Forska med vetenskapssvengelska

2018-02-12

Engelskans segertåg inom forskning och akademi öppnar upp mot omvärlden men för också med sig problem. Kritiker hävdar att engelskan har blivit för dominant i vetenskapssamhället. En ny statlig utredning om internationalisering av forskning efterfrågar tydlighet och regler för språkanvändning.

Språkfrågan handlar i praktiken om engelska och svenska. Nio av tio svenska doktorsavhandlingar skrivs på engelska och de flesta forskare publicerar sig helst i engelskspråkiga tidskrifter. Engelska som undervisningsspråk är fortfarande relativt ovanligt på grundkurser, men vanligt på högre nivåer och för doktorander.

Enligt EU:s Eurobarometer är Sverige det land i EU där flest uppger att de förstår engelska, till och med fler än i Nederländerna eller på Malta. Bild på Linus Salö

– Det är genom engelska som vi uttrycker modernitet och visar att vi är en del av världen, säger Linus Salö, sociolingvist som skrivit en avhandling om svenska och engelska på vetenskapens språkmarknad.

– Att vara bra på engelska är en del av vår svenska identitet. Att säga att man inte förstår engelska är genant. Så är det inte i många andra europeiska länder.

Hotet mot vetenskapssvenskan

Kritikerna hävdar att förmågan att tala och skriva om forskning på svenska hotas av engelskans tilltagande dominans. Men även om man skriver och undervisar på engelska är det fortfarande svenska som gäller i vardagen, när forskare talar och mejlar.

– Vissa problem finns nog, men ryktet om vetenskapssvenskans död är överdrivet. När folk kan svenska så används svenska både i tal och skrift, konstaterar Linus Salö.

En annan invändning är att nyanser går förlorade när de skriver och talar på engelska, vilket inte gynnar framställningen.

– Det ligger något i det, men vi har för lite forskning om det. Att man inte skulle kunna uppnå en tillräcklig nivå på engelska är jag skeptisk till. Det är svårt, men inte omöjligt, säger Linus Salö.

– En och annan nyans kanske går förlorad, men man får väga det mot fördelen med att skriva och tala på ett språk som förstås av så många. Som forskare behöver vi ge något tillbaka till både den internationella och den nationella publiken.

Kan bli metodproblem med engelska

Minst 1,5 miljarder människor förstår engelska och närmare en halv miljard har språket som modersmål. Engelska är gemensamt kontaktspråk för i stort sett hela världen och därmed svårt att undkomma om man vill nå utanför landets gränser.

Inom framför allt humaniora, där svenskan fortfarande har stark ställning, kan dock engelskan närmast bli ett metodproblem. I humanistiska ämnen är ofta den skriftliga framställningen en del av själva forskningen, själva språket används som undersökningsinstrument. I exempelvis filosofi används språkanalys och filosofin är, i brist på möjligheten till empiriska undersökningar, argumentativ. Det går igen i många humanistiska ämnen. Det är inte heller så lätt att bara översätta till engelska.Bild på Ann Steiner, forskare i förlags- och bokkunskap vid Lunds universitet

– Man kan inte skriva samma sak på engelska. Du måste förklara massor av saker för en internationell publik, säger Ann Steiner, forskare i förlags- och bokkunskap vid Lunds universitet och tar som exempel att hon måste förklara vad ett öre är, hur Sverige såg ut på 1800-talet och många andra saker när hon skriver på engelska om svensk bokutgivning de senaste århundradena.

Den svenska monografin hotas

Ytterligare en invändning är att det blir färre svenskspråkiga monografier och att svenskspråkiga tidskrifter hotas när allt fler forskare skriver på engelska.

– Det är min absoluta uppfattning att det är så. Svenska forskare skriver inte lika ofta monografier, det är svårare att få betalt för det och svårt att få ut engelskspråkiga monografier på utländska förlag. De svenska stora förlagen ger inte ut vetenskap, om det inte är mycket välkända forskare. När det gäller tidskrifterna är det mycket av en försörjningsfråga, säger Ann Steiner, och pekar på hur meriteringssystemet ser ut inom forskarvärlden.

När forskare lägger in sina publikationer i svenska databaser som exempelvis DiVA prioriteras vetenskapliga tidskrifter framför monografier. Jakten på citeringar och genomslag driver dessutom forskare mot engelska som publiceringsspråk. Chansen att bli citerad av andra forskare, en viktig del av den vetenskapliga meriteringen, mångfaldigas om man publiceras på engelska. Databaser som Web of Science, som listar tidskrifter och citeringar, är i praktiken en del av forskarnas meriteringssystem och där krävs engelska.

– Styrsystemen säger åt oss forskare att skriva på engelska och det är viktigt att publicera sig ofta, snabbt och mycket.

Sammanläggningsavhandlingar blir vanligare även inom ämnen där de tidigare inte var det. Samtidigt finns det exempel på svenska forskningsmonografier som fått ett stort genomslag. Ann Steiner nämner Pensionärsplaneten, en avhandling om pensionärer som flyttat till spanska Solkusten som fick stor uppmärksamhet häromåret.

– Så när vi talar om impact borde vi klargöra vilket slags impact vi talar om. Vill vi nå ut till allmänheten i Sverige eller synas i engelskspråkiga tidskrifter?

– Vi kanske ska ha en värld med både och. Nu går det väldigt snabbt mot att vi bara ska ha engelskspråkiga artiklar och det hänger väldigt mycket ihop med hur meriteringssystemet ser ut.

Pågående statlig utredning ger språkförslag

Den statliga utredningen om internationalisering av forskning och högre utbildning har nyligen kommit med ett delbetänkande som lyfter fram behovet av tydlighet.

Bild på Agneta Bladh, statlig utredare– Det är en väldigt viktig fråga för internationalisering och för de studenter och forskare som kommer hit. De behöver veta om de ska lära sig svenska, vad som gäller och om de kan delta i beslutsfattande, säger Agneta Bladh, statlig utredare.

Utredningen betonar att universitet och högskolor behöver riktlinjer för språkanvändning, i praktiken svenska och engelska. Enligt Språkrådet har färre än hälften av universiteten och högskolorna en sådan policy.

Språklagen säger att svenska ska vara administrativt språk i offentlig verksamhet, men det kan utesluta icke svenskspråkiga från att delta i sammanhang som kan vara meriterande. Språklagen ger dock möjlighet till undantag och utredaren rekommenderar att lärosäten och forskningsfinansiärer undantas från svenskkravet.

Debatten om för- och nackdelar med engelska respektive svenska som undervisnings- och publiceringsspråk tar utredningen inte ställning till.

– Universiteten måste själva få hantera det. Det enda vi säger är att man inte ska glömma bort svenskan för att förmedla forskningsresultat till allmänheten, säger Agneta Bladh.

 


Internationaliseringsutredningens förslag

  • Använd möjligheten till undantag i språklagen för universitet och högskolor så att de inte måste använda svenska som arbetsspråk.
  • Lärosäten bör starta och vidareutveckla språkutbildning – i engelska för svenskspråkiga anställda och studenter och i svenska för talare av andra språk.
  • Alla lärosäten bör ha en språkpolicy som tydliggör när svenska respektive engelska ska användas och vilka handlingar som ska vara på vilket språk, eller bägge.
  • Tänk på att svenska behövs för att göra forskningsresultat tillgängliga för den svenska allmänheten.