Johan Fornäs bygger broar mellan olika ämnen

2014-01-13

– Europa verkar kännetecknas av begär efter kommunikation med andra. Många symboler och berättelser handlar om det, konstaterar Johan Fornäs, som försöker förstå vad det innebär att vara europé i dag genom att tolka europeiska symboler.  

Detta kommunikationsbegär har två sidor – det kan förknippas med korståg och kolonialism, men det kan också kopplas till en genuin nyfikenhet på andra människor.  

– Det ingår i den europeiska självbilden att vi skapar vår identitet i förhållande till det som är utanför oss själva, säger Johan Fornäs.  

Han hänvisar bland annat till den grekiska myten om den vackra prinsessan Europa, som rövas bort av den förälskade guden Zeus (förklädd till vit tjur). Hon förs från sitt hemland Libanon till Kreta, där hon i exil föder tre söner, som i sin tur blir stamfäder till det minoiska riket och därmed symboliskt till Europas folk. Så kan man se hur Europa framställs som grundat genom en drastisk förflyttning snarare än att vara fast förankrat i sin egen mylla.

I höst kommer Johan Fornäs ut med en bok om europeiska symboler och europeisk identitet. Han understryker att Europa är en splittrad världsdel, inte minst språkligt, och att detta är något som vi måste förhålla oss till. I ett försök att skapa en europeisk gemenskap har Europarådet mer eller mindre framgångsrikt lyft fram en rad symboler att enas kring. Hit hör Europahymnen (en melodi från Beethovens nionde symfoni), Europadagen (den 9 maj) och den gemensamma valutan. De fönster och portar som finns avbildade på framsidan av eurosedlarna står för en anda av öppenhet och samarbete mellan Europas länder, medan broarna på sedlarnas baksida är tänkta att symbolisera nära samarbete och kommunikation mellan Europa och resten av världen.  

– I stället för att se en härskares ansikte varje dag ser euromedborgarna en bro. Det kan tyckas vara en banal symbolik i vardagen men den är knappast betydelselös, säger Johan Fornäs.

Till de europeiska symbolerna hör också EU-flaggan, som består av en cirkel av tolv gula stjärnor mot en blå bakgrund. Den har ibland uppfattats som alltför stel och högtidlig. Kritikerna har också pekat på att cirkelns mitt utgörs av ett tomrum, vilket har tolkats som ett tecken på att det inte finns något i Europas kärna.  

– Men man kan likaväl se det som ett tomrum som inbjuder till att fylla med innehåll, att cirkeln är genomsläpplig, påpekar Johan Fornäs.

Som svar på kritiken fick den holländske arkitekten Rem Koolhaas i uppdrag att skapa en ny logotyp. Resultatet blev den så kallade barcode, som är utformad som en streckkod, där strecken har samma färger som medlemsländernas nationella flaggor. Denna logotyp är dessutom flexibel på så vis att den förändras i takt med att antalet medlemsländer ökar. I sin färgglada flexibilitet och horisontala jämlikhet erbjuder den ännu en tolkning av vad det innebär att vara europé – eller åtminstone EU-medborgare.

Att förhålla sig tolkande till omvärlden är inte en uppgift som är förbehållen forskare, enligt Johan Fornäs.  

– Jag drar ingen skarp gräns mellan kultur och kulturforskning. Skillnaden är möjligen att vi forskare försöker göra tolkningar på ett mer systematiskt sätt, vi vill bygga teorier.  

För Johan Fornäs går det heller ingen skarp skiljelinje mellan medievetenskap och kulturstudier – eller för den delen mellan traditionella medier som dagstidningar och andra meningsbärande artefakter, som pengar.

Texter, subjekt och kontexter. Han ritar en triangel med de tre begreppen i var sitt hörn.  

– Till texter brukar man knyta mening, säger han och skriver detta begrepp inuti triangeln, och identitet är något som knyts till subjekt. Kontexter uppfattas som sociala världar.  

Denna triangel visar vad kultur är, och samtidigt är den en bild av det fält som Johan Fornäs forskning rör sig inom.  

– Jag tänker ganska mycket i schematiska figurer. Det kanske har att göra med min matematiska bakgrund, säger han och lägger ner pennan.  

Från matematik och teoretisk filosofi via musikvetenskap och ungdomsforskning till kulturstudier och medievetenskap. Johan Fornäs forskning kan tyckas brokig, men den hålls samman av tre begreppsliga huvudteman: medieringar, identiteter och offentligheter.

Nyfikenheten och frågvisheten har han ärvt av sin far – liksom den självtillit som krävs för att våga ställa frågor. Hans pappa, som var folkhögskolelärare i naturvetenskap, skrev vid ett tillfälle ett brev till självaste Albert Einstein angående en fråga om relativitetsteorin som kommit upp under en av hans lektioner. Einstein svarade – och brevet finns bevarat.  

Från föräldrarna har Johan Fornäs också ärvt intresset för kultur och musik. Medan pappan ägnade sig åt konst och amatörteater var mamman blockflöjtslärare i den kommunala musikskolan.

Några nedslag i Johan Fornäs bokproduktion visar en del av allt det han sysslat med genom åren: från doktorsavhandlingen i musikvetenskap, med titeln Tältprojektet: Musikteater som manifestation, via boken Moderna människor. Folkhemmet och jazzen till ett antal publikationer från det så kallade Passageprojektet med fokus på samspelet mellan medier och människor i det offentliga rummet.

Hans intresse för kommunikation avspeglar sig också i ett stort engagemang för att bygga broar mellan olika vetenskapliga discipliner, lärosäten och perspektiv. Som nydisputerad musikvetare var han på 1980-talet med och byggde upp medie- och kommunikationsvetenskapen inom det som senare blev JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation) vid Stockholms universitet, och i början av 2000-talet var han en av de drivande krafterna bakom uppbyggnaden av det tvärvetenskapliga Tema Kultur och samhälle vid Linköpings universitet.  

Med stöd av bland annat Riksbankens jubileumsfond har han även grundat Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS), som är ett nationellt centrum för tvärvetenskaplig kulturforskning. Och han har nyligen tagit initiativ till ett symposium om medialisering i kultur, politik, vardagsliv och forskning. Symposiet, som anordnas av Riksbankens Jubileumsfond i höst, är tänkt att leda vidare till fler gränsöverskridande aktiviteter.  

– Dialoger mellan medieforskare och andra kultur- och samhällsforskare har blivit extra intressant i en tid när så många talar om en accelererande medialisering och när mediernas utbud och teknologier genomsyrar snart sagt allt, menar Johan Fornäs.