Fokus på personlig integritet inom vården

2015-03-03

Sara Belfrage, doktor i filosofi vid KTH, är ny Flexit-forskare på Myndigheten för vårdanalys. I sitt projekt ska hon genom empiriska studier analysera människors värdering av personlig integritet inom vården.

– Jag disputerade vid KTH i våras och min avhandling handlade om etiska frågor som uppkommer vid forskning på människor och ämnen som aktualiseras då. Exempelvis har avhandlingen kretsat kring begrepp som informerat samtycke, tvång och exploatering, berättar Sara Belfrage.

Sara Belfrages huvudexamen är en pol mag i statsvetenskap, medan hon kom in på ämnet filosofi stegvis, som ett resultat av nyfikenhet och ett grundläggande intresse.

– Ja, jag läste filosofi vid sidan av till en början och senare på ett mastersprogram i London som var en fantastisk utbildning. När jag kom hem hade KTH en utlysning på ett forskningsprojekt som var ett samarbete med dåvarande Vägverket och som handlade om att belysa forskningsetiska problem som uppkommer i trafikforskning. Ett outforskat område trots att man utsätter folk för mycket risker i trafiken. Jag har inte haft någon tydlig kompass genom åren utan har hela tiden varit öppen för olika alternativ.

Patientens värdering av personlig integritet

Sara Belfrage arbetade som lärare i filosofi vid Umeå universitet i höstas när Flexit-projektet utlystes. Sedan bara några veckor är hon nu anställd på Myndigheten för vårdanalys till 100 procent. Enligt klassisk modell ska 75 procent ägnas åt Flexit-projektet under dBild på Lisa Belfragee första två åren, och 25 procent åt myndighetens övriga önskemål gällande utrednings- och analysarbete.

Myndigheten för vårdanalys bildades 2011 och har i uppgift att stärka patientens och brukarens ställning genom att granska och analysera vården och omsorgen utifrån ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Frågor som skydd av personlig integritet kommer ofta upp i olika områden som myndigheten arbetar med.

– Det stämmer, och projektet bygger på att ta reda på hur människor värderar skyddet av sin personliga integritet, det vill säga när annat står på spel. Vad jag menar med det är att man också kan möjliggöra mycket om man släpper på integritetsskyddet, till exempel genom att vårdenheter kan samköra journaler. Integritetsskyddet stoppar alltså en del informationsöverföring, information som istället måste memoreras av patienten själv, konstaterar Sara Belfrage, och fortsätter:

– Andra vinster med att lätta på integritetsskyddet kan vara att man därigenom möjliggör kvalitetsutveckling i vården och forskning som kan leda till bättre hälsa i framtiden. Det här handlar om ett typiskt dilemma – olika värden står i strid med varandra, och här är vi intresserade av att se hur människor faktiskt resonerar.

Fokusgrupper ska intervjuas

Idag finns enligt Sara Belfrage inte så mycket kunskap om hur medborgare värderar integritetsfrågan och för att genomföra de intervjuer som projektet bygger på kommer hon att samarbeta med forskare i Uppsala. Hon är också knuten till KI, där hon kommer att vara affilierad under det tredje året av projektet.

– Jag har precis börjat här på Vårdanalys och håller som bäst på med en projektplan. Jag planerar bland annat att genomföra fokusgruppintervjuer. Det jag vill komma åt är hur man tänker när man funderat en stund, det vill säga inte bara spontana tankar. Här tror jag min filosofiska bakgrund kommer till nytta. Det är också viktigt att nå så många olika typer av grupper i samhället som möjligt.

Sara Belfrage känner tillförsikt inför fortsättningen av sitt Flexit-projekt.

– Ja, det är fantastiskt att få prova på att arbeta i ett sådant här sammanhang och själva formen för Flexit var lockande för mig. Bara att få vara på plats här där människor jobbar så nära dessa frågor är spännande och utvecklande och jag ser verkligen fram emot fortsättningen!