Med doftsinnet som diagnossystem

2018-02-19

Forskningsprogrammet "Vårt unika doftsinne" tar sig an frågor om luktsinnet på bred front. Exempelvis har forskarna skapat ett slags spel, ett doftmemory, som hjälper till att träna upp luktsinnet.

Luktsinnet är mycket direkt och kan kasta oss tillbaka i minnet när vi stöter på en doft som vi första gången upplevde som barn. Men ett sviktande luktsinne, som inte beror på täppt näsa, kan vara en fingervisning om att något inte är som det ska.

– Man skulle kunna säga att luktsinnet är en form av diagnossystem som säger Maria Larssonnågot om hur vår hjärna mår, säger Maria Larsson, professor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och ledare för programmet Vårt unika doftsinne.

Det är sedan tidigare känt att nedsatt luktsinne är kopplat till ökad risk för demens, och även förebådar ökad risk för att drabbas av Alzheimers sjukdom och Parkinson.

– Luktnedsättning är också generellt förknippat med en högre risk att dö inom den kommande tioårsperioden, ett samband som är oberoende av ålder, kognition och demens, säger Maria Larsson.

Doftande teer tränar luktsinnet

Ett nedsatt luktsinne kan även leda till andra slags problem, som att den drabbade tappar aptiten. Men luktsinnet går att träna. Här har forskarna utvecklat ett spel, ett ”doft-memory”, som baseras på 24 burkar med tolv slags doftande te, som svartvinbär eller earl grey.  Utmaningen är att öppna två burkar och sedan sniffa sig fram till (och minnas) vilka burkar som ska paras ihop. I en studie testades först 20 friska försökspersoners luktsinne. De fick sedan träna hemma under 40 dagar och testades sedan igen.  

– Det vi kunde se var att de blev betydligt bättre på att särskilja olika dofter, och även på att benämna dem, något som är svårare än man kan tro, säger Maria Larsson.

Forskarna såg även att ett bättre luktminne också förbättrade synminnet. Det testades genom att personerna fick para ihop teburkar där det dolde sig asiatiska tecken.

– Det tolkar vi som att träningen påverkar hjärnans plasticitet och stimulerar nervtrådarna att växa till och förbättra funktionen, säger hon.

Deltagarna i den ännu ej publicerade studien var mellan 18 och 65 år gamla, men i en uppföljning ska personer över 65 år ingå. Tanken är att se om träning ger resultat även här, eftersom luktsinnet normalt blir sämre med ökande ålder. 

Blindas luktsinne inte bättre än seendes

Inom programmet studerar de även om det skiljer sig mellan olika gruppers sätt att uppfatta doft. Påverkas exempelvis upplevelsen av lukter och ljud om man inte ser? Det visade sig i en studie med 30 blinda att de inte presterar bättre än seende när det gäller luktkänslighet, att skilja mellan lukter eller vad gäller luktminne. Däremot var barndomsblindas uppfattning av ljud bättre – resultat som publicerats i Frontiers of Psychology.

En annan fråga var om personer med autismspektrumstörning har ett förändrat luktsinne, då autism är förknippat med att uppfatta exempelvis synintryck och ljud mer intensivt än normalt.

– Idén kom från en av våra forskare, vars son fick diagnosen autism. I ett första steg gick vi igenom all befintlig kunskap i ämnet, säger Maria Larsson.

De fann sammanlagt elva studier som på olika vis behandlade autism och lukt, men som visade ”en enorm spretighet” i resultaten, vilket de publicerade i Frontiers of Psychology.

– Kort sagt visade studierna att luktsinnet vid autism kan vara såväl förstärkt som försvagat, så mer forskning behövs, säger hon.

Stödet som Riksbankens Jubileumsfond beviljade 2014 är viktigt.

– Det betyder enormt mycket! Att ha ett långsiktigt stöd i ryggen gör att vi vågar ha några mer osäkra ägg i forskningskorgen, och inte bara projekt som vi vet alstrar intressanta resultat oavsett vilka data vi får, säger Maria Larsson.

Ett nytt projekt ska studera hur uppfattningen av kroppslukt påverkar sociala attityder.

– Det är jättespännande! Men projektet är nystartat så ännu finns inga resultat, säger Maria Larsson.