Forskare som fokuserar på människan

2015-06-26

Tre nya Flexit-forskare utgår från människan – kunden, medborgaren, eleven, användaren – i sin forskning. Det är ett perspektiv som fungerar väl när forskning och praktisk verksamhet ska förenas.

Sara Bengtsson, Jon Engström och Cheryl Cordeiro står inför att påbörja sina treåriga Flexit-anställningar. De ska tillbringa ett par av de åren som inhouse-forskare på två företag och en stiftelse. Syftet med Flexit är att bygga broar mellan akademi och näringsliv. Dels att få företag och organisationer att förstå värde av forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, dels för att förmå forskningsvärlden att inse nyttan med kunskaper från praktisk verksamhet.

Sara BengtssonSara Bengtsson ska vara forskare på företaget Invigos som tagit fram det digitala och pedagogiska verktyget Alla kan skriva för grundskolan. På Invigos får hon chansen att testa sina tidigare forskningsresultat kring motivation i klassrumsmiljö.

– De vill undersöka och utveckla motivationsaspekter i lärandeprocessen. Det är precis det som jag är intresserad av. Möjligheten att få jobba med skolor är lockande, säger hon.

Sara Bengtsson ska också arbeta med labb-baserade beteendestudier och ta fram en metod för att mäta hur motivationen förändras under en lektion. Allra mest intresserad är hon av att undersöka hur eleverna själva kan öka sin motivation utan yttre hjälp.

Hon tror inte att hon kommer att behöva arbeta eller tänka helt annorlunda som forskare på ett företag.

– Det jag gör dagligen som forskare är att driva flera parallella projekt innehållande olika moment framåt, jag tror inte att skillnaden kommer att bli enorm. Jag kan tänka mig att livet på företaget innefattar fler möten och att jag i större utsträckning kommer att beskriva forskningsresultat för icke-forskare.

Hon ser fram emot att Flexittjänsten ska ge nya perspektiv på arbetsmetoder och en möjlighet att samla in storskaliga data via det digitala inlärningsverktyget (som automatiskt hämtar in viss information när det används).

Med blicken utifrån

Jon Engström är civilingenjör som doktorerat i kvalitetsteknik. Han ska arbeta som Flexitforskare på SVID, Stiftelsen Svensk industridesign. Där ska han forska på utvecklingsarbete och tjänstedesign, det vill säga hur man systematiskt kan utveckla tjänster utifrån medborgares och kunders behov. Inom tjänstedesign används tekniker från andra designsammanhang som tillämpas på tjänsteområdet. Ett lyckat exempel från svensk vård är ett projekt där man lyckats få det att fungera att patienterna ger sig själva dialys.

Jon Engström– Jag vill förstå tjänster utifrån kundernas perspektiv. Man har ofta fokuserat på processutveckling utifrån organisationer, vi vill se den utifrån kundernas och medborgarnas horisont, säger Jon Engström.

Tjänstedesignens utifrånperspektiv kan – med hjälp av innovationer som länkar ihop flera tjänster med varandra – förbättra offentliga tjänster och ta tillvara på medborgarnas kapacitet. Det behövs när fler äldre i befolkningen innebär att allt färre arbetar. Designmodellen kan också göra industrin mer konkurrenskraftig.

– Jag genomför forskningen med SVID och deras samarbetsorganisationer. Jag studerar inte dem utan studerar med dem. Det är ett sätt att arbeta som ligger helt i linje med tanken på tjänstedesign. Det är en utmaning att vara nära både en organisation som jobbar praktiskt och forskarvärlden, säger Jon Engström.

– Det är viktigt att hålla forskningen relevant och verklighetsanknuten. Hos organisationer och näringsliv finns också behov av mer teoretisk förståelse av vad man sysslar med och forskningen kan ge nya synsätt.

Flexit ger honom också, hävdar han, en chans att komma närmare kunder och anställda och lära sig mer om deras attityder, upplevelser och drivkrafter.

Acceptans studeras med språket

Cheryl Cordeiro är verksam på Handelshögskolan i Göteborg. Hon ska tillbringa sin Flexittjänst på det multinationella företaget ABB där hon planerar att forska på teknikacceptans och användarupplevelser med hjälp av nyskapande metoder från språkvetenskapen. ABB sysslar bland annat med robotteknik, ett område där användarnas teknikacceptans är viktig.

Cheryl CordeiroHon ska samla in data från intervjuer som sedan genomgår en språklig analys – vilket blir ett helt nytt komplement till de perspektiv som ingenjörsvetenskaperna och datavetenskapen har på teknikacceptans och användarvänlighet. Många anser att de kvalitativa metoder som används inom humaniora är subjektiva och svåra att generalisera resultaten ifrån. Men den lingvistiska metod Cheryl Cordeiro använder ger en möjlighet att systematiskt analysera kvalitativa data och få ut resultat i form av siffror. Dessutom ger den möjlighet att ta fram sådant som inte syns i andra slags analyser.

Hon ser ökade möjligheter till kreativitet och nyskapande innovationer när människor från olika områden och med olika synsätt möts. Den ökade kreativiteten och innovationslusten tillsammans med de nya idéer som uppstår är de största fördelarna med att vara forskare på ett företag, hävdar hon.

– En möjlig utmaning som jag förväntar mig att möta i en ny omgivning och ett nytt sammanhang är kanske själva inlärningskurvan. Det tar tid att lära känna människor och att skapa goda arbetsrelationer, men jag hoppas på en ständigt pågående, organisk, process där det går allt bättre med tiden, skriver hon i en e-postad kommentar.

I övrigt ser hon inte så stora skillnader mellan att vara forskare på ett företag eller inom akademin. Cheryl Cordeiro hoppas också knyta arbetsrelationer som finns kvar efter de tre åren som Flexitforskare.