivna källor.

Uppföljningskonferens för forskarskolan i moderna språk

Hittills har 24 av forskarskolans deltagare avlagt doktorsexamen, och merparten av de återstående hoppas att bli klara inom ett par år.

Utvärderingen av forskarskolan ska presenteras den 1 september 2009. Men redan vid konferensen gjordes flera intressanta reflektioner. Lars-Gunnar Andersson konstaterade att den prognos över det framtida behovet av akademiska lärare i moderna språk som legat till grund för forskarskolans tillkomst inte slagit in. Utvecklingen har blivit en annan. I flera fall har utbildningar och till och med institutioner lagts ner.

Tre forskare får 100 000 kr var!

Tre stipendiater, Otto von Busch, Fredrik Persson och Ulrika Söderlind har tilldelats Nils-Eric Svenssons resestipendium om 100 000 kr vardera.

För Ulrika Söderlind kommer pengarna väl till pass. Det har länge varit svårt att resa i Georgien på grund av det politiska läget, samtidigt är hon beroende av att vara på plats för att kunna undersöka den lokala matkulturen.

Men varför ska man studera georgisk matkultur?

- Detta är en av de äldsta matkulturer som finns – man framställer till exempel vin på samma sätt som under antiken än idag – och man har hittat vinstockar som kan vara upp till 2000 år äldre än de man hittat i Grekland, det betyder att man odlat vin här i över 5000 år, säger Ulrika Söderlind.

Hemmafruar skulle aktiveras

Vet du vad en aktiveringsinspektör är? Eller vad de gjorde? Denna i dag ganska okända yrkeskår var anställda av AMS och hade till uppgift att få hemarbetande kvinnor att förvärvsarbeta. Den första anställdes 1966 och de fanns kvar till 1980-talets mitt. Eller kände du till att brottsligheten i de baltiska staterna tidigare skilde sig från ett västeuropeiskt mönster, men under de senaste åren alltmer kommit att likna det?

Detta är exempel på resultat som kommit ut den forskning som RJ stött under de senaste åren, och som nu är sökbar här på hemsidan. Genusvetaren Åsa Lundqvist har forskat om aktiveringsinspektören,  och Vania Ceccato har studerat brottsligheten i de baltiska staterna.
 

Medborgarna vill försvenska EU!

I helgen genomfördes de sista så kallade medborgarkonsultationerna som under tre helger i mars gått av stapeln i EU:s alla medlemsländer. Förra helgen utfördes den svenska delen i Örebro. Då träffades 100 slumpmässigt utvalda personer för att diskutera hur de ser på EU och EU-politiken.

- Det finns flera intressanta aspekter på hela arrangemanget, säger professor Erik Amnå, statsvetare som var med vid konsultationerna och som i ett brett upplagt forskningsprogram kommer att studera dem vidare.

- Bland annat visar det sig, tvärtemot vad man skulle kunna tro, att medborgarna har en väldigt positiv syn på EU. Politikerna är däremot mer skeptiska, säger Erik Amnå.

Lyckade satsningar på forskarskolor

Eget beröm luktar illa, det vet vi alla. Samtidigt är det viktigt att tala om och göra det känt när saker har fungerat bra. Alldeles i dagarna har tre skrifter kommit som belyser initiativ från RJ. Två av skrifterna handlar om RJs forskarskola i matematikdidaktik: Gerd Brandells Forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk inriktning 2001–2006. Slutrapport (2009) och Matematikdidaktiska frågor – resultat från en forskarskola (red. Gerd Brandell m.fl) (2009). Den tredje – Jenny Björkmans Bättre vetande (2009) – tar upp behovet av ökad vetenskaplig kompetens vid de kulturhistoriska museerna.

Vad är vetenskaplig kvalitet?

Vad händer om man samlar alla forskningsfinansiärer och diskuterar vad vetenskaplig kvalitet är? Går det att utifrån allmänna diskussioner fastställa ett antal kriterier som likt en receptbok klargör vad vetenskaplig kvalitet är?

Om man ska döma efter det seminarium som fredagen den 13 mars anordnades av Kungliga vetenskapsakademien på detta tema, är svaret nej. Trots en namnkunnig samling med såväl humanister och samhällsvetare som medicinare och naturvetare närvarande, är det helt enkelt inte möjligt att koka ner ett begrepp som vetenskaplig kvalitet till ett par tydliga instruktioner.

RJ-forskning i lyxförpackning

RJs årsbok från 2008 Hållbara värden har blivit utsedd till en av förra årets vackraste och mest funktionella böcker av föreningen Svensk Bokkonst. Juryns motivering lyder:
»En elegant bok i återhållet format, välproducerad i minsta detalj. Volymen bjuder på små humoristiska blinkningar, det transparenta kommunicerar fint med det stilrena och iögonfallande skyddsomslaget. Smakfull typografi i klassisk svart/rött. Fina illustrationer på omslag och i inlagan.«

854 ansökningar totalt

När alla ansökningar är räknade visar det sig att det totalt inkommit 854 ansökningar i årets ansökningsomgång. Det är en avsevärd ökning från förra året, då det var färre än 800 ansökningar.
Som vanligt var det flest projektansökningar – 783 stycken. Dessutom inkom 22 programansökningar och 49 infrastrukturansökningar.

Humanioradebatten

Ett varmt tack till dem som bidragit till diskussionen om humaniora på RJs hemsida. Det känns angeläget att använda hemsidans möjlighet till dialog och tankeutbyte.

Jag överlåter åt andra att recensera debatten. Jag ska dock inte sticka under stol med att jag hade hoppats på fler konkreta förslag till vad humaniora ska göra till exempel för att förbättra sin position.

Vad behövs humaniora till?

Och då går mina tankar till den kommentar som den norske litteraturvetaren Petter Aaslestad skrev förra året.

Europa och de globala utmaningarna

Varje dag möter oss tidningarna med budskap om att vi står inför en rad globala hot och utmaningar. Det kan handla om allt ifrån finanskriser, miljöhot, flyktingvågor eller pandemier.
Att hoten påverkar våra dagliga liv är självklart, men däremot är det mera okänt hur det påverkar politiken, och hur beslutsfattare agerar. Finns det gemensamma ansatser i den europeiska politiken? Eller skiljer sig olika länders och regioners reaktioner åt? Och vad beror det i så fall på?
För att undersöka frågor som dessa har RJ tillsammans med Volkswagen Stiftung och Compagnia di San Paolo gått samman för att stödja programmet ”Europa och de globala utmaningarna”.

Forskarskolan är en stor framgång

Alldeles i dagarna kom utvärderingen av Nordiska museets forskarskola. Målet med forskarskolan var att höja den vetenskapliga kompetensen hos de museianställda. Dessutom vill man öka kommunikation mellan sektorn och universiteten.
Utvärderingen har utförts av  etnologen  Lene Otto, Köpenhamns universitet och historikern  Nils Erik Villstrand, Åbo akademi.
Utvärderarna var överlag positiva till forskarskolan. Under några års tid har man lyckats skapa en ny institution. Det måste ses som en stor framgång.

Krisen, krisen, krisen! Nu går jag och forskar

Det sägs att när Astrid Lindgren och hennes syster pratade med varandra på telefon – detta var i deras ålderdom – så inledde de alltid samtalet med att säga ”Döden, döden, döden!”. Så var det avklarat, och de kunde övergå till att prata om annat.
Lena Halldenius önskar att humanister kunde göra något liknande, och inleda varje samtal med att säga ”Krisen, krisen, krisen!”. Och så var det överstökat och man kunde övergå till att göra något mer fruktbart. Men icke!

Tvååriga anställningar och treåriga projekt

 På sistone har vi fått frågor av vad som kommer att ske med anledning av tvåårsgränsen i lagen om anställningsskydd för tidsbegränsade anställningar (LAS). Några högskolor signalerar tydligen internt till sina forskare att de högst kan få tvåårsanställning. Därefter skulle forskarna, så sägs det, vara tvungna att byta lärosäte.

Om man från vissa högskolor av administrativa skäl efter två år vill tvinga bort forskarna, så är det lika bra att från början låta bli att söka!

Från fast enhet till amorf massa

Från att under 1950-talet ha dominerat debatten på kultursidor och liknande, har humanisterna blivit färre i offentligheten, men fler på universiteten. Utsikterna är osäkra, men gränslösa skriver Sven-Eric Liedman i sin artikel om vad humaniora är - och inte är.

Två runforskare sökes

Runologi är läran om runor och runinskrifter och runologen sysslar följaktligen med runor. Nu gör man från RJ tillsammans med Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och Riksantikvarieämbetet en satsning inom runologin. 
I dag utlyser RJ två anställningar inom det som lite bredare kallas runforskningsområdet. Men varför behövs det två tjänster inom detta?
- Anställningarna ska bidra till att säkra framtida kompetensbehov inom runforskningen, säger Britta Lövgren, RJ.

Är humanismen onödig?

Det vore naivt att tro att vi kan bemästra vår samtid eller forma vår framtid utan ökade kunskaper om människan, vår historia, våra moderna samhällen, utan ett kritiskt förhållningssätt till hur vi lever våra liv och brukar våra resurser. Samtidigt glöms inte sällan de stora frågorna bort. Och det är uppenbart att systemen för att fördela resurser inte fungerar. Det skriver Mikael Damberg, socialdemokratisk politiker i sitt inlägg i RJs humanioradebatt.

Låg självkänsla trots viktig forskning

Ryktena som föregick höstens forskningsproposition var intensiva i forskarvärlden. Försöken att när den väl presenterades uttyda dess underliggande budskap – det uttalade är enkelt, mer pengar men också mer centralisering – pågår alltjämt.
Betyder den, trots det, magra utdelningen till humaniora och samhällsvetenskap att dessa vetenskaper inte längre ”behövs”? Det undrar Li Bennich-Björkman i sitt inlägg i diskussionen om humanioras framtid.

Humanioras nytta

Professor Karin Johannisson, idéhistoriker i Uppsala, resonerar här på RJs hemsida om vikten av att företrädare för humaniora förmår "visa på vilket sätt den är nyttig, och att göra det på ett slagkraftigt sätt."
Hennes synpunkter är värdefulla och relevanta, inte bara för humanister utan även många samhällsvetare. Det är en fördel om RJ inte bara stöder forskningen på samma sätt som andra finansiärer.

Rätt hanterad kan krisen göra oss vitala

Under det gångna året har två skrifter publicerats om humaniora i Sverige som var för sig på olika sätt erbjuder ett kvalificerat kritiskt avstamp för att reflektera över den humanistiska akademiska kulturens situation och uppgift, liksom över dess eventuella ”kris”.Om dem och om en aktiv och vital humaniora skriver Hans Ruin i sitt inlägg i humanioradebatten.

Vässa humanioran

”Det här är långt ifrån någon lyxverksamhet, även humaniora är samhällsnyttigt”, säger Kåre Bremer (DN 7/12) apropå att Stockholms universitet satsar en större del av forskningspropositionens tillskott just på humaniora.
Resurser är givetvis bra, men vad då lyx?
Det finns numera knappast något talande om humaniora annat än ur detta underdogperspektiv. Att alltid behöva övertyga om dess värde. Att detta värde inte är självklart.

Himmel eller helvete ?

Enligt Vetenskap & Allmänhets senaste undersökning om allmänhetens tilltro till forskning så är det allt färre som tror att astrologi är vetenskap, och fler som menar att forskning inte kan bedömas direkt efter sin nyttighet.

Det är uppgifter som borde glädja forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, eftersom det innebär en ökad tilltro till humaniora och samhällsvetenskap. Samtidigt bedöms både historia och litteraturvetenskap av majoriteten av de tillfrågade inte som vetenskapliga ämnen överhuvudtaget.

RJ lanserar ny stödform

Under 2009 kommer Riksbankens Jubileumsfond att lansera en ny stödform. Bakom initiativet finns en erfarenhet om att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap har behov av mer flexibla stödformer för att komma igång med till exempel nya forskningssamarbeten. Därför har RJ beslutat att på försök under 2009 lansera ett nätverksstöd.

Välfärd på kontrakt?

För bara ett par decennier sedan var det politiskt kontroversiellt att driva daghem i privat regi. Idag ser det annorlunda ut.

Välfärd i privat regi blev ett svar på en nyliberal kritik av samhället som sade att det inte gick att planera samhället så noggrant som man en gång trott, berättade statsvetaren Urban Strandberg, härom veckan.

RJ stöder en gemensam stadga

En förutsättning för att Europas stater ska kunna konkurrera med andra jämförbara kunskapsekonomier är att en mera positiv donationskultur får möjlighet att utvecklas i Europa. RJ driver denna fråga. Genom forskningsdirektör Mats Rolén medverkade RJ för några år sedan i kommissionens arbete med rapporten Giving More for Research in Europe, som har följts upp med konferenser i Bryssel den 4 december 2007 och i Milano den 2 december i år.

Ny tidskrift lockar

Baltic Worlds är namnet på en alldeles ny tidskrift som utges vid Södertörns högskolas centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES). Redaktör är Anders Björnsson, vilket borgar för kvalitet och högt läsvärde. Det första numret ger en imponerade provkarta på den forskning som bedrivs vid Södertörn, eller i samarbete med Södertörn.

Svenska politiker lyder under partipiskan

Andelen veteraner bland riksdagsledamöterna har minskat drastiskt de senaste åren. Dessutom har de yngre ledamöterna valt att lämna Riksdagen. Det ändrar karaktären på Riksdagens arbete

Detta diskuterades på ett seminarium av forskarna Magnus Isberg, Riksdagen och Katarina Barrling Hermansson, statsvetare vid Uppsala universitet, som intervjuat riksdagsledamöter i sin forskning. De har också kunnat visa att svenska riksdagsledamöter är mer trogna sin partilinje, än många politiker i andra länder brukar vara.

Infrastruktur för humanister

Under senare år har man mer och mer börjat talat om behovet av satsningar på modern infrastruktur även för humanistisk forskning. I många discipliner är databaser av olika slag, humanistiska laboratorier, nationella söksystem självklara arbetsredskap.

Forskning om äldre belönas

Stora förluster av dopamin påverkar våra kognitiva funktioner, vilket bland annat innebär att vi får sämre minne och svårare att koncentrera oss. Och ju äldre vi blir desto mindre dopamin producerar vi. För sin forskning om detta har Lars Bäckman, psykolog vid Karolinska institutet, belönats med Humboldt Research Award. Nu ska han undersöka hur amfetamin kan påverka äldres kognitiva förmågor.

Konsten att förutsäga framtiden

I Lund finns en ekonomhistoriker som har förmågan att se in i framtiden. Eller åtminstone har han med en hel del precision kunnat förutsäga ekonomiska kriser, och det är inte så illa i dagens läge.

Lennart Schön är professor i ekonomisk historia och forskar om samhällets strukturella kriser. Redan för flera år sedan lyckades han förutsäga dagens finansiella kris.

Glädjande satsning på kulturforskning

Regeringen föreslår i forskningspropositionen en satsning på drygt 40 miljoner kr per år till forskning inom kultur- och kulturarvsområdet. Den betonar kulturinstitutionernas ansvar och roll som beställare av forskning, men också som basinstitutioner för annan forskning vid arkiv och museer samt som institutioner med ansvar för forskningsprojekt.

Från Riksbankens Jubileumsfond ser vi mycket positivt på regeringens förslag. Detta område är eftersatt och är inte hanterat på ett tillfredställande sätt inom nuvarande ordning. Förslagen i den så kallade HSFR-utredningen under ordförandeskap av Ulf Sporrong från år 2000 realiserades aldrig.

Hög kvalitet i årets ansökningsomgång

Nu har styrelsen beslutat vilka  som kommer att få pengar. Göran Blomqvist, vd, skriver här om ansökningsomgången.  Det finns, menar han, en glädjande vitalitet i svensk forskning.

Bakom styrelsens beslut ligger ett omsorgsfullt granskningsarbete av cirka 800 ansökningar.

Se även vilka som fått medel.

Mjukare säkerhetspolitik

Den som är tillräckligt gammal för att ha upplevt kalla kriget tror gärna att säkerhetspolitik har med spioner eller väpnade konflikter att göra. Så är det inte längre. Den nya säkerhetspolitiken handlar om utrikespolitik i vid bemärkelse. Det handlar om allt i från att bekämpa terror till att övervinna aids eller naturkatastrofer. På så vis har säkerhetspolitiken blivit mjukare.

När döden flyttade till landet

Att vi alla ska dö är säkert, däremot inte hur vi kommer att begravas. Under de senaste decennierna har inte bara reglerna för hur vi får begravas luckrats upp, utan också hur begravningsplatserna ser ut. Det handlar inte bara om hur alla döda ska få plats, utan också om att bevara det kulturarv som begravningsplatserna är.

Om detta har Hedvig Schönbäck skrivit en avhandling.

Svensk forskning på export

Under högtidliga former delade Språkrådets föreståndare Olle Josephson för andra året i rad ut Pro Lingua, ett översättningspris på upp till en kvarts miljon kronor, till två svenska forskare. Priset delades ut på Bok- och biblioteksmässan, och de lyckliga pristagarna var konstvetaren Hans Hayden och filosofen Mats Rosengren.

Kartorna får liv

Under stormaktstiden var Sverige världsbäst på att kartlägga landet. Mellan 1630 och 1655 producerades ungefär 12 000 detaljerade kartor över den svenska landsbygden. Allt utfört av Sveriges lantmätare. Under ledning av generalmatematikern Anders Bure skulle landets alla stora sjöar och strömmar karteras, man skulle mäta hamnar djup och inlopp, inventera skogars och kärrs natur och egenskaper, samt göra säkra och avritningar av alla städer i riket.

Språkbegåvad?

Hur många språk kan du? Två? Fyra? Eller kanske ännu fler? Det finns de som behärskar så många som upp till 50 språk. Sådana människor brukar kallas polyglotter. Definitionen av en polyglott är att man behärskar mer än sju språk och att man lärt sig dem i vuxen ålder, det vill säga efter tonåren.

Om detta handlar Kenneth Hyltenstams forskning. Han leder det program som RJ stöder om avancerad andra språksinlärning.

Samspråk i Almedalen

För andra året i rad samlade FAS, Kungl. Vitterhetsakademin, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet forskare och politiker i Almedalen för att samspråka kring en rad dagsaktuella teman. Under dagens åtta seminarier diskuterades alltifrån problemen med en åldrande befolkning till smarta sanktioner och betyg i skolan.