Från att historiskt ha åtnjutit relativt stor autonomi har universiteten allt mer kommit att betraktas som del av samhällets kunskapsekonomi i bred bemärkelse. De förväntas inte längre enbart bedriva forskning och undervisning utan också bidra med allt från tekniska innovationer till regional utveckling.

Denna övergripande förändring, förbunden med skiftande utmaningar, och dess effekter på universitetens organisationsutveckling diskuteras utförligt under den internationella konferensen Deciphering the New Challenges to Universities: Knowledge Economy and its impact on internal organization, relations to firms, and public policy.

Bild på Maureen McKelveyInitiativet till konferensen, som Riksbankens Jubileumsfond stöder finansiellt, kommer från Institutet för innovation och entreprenörskap vid Handelshögskolan i Göteborg. Maureen McKelvey, en av arrangörerna, beskriver bakgrunden till och syftet med arrangemanget:

- Jag tror universiteten kan vara på väg att förändras i grunden på ett sätt som vid första anblicken kan vara svårt att förstå. Samtidigt tenderar många av oss som forskar kring exempelvis forskningspolitik, innovation och entreprenörskap att bli allt mer specialiserade. Det gör det extra angeläget att skapa utrymme för utbyte och reflektion forskare från olika länder och discipliner emellan.

McKelvey betonar också vikten av att föra samman yngre och mer erfarna forskare. I diskussionerna, som äger rum i den vackra Ågrenska villan i Göteborg, deltar därför både doktorander och internationella forskare som Guido Buenstorf (Universität Kassel), Vincent Mangematin (Grenoble Ecole De Manage) och Paul Nightingale (University of Sussex).

Bland konferensdeltagarna finns också Merle Jacob (Lunds universitet) och Anders Broström (KTH) som i likhet med McKelvey leder projekt inom ramen för Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning, ett tvärvetenskapligt forskningsprogram finansierat av Riksbankens Jubileumsfond tillsammans med Vetenskapsrådet, Forte och Formas. Syftet med satsningen är att resultat av högt inomvetenskapligt värde ska kunna utgöra grunden för ett upplyst och underbyggt samtal kring frågor som rör kommande decenniers samhälleliga kunskapsförsörjning.

Programmets koordinator Fredrik Persson-Lahusen är också på plats i Göteborg och ser mycket positivt på konferensen:

- Innehållet har hittills varit både intressant och av hög kvalitet, vilket har borgat för både viktiga och initierade diskussioner om universitetens framtid. Dessutom är konferensen ett positivt exempel på vilken potential som finns i att olika projekt inom ett större program aktivt väljer att arbeta tillsammans och öppnar upp sina vetenskapliga nätverk för varandra.