Så kan forskningsfinansiärer bidra till jämlikhet

2018-06-20
Så kan forskningsfinansiärer bidra till jämlikhet

Den svenska forskningsvärlden är – åtminstone internationellt sett – relativt jämlik och det råder könsbalans i forskningsrådens styrelser. Men få professorer är kvinnor och kvinnliga forskare bedöms ofta hårdare när de söker anslag.

Fler kvinnor än män tar en akademisk grundexamen. Ju längre upp vi kommer på den akademiska karriärstegen, desto mer ojämlikt blir det. Nästan lika många kvinnor som män disputerar, men endast var fjärde professor är kvinna. Den snedfördelningen påverkar kvinnliga forskares tillgång till makt och pengar inom akademin.

Enligt en uppmärksammad studie av svenska forskare som publicerades i Nature 1997 bedömdes ansökningar från kvinnor till Medicinska forskningsrådet hårdare och beviljades mer sällan än mäns ansökningar. För att en kvinna skulle bedömas ha lika hög kompetens som en man behövde hon ha fler publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. I en motsvarande undersökning några år senare av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, hade män 40 procents större chans än kvinnor att få anslag. En aktuell forskningsöversikt från Nationella sekretariatet för genusforskning (2015) visar att kvinnliga forskare har lägre fördelningsutfall – framför allt när det gäller stora summor och forskningsanslag.

– Snedfördelningen inom professorskåren är en förklaring till att kvinnor har lägre beviljandegrad vid finansiering av forskningsprojekt men inte en uttömmande sådan, säger Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet.

– Man har också sökt förklaringar i kvinnors ansökningsbeteende. De tenderar att mer sällan söka forskningsanslag och mindre summor än männen. Detta måste emellertid ses mot bakgrund av vad vi vet om könsrelationer och ojämställdhet i den akademiska världen.

Sämre stöd och nätverk

Liisa Husu var en av de ansvariga bakom expertrapporten The gender challenge in research funding (2009) som beställdes av EU-kommissionen, en översyn av offentlig forskningsfinansiering i över trettio europeiska länder. Rapporten ger bland annat rekommendationer till forskningsfinansiärer om hur de kan bidra till jämställdhet. Hon var också med i en arbetsgrupp som tog fram den första jämställdhetsplanen för Finlands Akademi (finska forskningsrådet) och har anlitats av Riksbankens Jubileumsfond, RJ, för en översikt av jämställdhet i stiftelsens beredningsprocesser för finansiering av forskningsprojekt.

En förklaring, menar hon, till kvinnors och mäns olika ansökningsbeteende är att kvinnor har svårare att komma in i såväl formella som informella vetenskapliga nätverk. Det visar svensk och internationell forskning om könsrelationer i akademin. Doktorandspegeln är en svensk återkommande undersökning om doktoranders situation. Den visar att redan som doktorander är männen mer integrerade på sina institutioner än kvinnliga kollegor och de får mer stöd.

– Forskningsmedel söks allt oftare i grupp och hur forskargrupper blir till, vem som bjuds in att delta i dem, är något som kan ha könade drag.

Däremot anser Liisa Husu att den kollegiala bedömningen – som pekats ut som en tänkbar källa till snedfördelning av forskningsanslag – är svår att ersätta.

– Det är inte ett felfritt system, men det är det enda vi har. Det är viktigt att fråga vilka som rekryteras som bedömare och hur detta går till. Det är också viktigt att se på vilka kriterier som används för att bedöma kvalitet och hur de tillämpas i praktiken.

Viktigt med blandade grupper

Att åtminstone i ett första ansökningsskeende maska ansökningarna och dölja uppgifter om kön, ålder och härkomst är en åtgärd som prövats för mer jämlikhet och jämställdhet.

– Problemet är att bedömare i ett litet land som Sverige inte har större svårigheter att gissa vem som söker. Och därtill måste vi ju använda bedömare som känner till det aktuella forskningsområdet. Användning av internationella bedömare är en möjlig lösning, säger Liisa Husu.

Hon anser att det är viktigt att beredningsgrupperna har både manliga och kvinnliga ledamöter. I den europeiska rapport hon medverkade till kom det fram att man ibland hävdar att det är svårt att få fram sakkunniga kvinnor inom vissa forskningsfält, men det är knappast ett stort problem i Norden och Sverige.

Ett flertal studier visar att män omedvetet gynnas när forskningskvalitet bedöms. En undersökning av drygt 1. 200 rekommendationsbrev från världen runt för forskare som sökte höga postdoktorala positioner inom geovetenskap gjordes vid Columbia University 2016. Studien visade att de manliga forskarna oftare bedömdes som excellenta än de kvinnliga – av såväl kvinnor som män.

Det är viktigt att forskningsfinansiärer regelbundet tar fram statistik över vilka som söker och vilka som får anslag utifrån exempelvis kön. Men det gäller också att göra de uppgifterna tillgängliga. Transparensen är avgörande för framgångsrikt jämställdhetsarbete, menar Liisa Husu.

Behövs större översyn

Fredrik Bondestam, forskningssamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, ser trots allt positivt på utvecklingen.

– Det finns många bra initiativ på de statliga forskningsråden, och det är bra att regeringen propsar på jämställdhetsintegrering och att man vill ha en genomgripande uppföljning av forskningsfinansieringen. Det drar åt rätt håll.

Jämställdhet kräver dock mer, hävdar han, än att kvinnliga forskare får lika mycket pengar som manliga och att den akademiska kulturen och karriärvägarna inte skiljer på kvinnor och män. Forskningsfinansiärer behöver göra mer än att följa upp ansökningar och vilka som får anslag.

– Ett jämnt fördelningsutfall är inte med nödvändighet ett jämställt utfall, tvärtom bidrar en sådan förståelse ofta till att dölja ojämställda villkor för forskningen i sig. Därför blir argument om att kvinnor inte söker forskningsmedel i tillräcklig utsträckning felaktiga. Det gör kvinnor till problemet istället för att sökljuset riktas mot bristfälliga anställningsvillkor och karriärvägar i akademin, väl kända brister i peer-reviewprocessen och ett genuskodat meriteringssystem överlag.

– Som forskningsfinansiär behöver man framför allt göra en självständig bedömning av vart pengarna går och vilken forskning som premieras.

Fredrik Bondestam pekar på en strukturell ojämställdhet där manligt dominerade forskningsområden får mer stöd, vilket bland annat en vetenskaplig rapport från Luleå tekniska universitet (Genus och jämställdhet i innovationssystem, 2008) lyft fram.

– Vinnova har till exempel tagit till sig forskningsresultaten i sitt eget pågående arbete med jämställdhetsintegrering. De tar fasta på att strukturerna inom innovationssystemet är mansdominerade och att 80 procent av innovationsmedlen idag går till mansdominerade branscher. Det är det slaget av makropolitisk översyn som behövs. Som forskningsfinansiär bör man se över vilka fält, områden och discipliner man finansierar, varför man gör det och vilka jämställdhetspolitiska konsekvenser det får.

Stiftelser kan ta mer ansvar

Inom humaniora och samhällsvetenskap kan det handla om att göra en översyn över vilka forskningsfält som finns och ta med den informationen när man undersöker hur mycket forskningsmedel som går exempelvis till kvinnor.

– Riksbankens Jubileumsfond har en avgörande betydelse för forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap och därmed ett stort ansvar för att se över sin forskningsfinansiella portfölj i det här avseendet, säger Fredrik Bondestam.

Han talar om en kunskapsteoretisk orättvisa, att vissa seniora forskare och forskningsområden premieras på bekostnad av andra. Här skulle en stiftelse som Riksbankens Jubileumsfond kunna gå i bräschen.

– Riksbankens Jubileumsfond, som inte har statlig forskningspolitik över sig på det sätt som myndigheter har, kan gå före och ta ett strategiskt ansvar genom att finansiera forskning inom nya fält.

Fredrik Bondestam hävdar också att det finns en direkt koppling mellan jämställdhet och att tänka nytt inom forskningsfinansieringen.

– Vi vet av erfarenhet att det gynnar jämlikhet och jämställdhet om vi satsar på unga forskare i nya discipliner, liksom att premiera forskning med kritiska och icke-normativa perspektiv.

Viktigt att sätta mål

Carl Jacobsson, senior advisor och ansvarig för jämställdhetsintegrering på Vetenskapsrådet, betonar vikten av att ha tydliga och mätbara mål för att uppnå jämställdhet.

– Det måste finnas en systematik. Du bör ha mål för jämställdheten i din verksamhet och då behöver du data, uppföljning och analys. Du måste också ha någon som tar ansvar för målen och sist men inte minst måste något hända om målen inte uppfylls, säger han.

– Att sträva efter jämställdhet är inget mål i sig. Att jämställdhetsintegrera är inte heller ett mål i sig. Det är ett instrument.

Han håller med om att det gäller att inte bara se till utfallet, hur mycket pengar som går till män respektive kvinnor, utan även till vilka områden som får stöd.

– Om vi tar medicin som exempel så ser vi att det finns mycket kvinnor inom vårdvetenskap och mycket män inom exempelvis neurokirurgi. Om vi då skulle ensidigt prioritera finansiering av mansdominerade områden, såsom neurokirurgi, på bekostnad av kvinnodominerade områden, såsom vårdvetenskap – som ju också har ett stort samhällsintresse –blir ju resultatet att jämställdheten motverkas.

Han ser att trenden går mot ökad jämställdhet, men att det går bakåt ibland. Ofta är tas då kvalitet som ett argument mot jämställdhetsåtgärder.

– Det påstås ofta att kvinnor inte vill bli utvalda för sitt köns skull utan enbart för sina meriter såsom kvaliteten på sin forskning. Men man glömmer då att den övre hierarkin i de flesta ämnen fortfarande är mansdominerad, och att kvinnor då "spelar på bortaplan" i karriären, vilket naturligtvis är svårare.

– Om man säger att det bara är kvaliteten som gäller, bör man också ställa frågan: vilka definierar och bestämmer vad som är kvalitet?

Att kvinnor deltar i forskningen är inte bara en rekryteringsfråga utan är också en kvalitetsfråga, eftersom forskningsfrågorna då breddas. Ett känt exempel är kvinnlig hjärtinfarkt, ett fenomen som förekommer högre upp i åldrarna, vilket inte upptäcktes förrän kvinnliga forskare började undersöka det och ställa rätt frågor.

Förklaringar

Jämlikhet
Att alla människor inom ett visst samhälle eller en viss grupp har samma status och är lika mycket värda samt att ingen utsätts för negativ särbehandling.

Jämställdhet
Jämlikhet mellan könen, det vill säga att både män och kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Könad
Att något har tillskrivits ett visst kön.

Genuskodad
Att något skiljer sig enligt en uppfattad genusordning. Ett exempel är färger. Rosa anses kanske vara kvinnligt i en viss kultur vid en viss tid, medan blått upplevs som manligt. Ofta används den engelska termen gendered.

Jämställdhetsintegrering
Att struktur, beslut och processer i en organisation genomsyras av jämställdhet.