Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse (FIL)
Monica Rosén, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet

1. PROJEKTETS SYFTE
Projektets övergripande syfte har varit att undersöka förändringar i läsförmågan bland 9-10-åringar i Sverige över perioden 1970-2001, samt jämföra denna med utvecklingen i andra länder. Till bakgrunden hör att alltsedan 2003 har sjunkande resultat för Sveriges del i både nationella och internationella studier av läsförmågan rapporterats. Många förklaringar har föreslagits, men få har undersökts empiriskt.
FIL-projektets mer specifika syfte har varit att bidra till sökandet av förklaringar genom empiriska analyser av data från samtliga IEAs läsundersökningar under perioden från 1970 till 2001. Den bärande idén har varit att genom att skapa trendmått jämföra trendlinjer med andra länder kan man besvara frågan om den huvudsakliga förklaringen står att finna i förändringar inom skolsystemet eller i mer generella samhällsförändringar. Om länder med likartad samhällsutveckling uppvisar likheter i resultatutveckling tyder det på att orsakerna till förändringarna sannolikt står att finna i mer generella samhällstrender utanför skolans verksamhet.
Det primära målet har varit att försöka generera ett mått på läsning som gör resultaten jämförbara över en längre tidsperiod. Att länka samman läsprovsresultat från de fyra internationella studier av läsförmåga som genomförts under perioden 1970-2001 så att resultaten vid de olika mättillfällena går att uttrycka i jämförbara termer på en gemensam skala har bjudit stor metodologisk utmaning inte minst pga. de komplicerade urvalsdesigner som präglar var och en av de ingående studierna. Läsproven i de olika studierna är inte desamma, men genom de överlapp mellan proven som står att finna i framförallt de svenska data går det att överföra resultaten till en gemensam skala med hjälp av s.k. IRT-modellering (Item Response Theory).
En annan svårighet har varit att hantera och åstadkomma jämförbara grupper över tid, trots att målgruppen i stort sett varit densamma över studierna. Förutom varierande urvalsstorlekar, hanterandet av statistiska vikter och bortfall ligger det en problematik i att skolstartsåldern varierar över länder och att många länder har förändrat sin skolstartsålder under denna tidsperiod, liksom att undersökningarna inte genomförts vid samma tidpunkt i förhållande till mängd skolgång. En tredje utmaning har varit att utnyttja data från de tidigaste internationella studierna. Dessa pionjärstudier utgjorde på sin tid state-of-the-art vad avser storskaliga internationella kunskapsmätningar, men den tekniska dokumentationen av databasernas innehåll liksom formaten på originaldatafilerna skiljer sig avsevärt från 2000-talets standarder för de senare studierna vad gäller dokumentation och tillgänglighet. Projektet har haft god hjälp av det av RJ finansierade infrastrukturprojekt, COMPEAT, som löpt parallellt med FIL-projektet och vars syfte har varit att skapa en infrastruktur för dessa äldre studier som gör dess databaser mer överskådliga och tillgängliga.
Sammantaget har analysarbetet resulterat i att olika framkomliga vägar identifierats, vilket öppnar för fortsatta studier av kunskapsförändringar över tid på såväl landnivå som för subgrupper inom länder.
2. PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
Till de viktigaste resultaten i projektet hör den skala för 9-10-åringars läsförståelse som konstruerats för att beskriva resultatutvecklingen från 1970 och framåt. Den i sig omges av en komplicerad metodologi där moderna statistiska tekniker har tillämpats för att sammanlänka stora databaser med komplicerade instrument- och urvalsdesigner och bidraget är därför såväl innehållsligt som metodologiskt. Två olika lässkalor har konstruerats och jämförts med varandra. En som innehöll samtliga läsprov från samtliga undersökningar, och en där en viss typ av läsprovsuppgifter exkluderats, s.k. ”documents” (icke-kronologiska texter såsom kartor, tabeller, diagram, listor) och som bara förekom i 1991 års studie. Ytterligare ett bidrag kommer av jämförelsen av trendlinjer mellan länder som gjorts. Den internationella jämförelsen av trendlinjer omfattar de fyra länder vilka deltagit i samtliga studier över denna period, vilket var Sverige, Ungern, Italien och USA. Ett problem har varit att åstadkomma absolut jämförbara grupper inom länder över tid, vilket har sin grund i att vid den första mätpunkten 1970 tillämpades åldersurval där representativa urval av 10-åringar gjordes. Urvalen kom därmed att hämtas ur flera årskurser. Vid samtliga senare studier tillämpades årskursurval, där riksrepresentativa urval ur en årskurs gjordes. Lösningen har varit att redovisa resultaten per årskurs, med reservation för att resultatnivåerna 1970 omges av något större osäkerhet.
För Sveriges del syns den mest dramatiska nedgången i läsförmåga mellan 1991 och 2000. För USA syns en kraftig uppgång mellan 1970 och 1991, och därefter en tydlig nedgång, dock inte lika markant som den svenska. För Ungern syns en stadig uppgång från 1970 och framåt, och för Italien syns en oförändrad nivå mellan 1970 och 1991 och därefter en brant uppgång. Dessa generella trendmönster är likartade för båda lässkalorna. Skillnaderna i läsförmåga mellan pojkar och flickor ökade i samtliga fyra länder fram till 1991 och fortsatte att göra så i Ungern and Sverige fram till 2001. Från dessa trendlinjejämförelser kan konstateras att resultatutvecklingen sett olika ut för länderna mellan 1970 och 1991, men därefter har Ungern och Italien en förhållandevis brant positiv utveckling medan det omvända gäller för USA och Sverige. Likheterna med USA under 1990-talet kan ha flera förklaringar, och i ytterligare studier undersöktes betydelsen av datortillgänglighet i hemmet för resultatförändringar i läsning. Med hjälp av s.k. differences-in-differences approach undersöktes sambandet mellan förändringar i datoranvändning och förändringar i läsprestationer mellan 1991 och 2001, och mellan 2001 och 2006 på landsnivå. Resultatet visade på ett starkt negativt samband mellan ökad datoranvändning och läsprestationer. Både de svenska och de amerikanska eleverna rapporterade en kraftig ökning av sitt datoranvändande på fritiden under denna period, medan någon sådan ökning inte rapporterades av eleverna i Ungern och Italien. Dessutom korrelerade ett ökat datoranvändande negativt med nöjesläsning och med bibliotekslån av böcker på fritiden. Dessa resultat talar för att förändrade läsvanor på fritiden tillhör förklaringsfaktorerna bakom nedgången under 1990-talet.
3. NYA FORSKNINGSFRÅGOR SOM HAR GENERERATS GENOM PROJEKTET.
Analysarbetet i FIL-projektet har genererat många frågor som går att undersöka med hjälp av data från de internationella studier av utbildningsresultat, frågor som handlar om mätningarnas innehåll i förhållande till skolans innehåll och dess betydelse för jämförbarhet över tid och över länder. För att därtill kunna åstadkomma empiriska analyser av kausal karaktär krävs att motsvarande trendmått skapas för förklaringsfaktorer av olika slag. Den ”differences-in-differences” ansats som användes i studien om datorernas inflytande visar en väg att nå kunskap om tänkbara orsaker till förändring av kunskaps- och färdighetsnivåer.
Den läsförståelseskala som skapats inom FIL öppnar vägen för fördjupade analyser av trendmässiga förändringar för olika subgrupper inom länder, både vad gäller genomsnitt och spridning. Inom FIL-projektet har förändringar i läsförståelseskillnader mellan pojkar och flickor över lång tid gått att beskriva, och även om dessa analyser ännu pågår utgör de exempel på sådana analyser som är angelägna för andra grupper (hembakgrund, språklig bakgrund, åldrar, skolor, klassrum, regioner, etc) för att belysa likvärdighetsfrågor. Frågor för fortsatta analyser är också om de förklaringsfaktorer som identifieras för förändringar på landsnivå har samma förklaringskraft för förändringar för olika undergrupper.
4. PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER.
Projektets två viktigaste publikationer är dels den som beskriver förändringar i läskompetens under 35 år, dels den studie som undersöker datorernas betydelse för resultatförändringarna. Båda dessa är presenterade vid internationella konferenser (Se Rosén, 2008; Rosén & Strietholt, 2010; och Gustafsson & Rosén, 2008), och dessa finns ännu så länge endast publicerade som konferensbidrag. Arbete pågår för att publicera dessa studier i välrenommerade forskningstidskrifter med peer-review förfarande.
5. ANDRA TYPER AV FÖRMEDLING AV PROJEKTETS RESULTAT SÅSOM SEMINARIER, FÖRELÄSNINGAR, LÄNKAR TILL EGNA HEMSIDOR.
Projektets resultat har förmedlats på olika sätt, vid olika tillfällen under projektets gång. En forskarutbildningskurs i Item Response Theory om 7,5 hp med FIL-projektets frågeställningar och data har utvecklats och forskare och forskarstuderande från såväl det egna som andra lärosäten har deltagit. Föreläsningar på samma tema med FIL-projektets frågeställningar och data som grund har bjudits vid Sahlgrenska akademin för forskarstuderande inom medicin- och hälsovetenskaperna. Under VT 2009 bjöd utbildningsvetenskapliga fakulteten en öppen föreläsning för allmänheten på temat ”förändringar i läskompetens” där jag fick tillfälle att berätta om FIL-projektet, dess frågeställningar och resultat. Föreläsningar av samma slag har också blivit återkommande inslag på fakultetens mastersprogram. Vidare har FIL-resultat presenterats för Skolverket som i sin tur hänvisat till resultaten i sin egen rapportering.
Projektets olika resultat har presenterats vid ett antal internationella konferenser, se publikationslistan, och har lett till ett utökat internationellt kontaktnät med forskare som använder av IEAs och PISAs databaser, och samarbeten med bl.a Dortmund University of Technology har påbörjats. Länk till FIL-projektets hemsida är följande: http://www.ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/fil


The project website is: http://www.ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/fil