Catrine Kostenius är professor i hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet och Flexit-forskare vid Norrbottens Kommuner. Hon leder projektet om samverkande hälsoarbete för barn och unga som går under namnet "Hälsoskolan i Norrbotten". Inom forskningsprojektet ska hon bland annat undersöka hur arbetssätt för att främja barn och ungas hälsa fungerar och bidra till att ta fram nya metoder. Hon ska också arbeta med att öka kunskapen inom området hälsa och lärande samt inte minst bidra till ett mer jämlikt och inkluderande hälsoarbete i Norrbotten.

Att arbeta med hälsa och lärande i kombination föll sig naturligt för Catrine Kostenius, inte minst med tanke på hennes bakgrund.

– Jag gick i min mammas fotspår, utbildade mig till barnsköterska och turnerade sedan runt världen med sång- och dansgruppen Up with people. Jag bodde i USA i år och jobbade även där inom hälso- och sjukvården. Under min tid i USA studerade jag också på Michigan State University och valde då spåret hälsa. Jag tyckte det var mycket spännande och utbildade mig bland annat till aerobicinstruktör och hade stor nyfikenhet på hur man främjar hälsa med kunskap om kost, motion och annat som lägger goda grunder för en hälsosam livsstil.

2008 disputerade hon i ämnet hälsovetenskap med ett avhandlingsarbete som handlade om att ge röst och utrymme till barn och unga i hälsofrämjande arbete.

– Ja, och skolan var min kontext. Jag hade tidigt den ena foten i hälsofältet och den andra inom pedagogik och lärande och har därmed fokuserat på multidisciplinär praktiknära forskning. Det jag har jobbat mycket med är deltagande forskning med styrkefokus där utgångspunkten är att lyssna till de som det handlar om, till exempel elever, för att belysa vad som fungerar bra i syfte att förstärka och utveckla det.

Norrbottens kommuner har fångat upp ett behov att göra någonting åt barn och ungas hälsa och lärande tillsammans med bland andra Region Norrbotten. När man engagerade sig i Flexit-projektet för att anställa en Flexit-forskare och valde Catrine Kostenius blev hon mycket glad över att få frågan att leda projektet.

– Jag har jobbat med många forsknings- och utvecklingsrojekt och att få arbeta på hemmaplan med det här är helt fantastiskt. Genom att kroka arm med Norrbottens Kommuner och Region Norrbotten kommer jag väldigt nära dem det gäller. Jag brukar kalla mig nyttoforskare för jag vill syssla med forskning som blir användbar i praktiken, och vi har 51 000 barn och unga mellan 0–19 år i Norrbotten som det här arbetet gäller.

– Jag hade själv uppfattat det här behovet i mina tidigare projekt och när forskningen möter samhällsutmaningarna är det som ljuv musik för mig, säger Catrine Kostenius.

Projektet startade den första september i år. Det är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Norrbottens kommuner, och Luleå tekniska universitet är arbetsgivare. Det är alltså ett väldigt nystartat projekt och det har börjat bra. Den 16 januari sjösätter de Hälsoskolan på Norrbottens Kommuners hemsida. Förutom information om de pågående forskningsstudierna och utvecklingsarbetet kommer den att erbjuda information om hälsa och hälsofrämjande arbete för alla intresserade.

– Norrbottens 14 kommuner kommer att bli inbjudna att blogga om hälsofrämjande arbete i sina kommuner för att synliggöra goda exempel i bloggen "Rapport från världstoppen", ja vi bor ju allra högst norrut i vårt land. Först ut är skolpersonal och elever från Övertorneå som kommer att berätta om det arbete som pågår i kommunen för hälsofrämjande skolutveckling.

Grunden i det tre-åriga Flexit-projektet är hälsosamtal och enkäter med såväl skolpersonal som barn och unga och de handlar om både kvalitativa och kvantitativa studier. Alla barn och unga som går i skolan i Norrbotten får idag ett hälsosamtal, för det mesta med skolsköterskorna, i förskoleklass, årskurs 4, 7 och första året på gymnasiet.

– Det stämmer. Under elevhälsosamtalen får eleverna fylla i en hälsoenkät och en av tankarna med det här projektet är att ta tillvara på denna guldgruva av information som finns från Norrbottens alla elever. Vi ställer oss också frågan, hur kan vi använda skolpersonalens och elevernas erfarenheter av elevhälsosamtalen för att främja hälsa och lärande och bidra till skolans systematiska utvecklingsarbete?

– I förlängningen handlar det om att barn och unga ska må bra och att eleverna också själva ska få komma till tals. Jag har även träffat politiker, skolchefer, elevhälsochefer, folkhälsosamordnare med flera, det är väldigt viktigt med en bred förankring i ett sådant här projekt, menar Catrine Kostenius.

En viktig del i projektet är att inkludera de barn och unga som ingår i den ökande grupp som står utanför skola och arbetsmarknad. Det kan exempelvis vara hemmasittare, unga nyanlända eller flyktingar som lär sig svenska för att kunna språket innan de skrivs in på något program. Allt fler hamnar utanför så inkludering är ett viktigt perspektiv.

– Just därför tycker jag att man har tänkt så rätt när man har planerat inför det här Flexit-projektet. Att det verkligen gäller alla barn och unga i åldersgruppen, utan undantag. Om målet är att skapa jämlikare hälsa ska alla vara med, konstaterar Catrine Kostenius.

I forskningsprojektet jobbar man också med fokusgrupper, workshops samt även med en metod som kallas Photo Voice, som innebär att man tar bilder för att dela med sig av sina erfarenheter till exempel av hälsa och lärande. Det kan vara bra att använda bildspråket för dem som inte ännu pratar svenska men även av andra anledningar. Metoden är utvecklad för att ge röst till unga i syfte att bli delaktiga i samhällsutveckling.

– Deltagarnas bilder kan användas som utgångspunkt för diskussioner med vuxna som jobbar med barn och unga, politiker och andra beslutsfattare. Det är många aktörer med barn och ungas hälsa och lärande som sitt arbetsområde. Ett fokus i det här projektet är att bygga en samverkansorganisation där dessa aktörer möts och formulerar en gemensam agenda.

– Det görs väldigt mycket bra arbete runt omkring i kommunerna i dag för att främja barn och ungas hälsa och lärande. I Hälsoskolan kommer vi att lyfta detta, identifiera utvecklingsmöjligheter och sätt att stötta varandra och framför allt våra barn och unga, säger Catrine Kostenius.