Tysk och svensk forskning gagnar varandra

2018-06-29
Tysk och svensk forskning gagnar varandra

Tyskland må ha åkt ut ur fotbolls-VM men två tyskar är mer framgångsrika. Felicitas Schmieder och Petra Wagner är i Stockholm på Humboldt-stipendier och forskar.

Riksbankens Jubileumsfond och Alexander von Humboldt-Stiftung erbjuder stipendium för gästforskare i respektive land. I Sveriges fall ges tyska forskare möjlighet att arbeta vid en institution i Sverige under fyra till tolv månader.

En av årets två stipendiater är medeltidshistorikern Felicitas Schmieder som nu befinner sig i Stockholm, närmare sagt vid Historiska institutionen på Stockholms universitet.

- Jag är speciellt intresserad av Europas rötter, och hur Europa skildras, säger Felicitas Schmieder, från FernUniversität i Hagen.

Som forskare är bilden inte alltid så tydlig, säger hon och pekar på begreppets komplexitet, i form av exempelvis länder, regioner, människorna och olika grupperingar.

- Det är intressant att se vilken påverkan det har på samhället. Det är mitt ansvar som historiker att presentera dessa olika bilder av Europa, säger hon.

På plats i ett annat land får hon möjlighet att knyta nya kontakter med forskare inte bara inom sitt eget område medeltidshistoria utan bredare, inom hela ämnesområdet.

– Dessutom får jag tillgång till mer material i och med att jag får ta del av den svenska bilden och skildringar av Europa. Speciellt intressant blir det att jämföra bilderna eftersom jag kommer från Tyskland, Europas hjärta, som hon beskriver det.

En fråga som hon arbetar med är hur vi talar med varandra och lär av varandra, speciellt med tanke på dagens polarisering i samhällsdebatten.

– Om vi vill stärka vårt samhälle måste vi lära av varandras berättelser och bilder av Europa.

Den andra stipendiaten beforskar ett helt annat område: artificiellt tal i form av talsynteser. Petra Wagner är lingvist från Universität Bielefeldt och under en period knuten till avdelningen för tal, musik och hörsel på KTH.

– Det handlar om talsynteser som vi stöter på i vardagen. På bussar, tågstationer, telefonköer och inte minst Iphone-rösten Siri, säger Petra Wagner, som även nämner Stephen Hawkins talsyntes som exempel.
Petra Wagner forskar om språkets ljudegenskaper och hur det kan kodas. Hur man kan konkretisera mänskliga ljudegenskaper. Hon är också intressera av hur talsynteserna kan utvärderas.

- Utvecklingen har inte gått framåt sedan 1990-talet. Den mänskliga rösten anpassas efter miljön men maskinerna, det vill säga talsynteserna, kan fortfarande inte göra det.

Därför arbetar hon med att hitta formen för att få fram användarnas behov och preferenser, vilket i framtiden förhoppningsvis bidrar till att utforma talsynteser som är bättre anpassade för situationer och människor.
Stockholms universitet är bland annat med i projektet Wikispeech som forskar kring hur man kan göra Wikipedia mer tillgängligt för hörselskadade och personer med lässvårigheter. Ett område där Petra Wagners forskning kommer väl till pass för att återskapa den mänskliga rösten så att den syntetiska versionen blir mer naturlig och lättförståelig.