Vin förde samman folk - redan under Antiken

2014-01-13

Christian Mühlenbock har nyligen fått en så kallad ABM-tjänst på Medelhavsmuseet i Stockholm, där han ska forska på den så kallade Cypernsamlingen under rubriken Nemo saltat sobrius – ingen dansar nykter.

Cypernsamlingen är en samling som finns på museet och som härstammar från en utgrävning som gjordes mellan 1927-1931. Det efterlämnade materialet finns till hälften här och till hälften på Cypern, och är en av de finaste samlingarna av antik cypriotisk kultur i världen. Mest kända är möjligen de oerhört vackra terrakottastatyerna från helgedomen Aiya Irini på västra Cypern, som just nu finns utställda. En stor del av samlingen är emellertid ännu inte publicerad och en del av detta material ska Christian Mühlenbok nu arbeta med.

Vad är det du ska göra?

Jag ska studera vindrickande under antiken. Att dricka vin tycks nämligen inte vara något som bara eliten sysslade med utan en vardaglig del av livet också under antiken. Enligt de studier som jag tidigare gjort på arkaiska bosättningar på Sicilien så har jag kunnat visa att de allra flesta drack vin till vardags under 600-talet. Nu vill jag utifrån den här samlingen undersöka hur det utvecklats över tid och om det går när det uppkom.

För mig symboliserar vindrickandet och särskilt till exempel de Ioniska kopparna (se bilden ovan) det kosmopolitiska inslaget i vindrickandet eftersom vi finner dem kring hela Medelhavet under den aktuella tidsperioden. De kopierades ofta lokalt men såg ungefär likadana ut var man än befann sig.

Men hur undersöker man vindrickande under Antiken?

Det vanligaste är förstås att man letar efter rester från dryckesserviser. Det finns till exempel i form av det som kallas kratärkärl, som användes för att blanda vin och vatten. Men det intressanta är förstås också att undersöka kontexten kring fynden. Det kan handla om var man funnit rester av kärl – kan man spåra dem till privathus och går det via fynden att visa om man till exempel halvlegat eller suttit till bords. För att till exempel visa vilka det var som drack handlar det om att avkoda alla rester i sin kontext – och då även analysera de bilder som kan finnas på keramik man hittar. Här finns det ingångar i materialet och det går att undersöka social status. Dessutom så finns det en del gravmaterial som man kan använda som också berättar om det vardagliga livet, även om de finare gravarna oftast berättar om de bäst bemedlades liv. Jag vill ju framför allt undersöka det folkliga drickandet, men då kan elitens vanor var en utgångspunkt.

Varför är det viktigt att veta om hur mycket vin man drack vin under antiken?

Ja, hur mycket man drack är förstås svårt att säga, liksom om man drack vitt eller rött vin. Det finns tecken som tyder på att man drack olika typer av kodat vin, som retsina. Däremot går det ju att se när man börjat importera vin från andra delar av Medelhavet och så vet man ungefär vad som dracks i Grekland vid den här tiden – och det kan ju vara en hållpunkt. Men forskningen omkring vindrickandet är viktigt eftersom min och många andras forskning visar att det var en central del i det sociala och kulturella utbytet mellan människor från olika sociala skikt och olika samhällen under antiken. Dessutom tycks det som om vindrickandet som praktik var sammanlänkat med en kraftig expansion av handeln i medelhavsområdet.