Liten grupp styr svenskt näringsliv!

2014-01-14

Det är en tät grupp av ägare och direktörer som styr de svenska storföretagen och trots avregleringar och nya stora utländska aktörer har maktbalansen inte rubbats. I varje fall inte ännu, säger Anna Stafsudd, som undersökt nätverken inom näringslivet 1990 och 2000.

- Vi har väldigt täta nätverk i svenskt näringsliv, både när det gäller ägare och styrelseledamöter, både före och efter avregleringarna, säger Anna Stafsudd, företagsekonom vid Linnéuniversitetet, som nyligen kommit med sin slutrapport för projektet Sverige är en liten värld!, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

- Bara i Tyskland, lägger hon till, finns det ett än tätare nätverk av aktörer.

Det har länge talats om makt- och ägarkoncentration i svenskt näringsliv men det är först med Anna Stafsudds projekt som nätverken kunnat jämföras med nätverk i andra länder.

Projektet har identifierat samtliga ägare med mer än 2,5 procents andel av de företag som var listade på Stockholmsbörsen åren 1990 och 2000, samt deras styrelseledamöter. Utifrån det materialet har Anna Stafsudd ritat en modell för hur företag genom ägande och styrelseledamöter har band till varandra. Mönstret är tydligt: samma stora ägare och styrelseledamöter återkommer i flera olika företag. Ägandet och styrelseposterna i svenska företag fördelas alltså mellan en inte alltför stor grupp. Och i det nätet har Wallenbergsfären och Handelsbanken varit en central aktör.

- Den som äger 2,5 procent i ett Wallenberg-företag tenderar att äga aktier i andra företag som finns centralt placerade i nätverket och hamnar därför centralt i nätverket av ägare, säger Anna Stafsudd och jämför med den person som äger 2,5 procent i ett mindre företag, med få ägar- eller styrelsekopplingar till andra företag, och som därför hamnar i periferin i nätverket.

Mellan åren 1990 och 2000 avreglerades aktiemarknaden och det blev möjligt för utländska investerare att fritt placera pengar i svenska företag. Men det påverkade inte de befintliga nätverken.

- Utländska placerare handlade i större grad i mindre företag, säger Anna Stafsudd som tror att en förklaring kan vara det svenska systemet med A och B-aktier, där bara de med A-aktier ges rösträtt i bolaget. Det systemet gör det svårt för nya investerare med ambitionen att bli stora delägare.

Hon konstaterar också att kontakterna mellan styrelserna har betydelse för hur de arbetar och för vilka beslut som fattas, något som länge har hävdats men inte kunnat visas påvisas bland svenska företag.

- Under senare år har vi kunnat se att bolagsstyrelserna arbetar mer, framför allt med policyfrågor och ansvarsuträvande, en trend som kommit från USA, och det har till stor del skett i företag med många kopplingar mellan styrelserna, säger hon.

Ju fler kopplingar som fanns mellan företagsstyrelser, ju större sannolikhet att styrelsen anammat det nya arbetssättet.

- Nyare företag med kopplingar till andra nya företag styr över till nyare arbetssätt, medan äldre mer traditionella företagen, var mer konservativa, säger hon.