Migrantkvinnor och arbetsmarknad i Malmö

2018-05-31
Migrantkvinnor och arbetsmarknad i Malmö

Vilka erfarenheter har migrantkvinnor av arbete, livspussel och arbetslöshet? Bland de som har lyckats ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, vad upplever de själva har varit betydelsefullt? Det ska Flexit-forskaren Paula Mulinari ta reda på.

Projektet handlar om att utforska migrantkvinnors arbetsmarknadssituation i Malmö stad. Paula Mulinari är genusvetare och lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. I samarbete med personal på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ska hon intervjua kvinnor som deltar i olika aktiviteter och verksamheter för att komma in på arbetsmarknaden, men hon träffar även kvinnor som har fått arbete för att se vad de anser har bidragit till att de har kommit vidare.

– Det finns inte så mycket forskning som utgår från kvinnors egna erfarenheter av arbetslöshet. I arbetslivsforskningen har det också varit lite fokus på just migrantkvinnor som har arbete och jag är intresserad av att se vad det är som gör att de har lyckats.

Ett skäl till att Paula Mulinari sökte sig till Malmö stad är att svenska kommuners involvering i arbetsmarknadspolitiken blir allt mer omfattande och allt fler arbetslösa aktiveras genom dem. Därför var hon intresserad av att se hur Malmö arbetar gentemot gruppen migrantkvinnor och vilken kunskap som finns i de olika verksamheterna.

– En av styrkorna med Flexit-tjänsten är att jag snabbt har fått tillträde till organisationen, de har varit väldigt generösa i att släppa in mig. Det är bra. Vi kan bygga en gemensam kunskap eller överbrygga glappet mellan forskningen och kunskapen som finns i den kommunala förvaltningen.

En vanlig uppfattning är att utlandsfödda kvinnor har svårt att komma in på arbetsmarknaden just för att de kommer från vissa delar av världen. Det Paula märker när hon pratar med personal i den mer nära och praktiska kommunala verksamheten är att det handlar om andra orsaker. Som att det är svårt för dem att kombinera utbildning och arbete och att få ihop livspusslet när man endast har varit en kortare tid i Sverige.

– Jag hoppas att jag kan samla in och systematisera den kunskap som finns, där många som jobbar i verksamheterna helt enkelt inte har tid eller privilegiet att göra det. Jag hoppas kunna identifiera vilka styrkor som har varit viktiga för de som har fått arbete och vad deltagarna själva tycker om de olika typer av åtgärder och aktiviteter som finns. Vi har väldigt lite forskning om detta samtidigt som det finns många projekt kring dem.

Det intressanta blir dels att titta på projekt som har migrantkvinnor som specifik målgrupp, dels att titta på andra mer blandade verksamheter som inte har det. Hur jobbar de? Vilket fungerar bäst?

– En av förmånerna med att vara forskare är att man har tiden att teoretisera kring de här fenomenen, det är en av fördelarna med att knyta forskare till sig under en längre period. Jag tror att vinsterna med Flexit är just det, att kunna systematisera kunskap som redan finns i organisationerna. Det tror jag att vi humanister och samhällsvetare är bra på.