Datahanteringsplan

2019-12-04

Forskningsdata är material som samlas in eller skapas i ett forskningsprojekt för att användas som underlag till analyser och validering av forskningsresultat.

Data kan också samlas in eller skapas i en forskningsinfrastruktur som används för forskning.

Forskningsdata kan bestå av både analog och digital information och digital data kan utgöras av allt från mätresultat och observationer till datakod, bilder och ljudfiler.

De internationella FAIR-principerna innebär att forskningsdata eller information om forskningsdata (metadata) hanteras på ett sätt som gör forskningsdata Findable (sökbara), Accessible (tillgängliga), Interoperable (interoperabla) och Reusable (återanvändningsbara). FAIR-principerna har de senaste åren fått starkt genomslag och blivit ledord för god datahantering och öppen tillgång till forskningsdata. För tydlighets skull kan det betonas att all forskningsdata inte kan vara helt öppet tillgänglig, till exempel behöver skydd av personuppgifter och upphovsrätt beaktas. Detta belyses av något som kommit att bli en devis i sammanhanget; "as open as possible, as closed as necessary" (https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2018-12-07-kriterier-for-fair-forskningsdata.html).

Datahanteringsplan - bakgrund

Med datahantering menas hur forskningsdata hanteras, organiseras och struktureras under hela projektet. För att förenkla arbetet med datahantering kan man vid projektets start skapa en datahanteringsplan (DHP). En DHP är ett formellt dokument som ger ett ramverk för vad som ska ske med datamaterialet under och efter forskningsprojektet. Datahanteringsplanens innehåll är beroende av forskningsområde, typ av datamaterial och i vilken fas i forskningsprocessen som projektet befinner sig. Hanteringen av datamaterialet utvecklas över tid som svar på förändringar och nya situationer som uppstår under projektets gång.

En DHP fungerar således som ett "levande" dokument som ändras över tid, genom hela projektet. För den enskilda forskaren/forskargruppen/infrastrukturledaren är en DHP ett effektivt sätt att få kontroll över hur materialet hanteras, lagras och återfinns och vilka kostnader som kan vara förknippade med detta samt säkerställa att projektet följer gällande regelverk, juridiska och etiska aspekter, samt är förberett för arkivering vid projektets avslut. En DHP kan se något olika ut beroende på ämnesområde, typ av data och eventuella specifika krav från forskningsfinansiärer. En DHP fokuserar på hanteringen av digital data.

Internationellt kräver många finansiärer en DHP som en del av ansöknings- och beslutsprocessen. Ett flertal forskningsfinansiärer har rekommendationer och i vissa fall krav på DHP. I Sverige har de statliga forskningsråden Vetenskapsrådet och Formas krav på att en DHP ska skrivas för projekt som får finansiering (https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/villkor-for-bidrag/datahanteringsplan.html) . För vissa riktade insatser kräver Vetenskapsrådet in en DHP redan vid ansökningstillfället.

Datahanteringsplan vid RJ

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) ser att det finns flera fördelar i att en DHP upprättas i samband med att ett forskningsprojekt tar form. Att inhämta en DHP i samband med ansökningstillfället för projekt där man kan förvänta sig att datahanteringen (insamling, bearbetning samt tillgängliggörande av data) är central och/eller omfattande blir ett värdefullt redskap för att förstå hur man inom projektet har planerat sin datahantering. För den som arbetar inom ramen för ett existerande arkivmaterial blir DHP ett stöd i den nödvändiga dialogen mellan forskare och arkivinstitution. RJ har därför beslutat att begära in en DHP för projekt som söker inom stödformen Infrastruktur för forskning under år 2020. I DHP:n är fokus på digital data även om vissa frågor relaterar till analog data.

Den mall för DHP som RJ använder är ursprungligen framtagen av Vetenskapsrådet inom ramen för deras nationella samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata (https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/oppen-vetenskap/oppen-tillgang-till-forskningsdata.html). RJ har gjort några mindre modifieringar av mallen för att bättra anpassa den till sin egen stödform Infrastruktur för forskning.

Du hittar mallen för DHP i RJ:s webbaserade ansökningssystem.

En ifylld DHP vägs in när RJ bedömer projektets genomförhet, där det ska finnas en realistisk, relevant och förankrad DHP som sträcker sig bortom projekttidens slut.

Stöd vid skrivandet av datahanteringsplanen

  • I stort sett alla lärosäten erbjuder både information och stöd och råd till anslutna forskare kring datahantering inom forskningsprojekt. Var denna stödfunktion finns varierar mellan lärosätena, ofta hittar man den centralt, på universitetsbiblioteket eller inom den centrala forskningsstödjande verksamheten.
  • Även Svensk Nationell Datatjänst (SND) erbjuder stöd och råd i frågor kring datahantering och datahanteringsplaner, de har till exempel tagit fram en checklista som kan användas som stöd då man fyller i sin DHP. Projekt som rör data från kulturarvssektorn kan också vända sig till samverkansplattformen Digisam.
  • Den som inte får svar på sina frågor via sitt lärosäte eller SND är välkommen att kontakta oss på RJ, eva.stenskold@rj.se.