Högpresterande elever får mest uppmärksamhet av lärare

2019-05-24
Högpresterande elever får mest uppmärksamhet av lärare

Lärares beteende påverkar elevers studieresultat, samtidigt som elevers prestation i klassen avgör hur läraren bemöter dem.

- Vi visar, baserat på vår pilotstudie, att läraren inte behandlar elever lika i samma klass, säger nationalekonomen Andreea Mitrut, Göteborgs universitet.

I projektet "Mötet mellan läraren och eleven och effekter på studieresultaten" kartlägger Andreea Mitrut hur lärares insatser och interaktion med elever påverkas av ungdomarnas egenskaper. Det handlar exempelvis om att undersöka om pedagogen behandlar elever olika beroende på om de uppfattas som hög-, medel- eller lågpresterande. Hon samarbetar med forskarna Christian Pop-Eleches och Miguel Urquiola vid Columbia University och Ofer Malamud på Northwestern University. För att genomföra projektet utvecklar Andreea Mitrut och hennes kollegor en enkätmetod, med fokus på relationen mellan lärare och elev. Inom projektet analyseras omfattande administrativa data som ger en unik möjlighet att klara av metodologiska och datarelaterade utmaningar för att besvara forskningsfrågorna.

Forskningsprojektets studier genomförs i gymnasieskolor i Rumänien. Lärare och elever i åldersspannet femton till arton år deltar. Eleverna är indelade efter hur bra de presterar i ett test som utförs i slutet av årskurs åtta. De tjugo elever som får bäst betyg placeras i en klass för sig, de näst bästa tjugo eleverna i en annan klass och så vidare. Utbildningen bygger därmed på en hierarkisk sortering baserad på ungdomarnas förmågor.

- Läraren riktar sina ansträngningar främst mot de mest kunniga eller högpresterande eleverna. Deras beteende är inte oberoende av den klass som de går i. Det är mer sannolikt att de börjar att bete sig utagerande om de befinner sig nära klassens botten, ifall de är nummer nitton eller tjugo och inte högpresterande, säger Andreea Mitrut.

Forskningsprojektet är unikt eftersom hon i motsats till tidigare forskning utgår ifrån att lärare undervisar elever på skilda sätt. Uppdelningen av rumänska studenter i olika klasser baserat på deras förmågor gör det möjligt att samla in relevant och objektiva data.

- Andra forskare antar att en given lärare kommer att ha samma påverkan på alla studenter oavsett vilka egenskaper studenterna har. Detta antagande gör de eftersom det är svårt att samla data om lärare och studenter som bevisar att lärare kan bete sig olika mot olika elever, berättar Andreea Mitrut.

En debatt pågår för närvarande om lärares inverkan på elevers provresultat är ett bra mått på lärarnas kvalitet. Antagandet att läraren behandlar elever på olika sätt innebär att det blir nödvändigt att ta hänsyn till interaktionen mellan lärare och elev för att kunna mäta hur de höjer elevernas prestationer. Detta är inte en faktor som har berörts av andra forskare, som utgår ifrån att läraren bemöter barnen lika.

Bild på Andreea Mitrut- Vi kommer särskilt att undersöka effekterna av att gå i en mer högpresterande skola. Hur påverkar lärarens klass' position inom skolan lärarens insatser mot hela klassen? Det är en annan fråga som vi vill besvara, säger Andreea Mitrut.

Forskarna undersöker därmed om de insatser som läraren riktar mot hela klassen påverkas av den status som klassen har jämfört med andra klasser i skolan (om den rymmer hög-, medel- eller lågpresterande elever). Preliminära resultat från pilotundersökningen visar tydligt att lärare inriktar sig mot högpresterande elever i de högrankade klasserna. Två elever som har samma förmågor kan således ha olika erfarenheter med samma lärare, beroende på deras klasskamraters förmågor. De mest högpresterande eleverna i en klass kan exempelvis ha fler specialiserade läxor och mer lärarledd tid då olika frågor relaterade till ämnet som tas upp i klassen förklaras.

Cirka 2 500 lärare och 10 000 elever kommer att delta i en kommande enkätundersökning som fokuserar på relationen mellan dessa två grupper. Andreea Mitrut ger exempel på enkätfrågor till eleverna: Tycker du att läraren riktar fler insatser mot följande elever? Fem namn i klassen listas varav två är högpresterande, en är medelpresterande och två lågpresterande. Lärarna får även rangordna dessa elever utifrån hur mycket tid och ansträngning som de ägnar var och en av dem.

- Vi kommer också att försöka förstå om lärares respons är beroende av deras och studenternas kön och etnicitet. Varierar undervisningen mellan skolor beroende på elevers socioekonomiska bakgrund? Den frågan vill vi ha svar på, klargör Andreea Mitrut.

Den socioekonomiska bakgrund som kartläggs är bland annat om ungdomarna har separerade föräldrar, ifall föräldrarna arbetar eller är arbetslösa samt om de har socialt försörjningsstöd. Projektet kommer att bedriva en ny slags forskning, kopplad till en strävan att ge barn lika utbildningsmöjligheter.

- Jag kommer att vara klar med projektet om ungefär två år i maj månad, säger Andreea Mitrut.