KITE-innovetion och integration

2013-12-16

Vad är det som får vissa företag och länder att plötsligt lyfta och bidra med avgörande innovationer? En forskargrupp kring Christian Berggren studerar under åtta år en bortglömd framgångsfaktor: förmågan att integrera ny kunskap.

Villkoren på de globala marknaderna för högteknologiska företag är hårda. Företagen måste ständigt driva på innovation och utveckling. För att inte bli omsprungna tvingas de kliva ur sin bekvämlighetszon och inlemma kunskap som i förstone kan tyckas främmande för den befintliga organisationen. Fordonsindustrin kan inte nöja sig med att fortsätta finslipa på förbränningstekniken utan måste lära sig batterikemi. Förpackningsindustrin behöver nanoteknologi för att tillverka smarta förpackningar med mikrosensorer.

I forskningsprogrammet KITE – Knowledge Integration and Innovation in Transnational Enterprise vid Linköpings universitet undersöker Christian Berggren, professor i industriell organisation, och hans medarbetare fenomenet kunskapsintegration och dess koppling till innovation. Hur går den till? Vilka lyckas bättre än andra? Hypotesen är att de företag och de länder som bäst lyckas integrera ny kunskap i den befintliga organisationen är de som i längden vinner i den globala kampen.

Denna logik ligger bakom många företagsuppköp. Företagen vill köpa sig ny kunskap men lyckas inte alltid, resonerar Christian Berggren. Föregagsuppköp och samgående leder sällan till de dynamiska effekter företagsledningar och aktieägare hoppas på. Detta förklaras ofta med att de kulturella skillnaderna mellan företagen är för stora. Christian Berggren ser en annan orsak. Även om företagen lyckas med själva samgående fungerar inte kunskapsintegrationen som tänkt.

- Det är svårt för samgående eller uppköpta företag att dra nytta av att olika människor på olika platser kan olika saker. Och ofta handlar företagsuppköp om att integrera ny och nödvändig kunskap i den befintliga organisationen.

Forskningen består till stor del av fallstudier. Forskarna följer företagen under ett år eller längre. De stiger in i styrelserummen, sitter med i projektgrupper och deltar i ledningsmöten, de lusläser styr-och policydokument, djupintervjuar nyckelpersoner och följer upp, ofta flera gånger. De har bland andra företag följt Electrolux, Sandvik, SCA och en handfull teknikkonsultbolag. Internationellt sett är det ovanligt att så här intensivt så här länge bedriva företagsnära forskning.

- Forskare har sällan tillgång till företagen på det sätt som vi har här. Det är ovanligt, säger Anna Bergek, docent i industriell organisation Linköpings universitet och forskare i KITE.

Teknikkonsulterna är särskilt intressanta som eftersom de befinner sig i olika projekt i olika företag. De är som humlor som bär med sig och spiller kunskap mellan projekten. De för också kunskap tillbaka till sitt moderföretag.

- Ja, inte kunskap om innehållet i de olika projekten, utan mer kunskap om hur man bedriver projekt, säger Anna Bergek.

Inom kort ska en studie starta som tittar närmare på konsulternas roll.

En annan viktig spelare i denna kunskapsintegration är innovatörerna i företagen. I nästan alla stora företag finns det medarbetare som mer än andra producerar patent. De är sällan några Uppfinnar-jockar utan ofta innovatörer och kanske entreprenörer med betydande sociala färdigheter. Anna Bergek och hennes kollegor tror att de är nyckelpersoner i kunskapsintegrationen.

Att forskningen är kvalitativ beror på de frågor som forskarna vill ha svar på.

- Vi vill förstå vad som händer i olika slags kunskapsprocesser och då måste vi gå ner på djupet. Vi använder oss ändå av kvantitativa data, men då oftast som stöd till en kvalitativ analys.

Ett undantag är de enkätbaserade studier som har gjorts kring outsourcing.

- Där finns redan goda insikter i hur processerna ser ut och vi vill förstå förutsättningarna och konsekvenserna på ett mer övergripande plan, över ett tvärsnitt av företag, för att hitta mer generella mönster. Sådana studier kan dock ofta generera nya frågeställningar som måste analyseras mer kvalitativt, säger Anna Bergek.

Är det möjligt mäta graden av kunskapsintegration i ett företag, till exempel innan det ska säljas?

- Dit har vi inte kommit. Den frågan brottas alla med och som metodfråga är den svår. Vi kan se hur det manifesteras i olika produkter men själva kunskapsintegrationen är svår att fånga, säger Anna Bergek.

Vad kostar själva kunskapsintegrationen?

- Det kan bli ganska kostsamt, säger Anna Bergek. Kunskapsintegration kräver en hel del nära samarbete, mellan olika delar av företaget, mellan företaget och dess kunder och leverantörer eller mellan leverantörer.

Det är tid- och möteskrävande att få experter från olika håll att förstå varandra och tillsammans utveckla något nytt. Problemet är väl känt inom akademien där tvärvetenskapliga satsningar inte sällan stupar på att forskare från olika discpliner har svårt att nå samsyn. Det kan också ta tid att uppnå den grad av förtroende som krävs för att människor ska dela med sig av vad de kan.

Anna Bergek har studerat hur gasturbintillverkare i olika länder blev tvungna att utveckla nya, högpresterande gasturbiner och där General Electric och Siemens genom interna och externa samarbeten lyckades integrera ny kunskap. Bland annat genom kunskap om avancerade material som utvecklats för flygmotorer mes som fungerar även i gasturbiner. Det möjliggjorde de nödvändiga tekniksprången. ABB lyckades inte alls lika bra med att få dylika samarbeten till stånd.

Trender driver innovationerna

Forskarna ser tre stycken trender som påverkar kunskapsintegrationen och innovationsförmågan. Den första trenden är internationaliseringen av såväl produktionen som av forskning och utveckling. I dag finns FoU inom samma företag spritt på en mängd olika platser runt om i världen. Detta blir en faktor att ta hänsyn till vid outsourcing av verksamheter till andra länder, menar Christian Berggren.

- För vissa företag är det inte så kinkigt att separera olika delar av företaget från varandra. H & M är ett sådant exempel, där tillverkning kan flytta runt i världen och där det är viktigare att vara bra på logistik och design. Men för andra företag kan det vara avgörande att ha de olika kompetenserna inom nära räckhåll från varandra, säger Christian Berggren.

Den andra trenden är avregleringen av marknader och privatisering av offentliga tjänster. Traditionellt har tekniksprång ofta skett genom att starka, ofta statliga monopolaktörer drivit långa utvecklingsprojekt med något nationellt ledande företag. Ett exempel på det är Televerket som under många år utvecklade ett samarbete med LM Ericson, där de tog del av varandras kunskaper och där bägge parter stärktes. Nu har telemarkanden avreglerats och då uppstår inte sådana samarbeten. Det finns dock undantag. På senare år har London Transport har bjudit in alla ledande busstilverkare att ta fram eldrivna tysta bussar med bättre komfort och köregenskaper, en tävling där Volvo Lastvagnar kom väl ut.

- Men det blir allt ovanligare med denna typ av parsamarbete mellan ett företag och en stark och kunnig beställare, säger Christian Berggren.

Alla jobbar mot deadline

Den tredje trenden är den stegrade farten. Produktutveckling och tekniksprång sker i dag så mycket snabbare än för bara några år sedan. Förekomsten av deadline är en central faktor i kunskapsintegration och har blivit föremål för ett antal studier. Thomas Magnusson, lektor i industriell utveckling vid Linköpings universitet, har studerat några svenska medelstora företag som på kort tid tvingats ta fram nya produkter, bland annat en motorsågstillverkare vars såg hade för stora utsläpp för att kunna säljas på företagets största marknad.

- Den maskin de hade uppfyllde inte miljökraven. De pressades att utveckla en ny på kort tid. För att klara detta var de tvungna att isolera till enbart en ny motorlösning. Vanligtvis i ett sådant utvecklingsprojekt passar man på att förbättra en massa andra saker, ergonomin, vikten, man kanske gör tillverkningen billigare. Inte här. Här var det good enough och ut på marknaden som gällde, berättar Thomas Magnusson.

Thomas Magnusson identifierade ytterligare en nyckelperson i kunskapsintegration; projektledaren.

- Det var någon som sa: projektledaren behövs bara när det uppstår problem. Och produkttutveckling handlar väldigt mycket om att lösa problem.

Thomas Magnusson har tillsammans med Nicolette Lakemond på Linköpings universitet, samt Kristina Säfsten och Glenn Johansson på Tekniska Högskolan i Jönköping utvecklat en modell som företag kan använda för att i förhand försöka utreda vilka utmaningar det står inför.

- Vad det är för processer företaget behöver för att stödja kunskapsintegration. Vilka roller behövs, vilka kontakter med beställare och tänkta kunder etcetera. Ofta har företagen en generell projektmodell, men den här underlättar att se vilka specifika utmaningar man står inför, säger Thomas Magnusson.

Forskningsprogrammet KITE som har pågått sedan 2007 ska fortsätta ytterligare två år. De sista åren ska den företagsnära forskningen fortsätta. Forskarna i programmet hoppas komma fram till fler modeller, teorier och verktyg för företagen att använda. Christian Berggren hoppas också att forskningen ska ta en viss teoretisk höjd.

Forskningsprogrammet har redan gett en del eko internationellt, och Christian Berggren vill gärna bidra till teoriutveckling inom sitt fält.

- Det vore roligt om någon, om säg 10 år, läste det vi skrev och hade synpunkter på det. Kanske kritiserade det. Det är så man känner att man gjort något bra i vår bransch, om man får intressant kritik, säger Christian Berggren