Det är programmets koordinator, Fredrik Persson-Lahusen, som har arrangerat konferensen.

– Det är den andra årliga konferensen där jag samlar inte bara forskarna i projekten utan även styrgruppen och den internationella referensgruppen. Syftet är att de ska lära känna varandra och uppdatera repektive projekts forskningsläget. Det blir ett första steg för forskarna att hitta samarbetspunkter projekten emellan.

I satsningen har man efterfrågat forskare från både humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. De sistnämnda är i majoritet men en av humanisterna är historiken Lena Eriksson från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).

– Jag är mycket nöjd med konferensen som har gjort det tydligare hur vi kan samarbeta med varandra. Förra årets konferens gick mer åt till att se vad andra gjorde, nu kan vi spetsa till forskningsfrågorna och anpassa forskningsprojektet lite mer till hur det kommer fungera i praktiken.

Hon tycker att en rad intressanta frågeställningar kring vetenskap och kunskap har tagits upp.

– Vi måste bestämma oss för vad det är och en framtida workshop behövs för att bena ut det.

Kerstin Sahlin, representant för finansiärerna, tillika medlem i styrgruppen, ser stora fördelar med den gemensamma satsningen.

– Det är en relativt sett liten insats per organisation som man får ut mycket av. Det är viktigt med den här typen av forsking för att förstå hur kunskapssamhället fungerar och är strukturerat. Forskningen fanns redan men den behöver synas, stärkas och samordnas.

Hur ser du på dess framtida roll?

– Både grundforskning och tillämpad forskning har policyrelevans – de bidrar till kunskapssamhället. Det är ett samlat program som har starkt stöd och projekten äoberoende, vilket är nödvändigt.

Hon påpekar också att det är roligt att samarbeta med andra finansiärer, att de berikar varandra och varandras kontaktnät.

– Finansieringen är ofta splittrad – men det här är samarbete när det fungerar som bäst.

Konferensen gästades även av personer som inte är involverade i programmet men som har intresse av att ta del av forskningen och dess resultat. Som representant för Utbildningsdepartementet fanns departementssekreterare Anders Jörnesten på plats för att få en fördjupning i frågan.

– Det är en bra introduktion, man får bredare perspektiv på innovationsfrågan. Jag jobbar med alla frågor kopplade till ämnen i alla projekten. Det är ju Sveriges största statliga sektor, och då blir den här forsknignen ett bidrag till styrningen av den.

Ytterligare en person med kopplingar till den statliga verksamheten var Anders Steinwall, sekreterare i Styr- och resursutredningen (Strut).

– Jag anser att det historiska perspektivet på innovation och idéflöden är intressant, hur vissa koncept dominerar under vissa tidsperioder, ett viktigt perspektiv att ha med. Nu vill jag höra mer om projekten, ta del av mer än bara titlarna på dem.

Det här är den andra i ordningen av programkonferenser. Forskarna har i båda fall presenterat sin projekten för att finna samarbetsytor projekten emellan, men nu efterfrågades fler och mindre workshops som inriktade sig på specifika frågor.

– En naturlig och önskvärd utveckling som gynnar samarbetet mellan projekten, säger Fredrik Persson-Lahusen, som är fortsatt spindeln i nätet.

Konferensen gästades som tidigare nämnts av personer från den internationella referensgruppen, bland annat i form av John Peter Collett, professor i historia vid universitetet i Oslo. Han anser att satsningen är mycket lovande och ambitiös.

– Jag gratulerar svenskarna, vi i Norge har ännu inte någon liknande satsning så jag ser fram emot att lära känna de här personerna och forskningen som bedrivs.

Han samspråkar i pausen med Ellen Hazelkorn, Vice President of Research and Enterprise vid Dublin Institute of Technology.

– From an Irish perspective this is fantastic – phenomenal! It is forward thinking and impressive that the state put money into this, especially as it is humanities and social science. The length of time, the ambition of the thematic concept, it is to influence our own thinking.

Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Forte och Vetenskapsrådet.