Siri Derkerts 1900-tal fascinerar

2014-01-21

Att alltid göra och tänka olika, heter en bok om Siri Derkert som nyligen kommit ut. Den är frukten av ett samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB )och Moderna Museet, som ju nyligen avslutat en stor utställning med Siri Derkerts konst. Från KB:s sida utgick projektet från organiserandet av Siri Derkerts personarkiv som donerades tillsammans med hennes son Carlo Derkerts arkiv 2009. Här finns brev, manuskript, anteckningar, resedagböcker, fotografier och dessutom material från en rad av de organisationer som Siri Derkert engagerade sig i: Fogelstad, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Konstnärernas Riksorganisation. Därtill har arkivet försetts med pressmaterial och ljudupptagningar. Det är således ett mycket rikt material som arkiverats och som i Att alltid göra och tänka olika. Siri Derkert i 1900-talet, (red.) Mats Rohdin & Annika Öhrner (Kungliga biblioteket 2011) nu också börjat att beforskas.

Arkivet har ställts i ordning med medel från RJ och ansvarig för projektet har fil. dr Annika Öhrner varit. Hon har tillsammans med Mats Rohdin också arrangerat en konferens om arkivet och det är de resultat som presenterades vid konferensen som legat till grund för boken. Det är ett faktum att antologier som baseras på konferenser inte alltid gör sig som böcker, men boken om Siri Derkert tillhör undantagen. Kanske just för att både forskningsmaterialet – arkivet och personen Siri Derkert – är så sammanhållen. Siri Derkert föddes 1888 och levde således hela sitt liv under det omvälvande 1900-talet. Världskrig, kvinnoemancipation och en enorm förändring av folks vardagsliv var delar av hennes liv. Boken innehåller således flera intressanta bidrag. Det handlar både om Annika Öhrners eget bidrag om själva arkivet med bland annat bilder på Derkerts anteckningar i den statliga utredningen om familjeliv och hemarbete från 1947 som är värd att läsa.

Som en illustration av 1900-talets utveckling av kvinnors rättigheter fungerar också historikern Helena Bergmans bidrag om Siri Derkerts eget familjeliv. Tre barn, med två olika fäder – samtliga födda utom äktenskapet – satte henne i en utsatt position. Sin ovilja mot att gifta sig har hon själv förklarat med hänvisning till kvinnors rättigheter. Sin första kärlek Valle Rosenberg träffade hon och fick barn med innan lagen ändrades så att också gifta kvinnor kunde behålla sin myndighet. Samtidigt visar Bergman att det inte heller var riktigt så enkelt. Det fanns en rad omständigheter som höll henne utanför äktenskapet – på samma sätt som det till slut var samhälleliga omständigheter som fick henna att några år senare gifta sig med Bertil Lybeck, pappan till hennes två yngre barn. Då var emellertid förhållandet i princip redan över och giftermålet bidrog till att både göra hennes och barnens sits säkrare.

Intressant är också att Derkert valde att föda alla sina barn i lönndom. Även om utomäktenskapliga barn var långt ifrån accepterade, var de ändå för många ett faktum, och bortom det officiella fanns det möjligheter att föda barn i hemlighet, placera dem i fosterhem och vid lämlipligt tillfälle flytta hem dem som ett ”fosterbarn”. Siri Derkert var varken den första eller enda som utnyttjade den möjligheten. Detta var emellertid något som hon själv aldrig senare kommenterade, vilket hon gjorde med till exempel sina äktenskap. Som Helena Bergman påpekar har det att göra med det senare 1900-talets syn på både moderskapet och barnen. En mor lämnar inte sina barn, och det beteende som var accepterat under det tidiga 1900-talet, hade blivit helt oacceptabelt under det senare seklet.  

Detta är inte de enda tankeväckande bidragen. Inte minst Martin Gustavssons analyser av säkerhetspolisens uppgifter om Siri Derkert bör nämnas. Gustavsson fick under vissa villkor rätt att undersöka arkivet och bara historien om undersökningen är värd sin tid. Att den dessutom bidrar till att bredda bilden av Derkert gör den inte mindre läsvärd.  

Sammanfattningsvis så visar denna antologi att biografier i denna tid av ett biografiskt överflöd, inte alltid måste skrivas av en författare, eller med ett strikt kronologiskt perspektiv. Det går faktiskt att också som i denna antologi vara flera skribenter med skilda utgångspunkter.