Peruker upprörde kyrkan

2014-01-13
- Psalmboken är precis som all annan litteratur nedsänkt i sin samtid, och genom att analysera psalmerna kan man komma åt så skilda saker som synen på överheten och uppfattningen om modet, säger litteraturvetaren Håkan Möller som nyligen avslutat projektet Gud – människa – samhälle  i 1695 psalmbok, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Psalmboken blev under 1800-talet med sina då 250 upplagor och 1,5 miljoner tryckta exemplar en verklig folkbok, som bar på ett tydligt budskap till sin publik. Och det handlade inte nödvändigtvis om gudsfruktan. Det kunde, som Möller visat, handla om så banala saker som mode och stil.
- Ett exempel är biskop Jesper Swedberg, som skrev egna psalmer och redigerade 1695 års psalmbok, samtidigt som han var en hängiven kritiker av det överdåd som han tyckte sig se i sin samtid.
Liksom många andra tyckte han att unga män borde bry sig mindre om stil och sina peruker – som i värsta fall kunde vara gjorda av ”horo-hår”. På samma sätt borde unga damer inte ägna sig åt kläder, mode och överflödig lyxkonsumtion. Sådana åsikter kan också ses i psalmboken. Ett par psalmer handlar om tidens högfärd och högmod. I en psalm gjorde man sig direkt lustig över det franska modet att ha peruk med långt kvinnohår. Män borde bete sig mer som män, och kvinnors fallenhet för mode kunde var direkt samhällsfarligt.
- Kvinnor ansågs särskilt svaga för modets nycker, och det var hotfullt, eftersom det svagare könets lättledhet riskerade att förgöra hela samhället. Kvinnornas påstådda modenycker blev helt enkelt ett undergångstecken, berättar Håkan Möller.
En anledning till att modekritik letar sig in också i psalmboken är att Stockholm under 1600-talets slut blev en storstad, där adeln hade möjlighet att följa modet. Samtidigt började det emellertid uppkomma sprickor i det samhällssystem som var uppbyggt kring de fyra stånden (adel, bönder, borgare och präster). Det fanns helt enkelt möjlighet för andra än adeln att ägna sig åt lyxkonsumtion, och det hotade hela systemet. Det reglerades också av allmänna överflödsförordningar.
- Människor ansågs helt enkelt inte ha rätt att rucka på den ordning som Gud fastställt i stånden, och därför kan man säga att moderniteten flåsade sådana som biskop Jesper Swedberg i nacken, konstaterar Håkan Möller.
Psalmboken fick nu en disciplinerande och normerande funktion, inte bara på religion, utan på livet i allmänhet. Vardagsbestyr kommenterades och högmod – vilket modenycker som bärandet av peruker ansågs vara – skulle bestraffas.
Forskningen utfördes vid Uppsala universitet, men Möller är i dag knuten till Göteborgs universitet.