Pro Lingua

2014-01-30

Att slå vakt om det svenska språket får inte bli ett hinder för internationalisering. Därför delade RJ tillsammans med Stint under ett par år priset Pro Lingua till framstående svensk forskning.

Riksbankens Jubileumsfond och STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) inrättade tillsammans inrättat ett översättningspris, Pro Lingua. Priset delades ut mellan 2007 och 2009.

Humanister är i likhet med andra forskare verksamma på en internationell arena. Men de har också ett nationellt uppdrag att värna det svenska språket. Även bland samhällsvetare finns en tradition av att forska om svenska förhållanden på svenska av kvalitetsskäl. Att slå vakt om det svenska språket får inte bli ett hinder för internationalisering. Inte heller kan humanister och samhällsvetare skiljas från sitt nationella språkvårdande uppdrag. Detta var skälen till att priset började delas ut.

Genom att framstående forskningsalster översätts ges svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap nya möjligheter att verka på den internationella arenan.

- Inom humaniora och samhällsvetenskap är språket själva verktyget i forskningen. Då är det ofta självklart att skriva på sitt modersmål. Pro Lingua ska hjälpa svensk forskning att nå utanför landets gränser, sade Eva Haettner Aurelius, professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och ledamot av STINT:s styrelse, i samband med att priset instiftades.

För att komma i fråga för priset ska man nomineras. Möjlighet att nominera pristagare har följande:

  • RJ:s berednings- samt områdesgrupper, inklusive infrastrukturkommittén
  • Innehavare av Pro Futura-tjänster
  • Tidigare Pro-Lingua-pristagare
  • Projektledare för projekt eller program som beviljats medel av RJ under 2008 får nominera en titel till 2009 års Pro Lingua-pris
  • Stints beredningsgrupp inom humaniora/samhällsvetenskap
  • De som beviljats medel inom Stints Institutional Grants-program (IGP och IGYR)
  • Ledamöter av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Varje person får bara nominera en kandidat/verk.

Beredningsgruppen för översättningspriset Pro Lingua 2007-2008

Göran Blomqvist, vd RJ, (ordförande)

Beata Agrell, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet
Danuta Fjellestad, professor i engelska, Uppsala universitet
Mattias Gardell, professor i religionshistoria, Uppsala universitet
Anne-Marie Leander Touati, professor i antikens kultur och samhällsliv, Stockholms universitet
Kim Salomon, professor i historia, Lunds universitet
Björn Wittrock, professor i statsvetenskap, SCAS, Uppsala Universitet

Om 2009 års pristagare

Tommy Gustafsson är verksam vid språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Han undervisar där i filmvetenskap och historia. Hans avhandling, som belönas med priset Pro Lingua heter En fiende till civilisationen. Manlighet, genusrelationer, sexualitet och rasstereotyper i svensk filmkultur under 1920-talet, och utkom 2007, då han disputerade i historia.

Motiveringen för priset till Tommy Gustafsson lyder: 
På en medryckande och stilsäker prosa undersöker Tommy Gustafsson konstruktioner av manlighet, genusrelationer, sexualitet, modernitet och ras i 1920-talets svenska stumfilmsproduktion. Genom att förankra analysen i en gedigen empiri som inte endast inkluderar guldålderns rosade konstfilmer utan omfattar samtliga bevarade filmer samt filmmanus, programblad, recensioner och statliga utredningar, förmår Gustafsson ställa genusteoretiskt kritiska frågor och producera ny kunskap inom forskningsfält som filmvetenskap, mansforskning och rasismens idéhistoria. Välunderbyggd, metodiskt stringent och teoretiskt nyanserad utgör En fiende till civilisationen en på flera sätt banbrytande humanvetenskaplig forskningsinsats vars resultat bör göras tillgängliga för det internationella forskarsamhället.

Lars Berglund är knuten till institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet. Han disputerade 2002, och belönas med Pro Lingua för sin avhandling Studier i Christian Geists vokalmusik. Sedan dess har han forskat alltifrån 1600-talets musikhistoria till svensk modernistisk konstmusik under 1950- och 1960-talet.

Motiveringen för priset till Lars Berglund lyder:
Genom att undersöka hur en enskild musiker på 1600-talet experimenterade med sin tids musikaliska genrekonventioner i syfte att lösa ett konstnärligt problem, visar Lars Berglund på grundläggande teoretiska och historiska förutsättningar för hur radikal konstnärlig förnyelse kan äga rum innanför ett strängt reglerat system av föreskrifter, och hur systemet i sin tur kan komma att införliva experimenten som nya regler. Denna problemhistoriska ansats – att det individuella konstverket ses som ett försök till lösning av ett problem, som det är avhandlingens uppgift att formulera – ger inte bara ny kunskap om 1600-talets svenska vokalmusik i internationellt perspektiv, utan är även metodiskt förnyande. Sammantaget utgör arbetet ett substanstiellt bidrag såväl till internationell musikvetenskap och barockforskning, som till ämnet estetik och estetisk teori inom andra konstarter. En översättning som möjliggör internationell spridning är i högsta grad motiverad.

Om 2008 års pristagare

Mats Rosengren disputerade i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet 1998 och utsågs till docent i kontinentala idéströmningar vid samma universitet 2005.

Under åren 2000 – 2005 var han som forskare till minne av Torgny Segerstedt inom Pro Futura-programmet, knuten till SCAS, Uppsala Universitet, och till Centre Louis Gernet, EHESS i Paris. Han är ordförande i Svenska Ernst Cassirer-sällskapet (www.glanta.org/cassirer), som han också var med och grundade 2003 tillsammans med fil.dr Maria Johansen och professor Ola Sigurdson.

Under åren 1993-2004 var han medlem av tidskriften Res Publicas redaktion. Sedan 2004 sitter han i redaktionskommittén för tidskriften Glänta. Tillsammans med Maria Johansen och Ola Sigurdson är han ansvarig för skriftserien Logos/Pathos som ges ut av Glänta Produktion.

Han har under flera år arbetat som översättare, främst av fransk filosofi, samt som redaktör och skribent. För närvarande arbetar han med konstnärlig forskning vid Konstnärliga Fakulteten, Göteborgs Universitet, samt som forskare i filosofi vid Södertörns Högskola.

Hans Hayden föddes 1965 i Gävle. Han arbetade som konstkritiker bland annat i Upsala Nya Tidning under ett par år, samtidigt skrev han på sin avhandlingen Gregor Paulsson och den konsthistoriska tolkningens problem (Symposion 1997).

Direkt efter disputationen kom han att ingå i det av HSFR finansierade projektet ”Avantgardets dilemma” tillsammans med Anders Åman och Lars Hjelmstedt. 1992 blev han forskarassisten vid Konstvetenskapliga institutionen i Uppsala, en tjänst som finansierades av Vetenskapsrådet.

Inom denna tjänst fick han tid att formulera om och skriva klart sin text inom projektet, vilket resulterade i boken Modernismen som institution (Symposion). Där försökte han förena sina huvudsakliga intresseområden i en och samma text: konstvetenskapens historiografi, bildtolkningens teori och historia samt den moderna eras bildkonst och visuella kultur.

Hayden har sedan 2006 varit verksam som lektor vid Konstvetenskapliga institutionen i Stockholm och blev där befordrad till professor 2007.

Om 2007 års pristagare

David Dunér (f 1970) disputerade 2004 i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet på en avhandling om naturvetaren Emanuel Swedenborg, Världsmaskinen. Emanuel Swedenborgs naturfilosofi (2004), som är det verk som fått priset. Sedan 2006 är han sysselsatt med ett forskningsprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond om uppfinnaren Christopher Polhem, ”Christopher Polhem 1661–1751. Tekniska innovationer och det metaforiska tänkandet”.

David Dunér har undervisat i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet sedan 1997 och har varit gästföreläsare i bland annat Tartu, Kraków, Kaliningrad, Vilnius och Mexico City.

Han har publicerat vetenskapliga uppsatser om svenskt 1700-tal, vetenskapshistoria, medicinhistoria, brukshistoria, om Swedenborg, Polhem, Löfling med mera, i flera prominenta historiska tidskrifter.

Nu är David Dunér aktuell med en utgåva, med inledning och kommentarer, av ett aldrig tidigare utgivet manuskript av Emanuel Swedenborg, Om darrningar (2007).

Lennart Schön (f 1946) är professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han forskar om ekonomisk tillväxt och strukturomvandling i ett långsiktigt perspektiv, från industrialiseringen till vår egen tid.

Lennart Schön har lett ett flertal forskningsprojekt kring industrialiseringens förutsättningar, kapitalrörelser i den industriella utvecklingen, energisystem och teknologisk förändring, teknikskiften och samhällsomvandling. Han har i denna forskning utvecklat modeller för långcykliska förlopp i den moderna tillväxten och är författare till bl.a. En modern svensk ekonomisk historia (SNS Förlag), som 2007 belönades med pro lingua, och Tankar om cykler (SNS Förlag).

Schön är också en av grundarna av Centre for Innovation Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE) vid Lunds universitet, inriktat på innovationernas och kunskapsutvecklingens betydelse för tillväxten.