Pro Futura är ett postdoktoralt spetsforskningsprogram som ger särskilt framstående juniora forskare möjlighet att ägna en längre tid åt fri forskning. Programmet är ett samarbete med Swedish Collegium for Advanced Study, SCAS, ett av Europas främsta institut för avancerade studier.
Varje lärosäte får nominera upp till fyra forskare. Forskarna måste befinna sig mellan tre och åtta efter doktorsexamen. Av dessa antas mellan 10 och 20 procent till programmet.
Urvalet sker i två steg och bedömningen görs av internationella och svenska seniora toppforskare. I ett första steg läser urvalskommittén cv:n och forskningsplaner för samtliga nominerade och väljer sedan ut några som kallas till intervju. Därefter läser urvalskommitttén de nominerades avhandlingar och ytterligare tre vetenskapliga arbeten.
Vill du veta mer om Pro Futura kan du kontakta Britta Lövgren, ansvarig för programmet på RJ.
Läs mer om Pro Futura Scientia
Läs artikeln Pro Futura – en väg in i forskareliten
Elizabeth Coppock har intresserat sig för samspelet mellan kontext och innehåll i språket. Hon ingår i kretsen av de med framträdande yngre forskarna på det lingvistiska internationella fältet och har bland annat lyckats lösa ett internationellt lingvistiskt dilemma som handlar om bestämd form för substantiv. De resultaten har i sin tur lett till nya idéer om hur språk som helt saknar bestämd artikel, som ryska och kinesiska, är uppbyggda.
Virginia Langum har studerat medeltida litteratur och renässanslitteratur. Genom att studera medicinska föreställningar i religiösa texter och religiösa föreställningar i medicinska texter studerar hon förhållandet mellan religion, medicin, etik och fysiologi.
Rodney Edvinsson har studerat nationalräkenskaper och senare intresserat sig för monetär statistik från 1600-talets slut fram till i dag. Han vill rekonstruera nationalräkenskaperna också för den tidigmoderna epoken. Hans problematiseringar av det traditionella sättet att räkna fram BNP där man till exempel exkluderar hemarbete och underskattar den offentliga sektorns bidrag, har fått stora konsekvenser för den moderna historien.
Maarten van Zalk har forskat om ungdomspsykologi och studerat sociala nätverk longitudinellt och försökt att förstå mekanismerna bakom social missanpassning och kriminalitet hos en liten men kriminell grupp unga. Han forskning har lett till nya teoretiska rön om ungas interaktion i samhället.
Ytterligare tre forskare ges nu chansen att delta i elitsatsningen Pro Futura. De tre är:
Paula Henrikson, docent i litteraturvetenskap, som nominerats av Uppsala universitet, som planerar att forska om den moderna svenska litteraturens väsen under titeln Nordic Light: Classical models and modern norms in Swedish literature 1800-1860.
Jonas Olofsson, docent i psykologi, som nominerats av Stockholms universitet och som vill kartlägga sambandet mellan nedsättningar av luktsinnet och förlusten av minnet när man åldras.
Pärtel Piirimäe, docent i historia som nominerats av universitetet i Tartu, och som ska studera moralen i det tidigmoderna Nordeuropa i projektet: International Law between natural law and a code of civility. Discourses of international morality in early modern Northern Europe. För den som är intresserad av en inblick i hans forskning rekommenderas RJ:s årsbok Ett nordiskt rum, där han skrivit en uppsats.
2011 års Pro Futura-forskare
Anandi Hattiangadi, som är universitetslektor i filosofi vid University of Oxford, rekryteras till Stockholms universitet. Hon forskar om grundvalarna för språklig mening, medvetande och kognition, och som kommer att knytas till Stockholms universtitet.
Petter Johansson är forskare inom kognitionsvetenskap och knuten till Lunds universitet. Hans forskningstema är ”The construction of ourselves: Choice blindness, self-knowledge and the formation of preferences”.
Läs mer om Petter Johanssons forskning
Kristin Zeiler är forskare inom medicinsk etik och teknologi, knuten till Linköpings universitet. Hon avser att forska på temat ”Towards an ethic of bodily giving”.
Läs mer om Kristin Zeilers forskning
Johan Östling är historiker och knuten till Lunds universitet. Titeln på hans projekt är ”From Berlin to Bologna: The Humboldtian tradition and the idea of the university in post-war Germany”.
Läs mer om Johan Östling forskning
Ali Ahmed, född 1977, disputerade 2005 vid Växjö universitet. Hans avhandling, Essays on the Behavioral Economics of Discrimination, tilldelades Wallanderfondens årliga stipendium. Han har en lång rad publikationer i internationella tidskrifter. Han blev docent 2008. Hans planerade forskning rör främst experimentell ekonomi, bl.a. ekonomiska aspekter på diskriminering och religion samt automatiska och omedvetna inslag i ekonomiskt beslutsfattande.
Ericka Johnson, född 1973, disputerade 2004 vid Linköpings universitet (Tema T). 2009
utsågs hon till docent. Hon har publicerat två monografier, en om medicinska stimulatorer och en med titeln Dreaming of a Mail-Order Husband: Russian-American Internet Romance. Dessutom har hon publicerat en antologi samt en rad artiklar i internationella tidskrifter. Hennes föreslagna forskning inom området Science and Technology Studies berör genusteori, medicin och farmaci med temat Prescriptive Prescriptions: Pharmaceuticals and ’Healthy’ Subjects.
Wendelin Reich, född 1973, disputerade 2003 vid Uppsala universitet och utsågs till docent 2005. 2007 tilldelades han det s.k. Oscarspriset av Uppsala universitet. Han har varit gästforskare vid olika utländska universitet och har publicerat ett antal artiklar i internationella tidskrifter. I sin kommande forskning planerar han att vidareutveckla sina tidigare studier av social kommunikation genom att anknyta till evolutionsteori och biovetenskap.
Läs mer om Wendelin Reichs forskning
Peter Hallberg, född 1969, disputerade 2003 på en avhandling i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han har skrivit flera tidskriftsartiklar och bokkapitel samt medverkat i såväl läroböcker som annan litteratur. Han planerar att forska om socialmedicinens uppkomst och ideologi.
Magdalena Bexell, född 1974, disputerade 2005 på en avhandling vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Hon har skrivit flera tidskriftsartiklar och uppsatser i antologier. Hennes planerade forskning rör styrkor och svagheter i transnationella aktörers agerande när det gäller att ta ett globalt socialt ansvar.
Eva Erman, född 1971, disputerade år 2003 vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. I sin kommande forskning planerar hon att studera hur trovärdigheten i FNs verksamhet förändrats efter krav på ökad redovisning.
Gustaf Arrhenius (filosofi, Stockholms universitet)
Maria Johansen (idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet)
Staffan Kumlin (statsvetenskap, Göteborgs universitet)
Ingela Nilsson (bysantologi, Uppsala universitet)
Christer Nordlund (idéhistoria, Umeå universitet), hans bok går att beställa här.
Patrik Ström (ekonomisk geografi, Göteborgs universitet)
Annika Wallin (kognitionsvetenskap, Lunds universitet)
Christofer Edling (sociologi, Stockholms universitet)
Lena Halldenius (filosofi, Lunds universitet)
Coco Norén (romanska språk, Uppsala universitet)
Sara Danius (litteraturvetenskap, Uppsala universitet)
Mikael Nordenmark (sociologi, Umeå universitet)
Mats Rosengren (idéhistoria, Göteborgs universitet)
Ola Sigurdson (teologi, Göteborgs universitet)
Sia Spiliopoulou Åkermark (juridik, Uppsala universitet)
Uppdaterad 2012-09-11