Årsboken

Under de senaste fyra decennierna, snart fem, har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) kunnat finansiera ett stort antal forskningsprojekt inom främst humaniora och samhällsvetenskap. Denna forskning återupptäcker och nytolkar det förflutna, genomlyser nutiden och bereder oss för en okänd framtid.

I årsboken vänder vi oss till en bred, intresserad allmänhet. Ambitionen är att bidra till bildningen, den slags bildning som – med en känd formulering – lägger grunden för den vidgade demokrati som det globala samhället behöver för sin mänsklighet.

Årsboken för 2013/2014 handlar om läsning. Boken kommer som vanligt att presenteras vid seminarier i Almedalen och vid 2013 års bokmässa i Göteborg.

Forskare skriver här om alltifrån skillanderna mellan pojkars och flickors läsning till varför vi läser över huvud taget och hur läsinlärning sett ut genom tiderna. Här finns texter om serieläsning, bokläsning och e-läsning samt texter om vanliga läsare, professionella läsare och vetenskaplig läsning. Boken, som ges ut till sommaren, kommer att presenteras vid ett flertal tillfällen. Den som är intresserad av att få utskick om boken eller att få boken kan höra av sig till jenny(#dot#)bjorkman(#at#)rj(#dot#)se.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2012/2013:

Tungan på vågen: vågmästare och balanspartier

I årsboken diskuterar statsvetare, historiker, idéhistoriker, medieforskare och politiska journalister politisk praktik på både kommunal och nationell nivå. Frågor som behandlas är bland annat var tungan på vågen-partier egentligen hamnar på den traditionella vänster–högerskalan och om deras interna partikultur ser annorlunda ut än andra partiers.

Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lyfts fram som aktuella exempel på olika sätt att bedriva vågmästarpolitik. Vågmästeriets historiska rötter presenteras, från den ”trolöse” 1700-talspolitikern Pechlin via den frisinnade statsministern C. G. Ekman på 1920-talet. Utblickar görs mot vågmästarsituationer med mer eller mindre populistiska partier i de nordiska grannländerna samt övriga Europa och Indien. Slutligen presenteras en färsk opinionsundersökning om vågmästeri och maktfördelning.

Stina Eidems skarpa och roande politikerporträtt, kända från DN:s ledarsidor, finns här samlade i bokform för första gången.

Innehåll:
Björn Fjæstad & Jenny Björkman: Den omtvistade tungan
Ulla Ekström von Essen: Ett dubbelt demokratiskt dilemma
Tommy Möller: Vågmästare eller tungan på vågen?
Lars Nord: Kungamakare eller bråkmakare?
Barbro Hedvall: Vågmästeri, halvkoalitioner och blockpolitik
Lena Wängnerud: Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästar¿roll?
Mikael Gilljam & David Karlsson: Tungan på vågen-partier i Sveriges kommuner
Hanna Bäck & Henry Bäck: Balanspartier i regerings¿bildningar
Lisa Bjurwald: Vågmästarna och ansvaret
Ann-Cathrine Jungar: Populister i närheten av regeringen
Mai-Brith Schartau: Ett land utan klassiska vågmästare
Magnus Linton: Fascister på ministerposter eller fascister på vågen
Sten Widmalm: Med kärnvapen som insats
Patrik Winton: Sveriges första vågmästare
Opinionsundersökning med kommentar

ISBN 978-91-7061-109-4

För mer information kontakta Jenny Björkman, Riksbankens Jubileumsfond, jenny(#dot#)bjorkman(#at#)rj(#dot#)se
Makadam förlag www.makadambok.se, info(#at#)makadambok(#dot#)se

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012:

Ett nordiskt rum. Historiska gemenskaper från Baltikum till Barents hav

Norden – fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det ”hårda” Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet.Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I ”regionernas Europa” kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete – kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot.

En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt.

Medverkande författare:
Andres Andresen, historiker, Tartu; Peter Aronsson, historiker, Linköping och Växjö; Nicholas Aylott, statsvetare, Stockholm; Stuart Burch, konstvetare, Nottingham; Inger Damsholt, etnolog, Köpenhamn; Björn Fjæstad, redaktör, Stockholm; Lizette Gradén, etnolog, Stockholm; Norbert Götz, historiker, Stockholm; Jonas Harvard, historiker, Stockholm; Karl Magnus Johansson, statsvetare, Stockholm; Lisbeth Lewander, statsvetare, Göteborg; Pärtel Piirimäe, historiker, Tartu; Valters Scerbinskis, statsvetare, Riga; Kadri Simm, filosof, Tartu; Sverker Sörlin, idéhistoriker, Stockholm; Sanna Turoma, litteraturvetare, Helsingfors; Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, Saco, Stockholm; Susanne Österlund-Pötzsch, etnolog, Åbo.

ISBN 9789170610967. Kartonnage. 192 s. Illustrerad.
Finns i bokhandeln (distribution Förlagssystem). Cirkapris från 170 kr.

För mer information kontakta Jenny Björkman, Riksbankens Jubileumsfond, jenny(#dot#)bjorkman(#at#)rj(#dot#)se
Makadam förlag www.makadambok.se info(#at#)makadambok(#dot#)se

Tidigare årsböcker

Mellan 2008 och 2010 har historikern Marie Cronqvist varit redaktör för boken. Hon har tagit fram förslag på temat och styrt arbetet från Lund. Tre årsböcker har det blivit med tre mycket skilda teman. Den första från 2008 handlade om hållbarhet utifrån ett humanistiskt perspektiv. Den andra hanterade språket och kommunikationen människor emellan och den sista och tredje fokuserar på vetenskapen i sig. Samtliga böcker har formgivits av Johan Laserna, och den första boken vann också priset för sin formgivning.