Pro Futura-forskare

2017-02-02

Pro Futura är ett spetsforskningsprogram som ger juniora forskare exeptionella möjligheter att utvecklas och ägna längre tid åt fri forskning.

Sedan 1999 har ett antal forskare fått chansen att delta i programmet. De listas här nedan och för några av dem finns det mer information om deras forskning i artiklar som skrivit om dem, klicka bara på länken läs mer som finns efter deras namn.

2016 års Pro Futura-forskare

Hazem Kandil, nominerades av Cambridge universitet. Han disputerade i sociologi 2012. Hans forskning har fokuserat på revolution, krig och maktrelationer och hans antagna projekt har titeln The Military Origins of Freedom and Oppression, i vilket han vill studera de politiska följderna av militär struktur och människors erfarenheter av militär tjänstgöring i Egypten och Frankrike, samt hur de erfarenheterna kan underminera auktoritärt styre.

Julia Uddén, nominerades av Stockholms universitet. Hon har sedan sin disputation 2012 forskat vid Max Planck-institutet för psykolingvistik i Nijmegen. Hennes forskning kommer att fokusera på de pragmatiska snarare än de semantiska inslagen i språket, det vill säga förutsättningarna för en förståelse av språk som kommunikation. Det har titeln Neural Development of Adolescent Pragmatics: Does It Explain Communication Skills?

Helen Anne Curry, nominerades av Cambridge universitet. Sedan hon disputerade 2012. Hennes projekt har titeln Endangered Maize: How a Ubiquitous Crop Plant became a Global Conversation Concern, och handlar om majs ur ett bevarandeperspektiv. Curry hoppas kunna visa att biologisk mångfald inte står i motsättning till industrialiseringsprocesser inom jordbruket.

Aryo Makko, nominerades av Stockholms universitet, där han disputerade 2012. I år befinner sig Makko vid Harvard på Davis Center for Russian and Eurasian Studies, och hans forskning har temat Neutrality and the Kremlin: A Transnational History. Studien baseras på material från svenska, nordiska och ryska arkiv, och förhoppningen är att projektet ska lägga grunden för ny forskning om diplomati samt fördjupa förståelsen av neutralitetens innebörd.

Terje Falck-Ytter, nominerades av Uppsala universitet. Han disputerade 2010. Han vill klarlägga psykologiska processer i tidig barndom som leder till neuromedicinska tillstånd som autism, ADHD eller SLU (Specific Langague Impairment). Målet är att kunna identifiera beteenden och processer som leder fram till dessa tillstånd redan i förskoleåldern, för att därmed kunna behandla symptomen så tidigt som möjligt. 

2015 års Pro Futura-forskare

Renaud Gagné, nominerades av Cambridge universitet. Han blev fil. dr i klassisk filologi vid Harvard 2007 och ska under sin Pro Futura-tid inrikta sig på föreställningen om den yttersta Norden och dess varelser i klassisk grekisk litteratur. Föreställningar som dessa är ett av e viktigaste utopiska rummen i europeiskt tänkande, menar Gagné.

Joel Isaac, nominerades av Cambridge universitet, och har intresserat sig för hur politiska ideologier i USA formades under det kalla kriget. Han avser att skriva en sammanhållen historisk analys för perioden efter 1945 där han fokuserar på den övergripande politiska liberalismen i Västeuropa och Nordamerika.

Andreas Stokke, nominerades av Uppsala universitet, och kommer att inrikta sig på de kommunikativa förutsättningarna för samarbete och förtroende genom empiriska studier i språkanvändningen och samtidigt anknyta så väl till moralfilosofi som språkfilosofi.

2014 års Pro Futura-forskare

Angela Breitenbach, nominerades av Cambridge universitet, och vill forska om hur idealet om vetenskapernas enhet ser ut och kan förstås. Hennes forskning syftar till att lyfta fram och granska nya samband mellan kunskapsteori, historia och vetenskapsfilosofi. Hennes avhandling behandlade analogin mellan förnuft och natur Kants filosofi, och prisades som årets bästa avhandling vid Humboldt universitetet.

Elise Dermineur, nominerades av Umeå universitet, och forskar i dag i Lund om giftermålskulturer. Avhandlingen handlade om kvinnor i det rurala Frankrike mellan 1650 och 1789. Det är också inom eknomisk och social historia i det förindustriella Europa som hennes håg ligger. Hennes Pro Futura-forskning handlar om skuldsättningen och krediternas historia under förindustriell tid, där hon särskilt uppmärksammar kvinnors deltagande. Forskningen har alla förutsättningar att bli nydande både empiriskt och begreppsmässigt.

Meelis Friedenthal, nominerades av Tartu universitet och har forskat om den tidigmoderna epoken i Nordeuropa, liksom om medeltida handskrifter. Som Pro Futura-forskare vill han studera utvecklingen vid de protestantiska universiteten i Östersjöområdet under 1600-talet, och samspelet mellan luthersk teologi och statsmakt. Bland annat kommer han att studera de avhandlingar som lades fram vid universiteten i det svenska riket och i Köenhamn, Kiel och Rostock, vilket förhoppningsvis kommer att ge en samlad och detaljerad överblick över den filosofiska utvecklnigen och hur öppet det svenska riket var för idéer var under en i övrigt mycket dynamisk tid.

Stephanie Wynne-Jones, nominerades av Uppsala universitet, och har i sin forskning framför allt behandlat kultur och kulturförbindelser på den swahili-talande delen av Afrikas östkust under den period som traditionellt brukar kallas medeltiden. Hennes avhandling handlade om urbanisering i Kilwa på Tanzaias kust under perioden 800 till 1500. Hon kommer att fördjupa sina studier inom dessa fält och inte minst kommer hon att studera stadskulturers uppkomst och karakterisktika, och transregionalaoch globala förbindelser.

2013 års Pro Futura-forskare

Elizabeth Coppock har intresserat sig för samspelet mellan kontext och innehåll i språket. Hon ingår i kretsen av de med framträdande yngre forskarna på det lingvistiska internationella fältet och har bland annat lyckats lösa ett internationellt lingvistiskt dilemma som handlar om bestämd form för substantiv. De resultaten har i sin tur lett till nya idéer om hur språk som helt saknar bestämd artikel, som ryska och kinesiska, är uppbyggda.

Virginia Langum har studerat medeltida litteratur och renässanslitteratur. Genom att studera medicinska föreställningar i religiösa texter och religiösa föreställningar i medicinska texter studerar hon förhållandet mellan religion, medicin, etik och fysiologi.

Rodney Edvinsson har studerat nationalräkenskaper och senare intresserat sig för monetär statistik från 1600-talets slut fram till i dag. Han vill rekonstruera nationalräkenskaperna också för den tidigmoderna epoken. Hans problematiseringar av det traditionella sättet att räkna fram BNP där man till exempel exkluderar hemarbete och underskattar den offentliga sektorns bidrag, har fått stora konsekvenser för den moderna historien.

Maarten van Zalk har forskat om ungdomspsykologi och studerat sociala nätverk longitudinellt och försökt att förstå mekanismerna bakom social missanpassning och kriminalitet hos en liten men kriminell grupp unga. Han forskning har lett till nya teoretiska rön om ungas interaktion i samhället.

2012 års Pro-Futura-forskare

Paula Henrikson, docent i litteraturvetenskap, som nominerats av Uppsala universitet, som planerar att forska om den moderna svenska litteraturens väsen under titeln Nordic Light: Classical models and modern norms in Swedish literature 1800-1860. Läs mer.

Jonas Olofsson, docent i psykologi, som nominerats av Stockholms universitet och som vill kartlägga sambandet mellan nedsättningar av luktsinnet och förlusten av minnet när man åldras. Läs mer.

Pärtel Piirimäe, docent i historia som nominerats av universitetet i Tartu, och som ska studera moralen i det tidigmoderna Nordeuropa i projektet: International Law between natural law and a code of civility. Discourses of international morality in early modern Northern EuropeLäs mer

2011 års Pro Futura-forskare

Anandi Hattiangadi, som är universitetslektor i filosofi vid University of Oxford, rekryteras till Stockholms universitet. Hon forskar om grundvalarna för språklig mening, medvetande och kognition, och som kommer att knytas till Stockholms universtitet. Läs mer.

Petter Johansson är forskare inom kognitionsvetenskap och knuten till Lunds universitet. Hans forskningstema är The construction of ourselves: Choice blindness, self-knowledge and the formation of preferences. Läs mer.

Kristin Zeiler är forskare inom medicinsk etik och teknologi, knuten till Linköpings universitet. Hon avser att forska på temat ”Towards an ethic of bodily giving”. Läs mer.

Johan Östling är historiker och knuten till Lunds universitet. Titeln på hans projekt är ”From Berlin to Bologna: The Humboldtian tradition and the idea of the university in post-war Germany”. Läs mer.

2009

Ali Ahmed, född 1977, disputerade 2005 vid Växjö universitet. Hans avhandling, Essays on the Behavioral Economics of Discrimination, tilldelades Wallanderfondens årliga stipendium. Läs mer.

Ericka Johnson, har publicerat två monografier, en om medicinska stimulatorer och en med titeln Dreaming of a Mail-Order Husband: Russian-American Internet Romance. Hennes föreslagna forskning inom området Science and Technology Studies berör genusteori, medicin och farmaci. Läs mer.

Wendelin Reich, ska i sin forskning studera social kommunikation genom att anknyta till evolutionsteori och biovetenskap. Läs mer.

2007

Peter Hallberg, planerar att forska om socialmedicinens uppkomst och ideologi. Läs mer.

Magdalena Bexell, hennes forskning rör styrkor och svagheter i transnationella aktörers agerande när det gäller att ta ett globalt socialt ansvar. Läs mer.

Eva Erman, vill studera hur trovärdigheten i FNs verksamhet förändrats efter krav på ökad redovisning. Läs mer.

2005

Gustaf Arrhenius (filosofi, Stockholms universitet). Läs mer.
Maria Johansen (idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet)
Staffan Kumlin (statsvetenskap, Göteborgs universitet)
Ingela Nilsson (bysantologi, Uppsala universitet) Läs mer.
Christer Nordlund (idéhistoria, Umeå universitet). Läs mer.
Patrik Ström (ekonomisk geografi, Göteborgs universitet)
Annika Wallin (kognitionsvetenskap, Lunds universitet) Läs mer.

2001

Christofer Edling (sociologi, Stockholms universitet)
Lena Halldenius (filosofi, Lunds universitet)
Coco Norén (romanska språk, Uppsala universitet)

1999

Sara Danius (litteraturvetenskap, Uppsala universitet)
Mikael Nordenmark (sociologi, Umeå universitet)
Mats Rosengren (idéhistoria, Göteborgs universitet)
Ola Sigurdson (teologi, Göteborgs universitet) Läs mer.
Sia Spiliopoulou Åkermark (juridik, Uppsala universitet)