Att få forskning och undervisning att mötas

2017-11-27

Ulrika Bergmark analyserar erfarenheter av att integrera praktiknära forskning i förskola och skola gjorda av aktörer inom kommun och universitet. Hon vill även identifiera utmaningar eller problem som uppstår samt vilka strategier som kan underlätta samverkan.

Vilka dilemman uppstår i mötet mellan kommun och akademi när skolnära forskning ska hanteras i skolpraktiken? Vilka idéer, strategier och handlingar styr och styrs olika aktörer av i arbetet med att integrera praktiknära forskning i lärares arbete? Dessa frågor som berör en strategisk nivå hoppas Ulrika Bergmark, biträdande professor i pedagogik på Luleå tekniska universitet, veta mer om när hennes Flexit-projekt är avslutat. Hon kommer att ställa frågorna till Utbildningsförvaltningen i Piteå kommuns ledning och universitetet.

Flexit-projektet utförs även på en praktiknära nivå.

Bild på Ulrika Bergmark– Praktiknära forskning har fått en ökad uppmärksamhet under senare år. En nyhet i skollagen från år 2010 är att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det kan därför uppstå dilemman när kommuner ska arbeta med frågan samt när olika skolor och akademi ska samverka kring detta, säger Ulrika Bergmark.

– Vi försöker att bygga vidare på deras resultat. Forskare befinner sig ändå i början när det gäller att undersöka integration eftersom det inkluderades i skollagen först år 2010.

Hon påbörjade under september sin anställning hos Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun där hon kommer att vara under två år. Det tredje året av Flexit-tjänsten återvänder hon till Luleå tekniska universitet men fortsätter där att ha kontakt med Utbildningsförvaltningen.

Både aktionsforskning och livsvärldsfenomenologi

Hon är även intresserad av att besvara två praktiknära forskningsfrågor: Vilka problem, frågor och kunskaper synliggörs i lärares praktiknära forskning? Hur kan professionen och den kommunala organisationen göra bruk av lärares kunskaper för att utveckla skolans verksamhet?
Här kommer aktionsforskning att vara central. I aktionsforskning får lärare själva arbeta enligt ett vetenskapligt förhållningssätt och därmed kan de bidra till utveckling i sitt yrke och av skolan.

– Lärarna får identifiera frågor som de vill arbeta med. Det kan till exempel vara ämnesdidaktiska frågor inom matematik, svenska och engelska, men de kan också vara av mera allmändidaktiskt karaktär som relationer, bemötande, elevdelaktighet och nyanländas lärande. Aktionsforskning tar alltid sin utgångspunkt i en yrkespraktik och bygger på ett samarbete mellan lärare och forskare. Det är en typ av forskning som syftar till förändring av en yrkespraktik, säger Ulrika Bergmark.

Huvudsakligen kommer kvalitativa metoder att användas, såsom intervjuer med lärare, skolledare, personer i ledande positioner inom kommunen och på universitetet. Skriftliga reflektioner kommer också att ingå och Ulrika Bergmark ger ett exempel.

– Jag kan be läraren att beskriva hur denne arbetar på ett vetenskapligt sätt i sin undervisning. Fördelen med skriftliga reflektioner är att personen får tid att svara utförligt. De kan sortera och klargöra sina tankar genom att skriva ner dem.

Hon kommer också att genomföra observationer av det som lärarna själva vill utveckla. Barn och elever i för-, grund- och gymnasieskola deltar särskilt i aktionsforskningen och på så sätt kommer barnens och de ungas perspektiv in i projektet.

Teoretiskt utgår forskningen bland annat ifrån livsvärldsfenomenologi som vill synliggöra människors självupplevda erfarenheter i en viss kontext. I detta fall handlar det om erfarenheter av att integrera forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt.

Aktörer som kommer att delta i forskningsprojektet är ledningen på Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun, Barn och utbildningsnämnden som styr över skolan och Piteå utbildningsvetenskapliga råd. I rådet finns förskollärare, lärare och rektorer representerade. Sedan kommer också övriga lärare och skolledare inom kommunen att tillfrågas. Institutionens ledning på universitetet och forskare inom ämnet kommer också vara en del av studierna.

– Workshops med ledningen i akademin och inom kommunen kommer att genomföras. Jag kan till exempel fråga om vad de ser för möjligheter och hinder i samverkan, säger Ulrika Bergmark.

Positivt för forskarkarriären

En av de möjligheter som Flexit-anställningen ger jämfört med forskning som enbart utförs på universitet är enligt Ulrika Bergmark att ingå i ett tvärvetenskapligt nätverk med andra Flexit-forskare, men även att kunna forska hos Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun. Ulrika Bergmark tycker att Flexit-anställningen ger henne goda samverkansmöjligheter mellan universitet och kommun. Det känns meningsfullt att vara i en organisation där hon också forskar.

– Jag är praktiknära och står med benen i två organisationer samtidigt vilket är positivt. Jag känner många i Piteå kommun och på universitetet vilket gör att jag verkligen kan vara en brygga mellan organisationerna.

En svårighet som hon tror skulle kunna uppstå när det gäller att arbeta i en organisation är att hon blir för styrd av vad kommunen vill ha ut av projektet. Ulrika Bergmark upplever dock inte att hennes frihet som forskare har blivit begränsad sedan hon började sin anställning hos Utbildningsförvaltningen utan ser fram emot att forska i denna verksamhet.

– Det känns spännande, meningsfullt och relevant. Jag är fylld av förväntan.

Ulrika Bergmark hoppas att hennes forskning ska ge en ökad förståelse för vad ett vetenskapligt förhållningssätt kan innebära.

– Det vore kul om den forskning som görs inom Piteå kommun kan hjälpa andra kommuner att integrera forskning i skolan och ge dem en förståelse för och inspiration om hur man kan göra.