Lobbyingens amerikanska förhistora

2018-04-10

Martin Öhman kartlägger i ett RJ-projekt en viktig men bortglömd period i amerikansk politisk historia då grunden lades både för USA:s industriframgångar och dess politiska landskap.

I början av 1800-talet var den amerikanska marknaden tungt beroende av tillverkningsprodukter från Europa. Textilier, pappersvaror, knivar, enkla redskap – det mesta importerades, framförallt från Storbritannien.

Så kom 1812 års krig mot britterna. Handelsvägarna över Atlanten ströps och USA drog snabbt igång en inhemsk produktion av nödvändiga varor.

När kriget var över våren 1815 öppnades handeln med Europa igen, men de nyligen öppnade amerikanska verkstäderna och småfabrikerna fick problem. De kunde inte mäta sig med sina brittiska motsvarigheter och klarade inte konkurrensen.

Då föddes ett antal intressegrupper som kom att spela stor roll i den amerikanska politiska historien. De gick informellt under namnet Friends of industry.

- Man bildade små sällskap i New York och Philadelphia som ville skydda den inhemska manufakturen. De bestod av före detta köpmän som slagit sig på tillverkning, men också av idealister av annat slag, säger Martin Öhman, historiker vid Göteborgs universitet.

Dessa sällskap bestod av 30-60 personer med en mindre kärna av aktiva. De försökte påverka politikerna och sprida en ljus bild av amerikanskt näringsliv. De såg den inhemska industrin som ett sätta att komma tillrätta med den växande fattigdomen i städerna.

De försökte övertala den federala regeringen och delstatsregeringar att gynna den inhemska produktionen genom att införa höga tullar och driva en i övrigt protektionistisk politik. Ofta lyckades de.

- De kom att styra den ekonomiska debatten genom att de samlade in information om de nya industrierna som de försåg politikerna med. De fick en tydlig roll i det politiska livet.

Sällskapen växte vid lågkonjunkturer och krympte under högkonjunkturer, då medlemmarna var upptagna på annat håll med att tjäna pengar.

År 1820 mötte de motvind. De hade vant sig vid att kunna direkt-påverka politiker men nu breddades demokratin i många delstater. Rösträtten utvidgades och det väcktes ett folkligt motstånd mot dolda intressegrupper och de privilegier de satt på.

Sällskapen hade ofta svårt att samordna sig. Men under 1830-talet bildades American Institute och Franklin Institute genom koalitioner mellan ett antal mindre sällskap. De drog igång mässor för att få in pengar, mässor som växte och utvecklades till folknöjen.

 -  Parallellt med detta bearbetade de lagstiftare och tog alla chanser att visa upp den inhemska industrin.

Under 1800-talet förbättrade sällskapen sina metoder, sin organisation och sin ekonomiska styrka. De blev bättre på att påverka, bättre på att samarbeta och på att välja frågor, bättre på att tala på ett vinnande sätt.

-Lobbyverksamheten i USA under sena 1800-talet blev också oerhört framgångsrik. Vissa menar att intressegrupperna lyckades köpa kongressen, resonerar Martin Öhman.

Här menar Martin Öhman att hans forskning fyller en lucka i den politiska historiebeskrivningen av 1800-talets USA.

- Hittills har man tagit intressegrupperna för givna, att de bara fanns där från 1870 och var starka. Men de har en lång förhistoria, säger han.

USA drev en påfallande industrivänlig politik 1865-1914. Den bestod av tullar och andra protektionistiska åtgärder, eller att staten främjade investeringar i den inhemska infrastrukturen. Till exempel konfiskerade staten mark som såldes billigt till företagen.

Det ledde till en oerhörd ekonomisk tillväxt i USA, företagen växte sig stora. Runt 1890 började dock vindarna att kantra och kongressen började införa lagar för att minska företagens makt.

Projektets namn: Arkitekterna bakom ”det amerikanska systemet”: mobiliseringen av manufakturintresset i USA, 1815-1890

Martin Öhman är knuten till Göteborgs universitet.