Lennart Flood

Economic incentives and the design of the welfare state


This project will investigate how Swedish households respond in their labour supply and what the distributional effects are of changes in the tax-benefit system. A particular concern is how individuals on the “margins of labour market” would respond to different policy changes. As individuals outside the labour market are likely to face fewer job opportunities than “insiders”, the responses to policy changes may differ for the two groups. The econometric models used and developed highlight the role of labour market exclusion and of demand side restrictions. This allows us to focus on the group consisting of unemployed, long-term sick and disabled, considered to be outsiders in the labour market.


Our strategy is to validate the econometric models using a quasi-experimental approach that requires much less assumptions. Given that the structural models pass the test these models will be implemented in a microsimulation model designed for evaluation of tax/benefit changes. The microsimulation framework allows a detailed reform assessment; effects on income distribution as well as aggregate measures such as central governmental tax revenues can be obtained.


Our goal is to apply these methods to investigate such topics as the effects of in-work tax credit and benefit levels on labour supply, income distribution and poverty. A special interest is labour supply responses for immigrants residing in Sweden, focusing in particular on the incidence of welfare dependency.
Slutredovisning

Lennart Flood, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet

1. Syftet med projektet och förändringar under projekttiden

Syftet med projektet var att undersöka hur svenska hushåll påverkas av förändringar i skatte- och bidragssystemen. Främst är det effekten på arbetsutbudet som studerats men även eventuella fördelningseffekter. De ekonometriska modeller som använts och utvecklats beaktar framförallt effekten av restriktioner på arbetsmarknaden. Fokus har varit på den grupp som består av arbetslösa, långtidssjukskrivna och andra grupper som ingår i det som ibland kallats för utanförskapet.

Vår ursprungliga ambition var att validera de ekonometriska modellerna med hjälp av en kvasiexperimentell metod som kräver mindre antaganden. Vidare var ambitionen att inkludera de strukturella modellerna i en mikrosimuleringsmodell avsedd för utvärdering av skatt- och bidragsförändringar. En mikrosimuleringsmodell möjliggör en detaljerad bedömning av reformer, effekter på inkomstfördelningen samt effekter på statens skatteinkomster kan erhållas. Avsikten var att tillämpa dessa metoder för att undersöka sådana frågor som effekterna av jobbskatteavdraget på arbetsutbudet, inkomstfördelning och fattigdom. Ett särskilt intresse avsåg arbetskraftsutbudet för invandrare bosatta i Sverige och då även eventuella effekter på förekomsten av bidragsberoende.

Sedan starten har några förändringar rapporterats till Riksbankens Jubileumsfond. Under våren 2011 utsågs Roger Wahlberg, som ingick i projektgruppen, till lektor. Detta medförde att han minskade sitt arbete i forskningsprojektet och att jag, Lennart Flood, utökade mitt. Planen var att Roger skulle öka sin del från januari 2013, men hösten 2012 drabbades projektet av en katastrof. Helt oväntat, vid en ålder av 46, avled Roger. Detta var en stor förlust, inte bara för mig utan även för nationalekonomiska institutionen.

Roger hade en bred erfarenhet av att analysera mikrodata och hans profil i projektet var relaterad till estimeringen av arbetskraftsutbudmodellerna. Utöver detta hade han även arbetet med frågan om bidragsberoende och delprojektet, arbetsutbud och bidragsberoendet bland invandrare, var i stort enligt hans förslag. Jämfört med den ursprungliga projektplanen har därför mer arbete ägnats åt att utveckla generella modeller för analysen av arbetskraftsutbudet och välfärd. Dessa modeller har ännu inte tillämpats på subpopulation av invandrare. Den praktiska konsekvensen av den tragiska händelsen var att jag ökade min andel i projektet. Sedan våren 2012 har jag mestadels varit engagerad på heltid i projektet.

Ett annat problem har varit relaterade till ambitionen att validera strukturella modeller med experimentella metoder. Tanken var att använda registerdata för att utvärdera det svenska jobbskatteavdraget, en reform genomförts under 2007. När ansökan lämnades var detta en ny idé, men under 2012 publicerade IFAU en uppsats mer eller mindre i enlighet med vår plan (arbetsdokument var tillgängliga tidigare under 2011).

Bortsett från dessa förändringar har projektet genomförts enligt planen.

2. De tre viktigaste resultaten

Ett viktigt mål med projektet var att utveckla och använda en mikrosimuleringsmodell för att utvärdera skatte- och bidragsreformer. Vi kallar denna modell SWEtaxben, och ett exempel på en analys som bygger på denna är Ericson och Flood (2012). Detta arbete utgår från SWEtaxben för att beräkna en optimal skattedesign. Resultatet är till stora delar i enlighet med teorin om optimal inkomstbeskattning. En optimal skatteprofil innebär en relativt hög marginalskatt på låga och genomsnittliga inkomster, men inte så hög för högre inkomster. I motsats till många alternativa studier bygger våra beräkningar på effekten av både skatte- och bidragssystemet.

Ett syfte med projektet var att utveckla SWEtaxben med mer realistiska beteendemodeller. Ett sådant exempel var att bredda analyserna av skatter utöver effekterna på arbetsutbudet. En uppsats baserat på dessa bredare effekter presenterades i Ericson, Flood och Islam (2014). Bortsett från effekterna arbetsutbudet ingår även en effekt på timlönen. En utvärdering av en minskad statlig skatt i Sverige visade att en sådan reform i stor utsträckning är självfinansierad och att timlöneeffekten spelade en viktig roll.

Ett annat exempel på ökad realism i arbetsutbudsmodellen är att inkludera restriktioner när det gäller vilken valmöjlighet individen har när det gäller valet av arbete. Dessa restriktioner har särskild betydelse för de individer som har en svag koppling till arbetsmarknaden. En sådan analys rapporterades i Aaberge och Flood (2013). Arbetskraftsutbudsmodellen i denna uppsats tar hänsyn till att olika individer möter olika hinder på arbetsmarknaden vilket påverkar deras sannolikhet för en anställning. Baserad på ett urval av ensamstående mödrar utvärderades ett jobbskatteavdrag med olika utformning; det svenska "jobbskatteavdraget" utan utfasning och det amerikanska "EITC" med utfasning. Våra resultat gav ett stöd för den svenska utformningen utan utfasning. En anledning är att utfasningen skapar högre marginalskatter och detta minskar utbudet av arbetskraft. I vår utvärdering gav medförde utfasning av jobbskatteavdraget ej högre skatteintäkter.

3. Har projektet genererat några nya forskningsfrågor?

Arbetet med detta projekt har genererat en rad frågor som förhoppningsvis kommer att exploateras ytterligare i framtiden. Dessa frågor är alla relaterade till frågan om utvärderingen av skatte- bidragspolitiken.

o Hur kan bredare effekter av skatt/bidragsreformer integreras i en mikrosimuleringsmodell?
o Effekter på timlöner?
o Effekter från restriktioner på efterfrågesidan?
o Att inkludera konsumtionen i mikrosimuleringsmodeller?
o En illustration: en optimal grön skatt på energi.
o Eller effekten av en enhetlig moms på skatteintäkter och hushållens välfärd.

4. Internationellt nätverk

Detta forskningsprojekt har varit relaterad till ett större forskningsprojekt vilket omfattat en rad internationella forskare. Centret för huvudprogrammet ligger vid forskningsavdelningen på Statistiska centralbyrån i Norge och leds av Rolf Aaberge. Bortsett från detta nätverk har projektet också varit involverad i samarbete med Nizamul islam vid CEPS / INSTEAD i Luxemburg.

5. Påverkan utanför det akademiska samhället


Eftersom projektet till stor del behandlat frågor om utvärderingen av ekonomiska reformer så finns en naturlig koppling till den aktuella debatten i Sverige om utformingen av skatte- och bidragspolitiken. Flera rapporter har producerats som delvis har grundats på SWEtaxben. Dessa rapporter har även medfört debattartiklar såväl som deltagande och presentationer i ett flertal populärvetenskapliga seminarier och konferenser. Rapporterna redovisas i den nedanstående publikationslistan.

6. De två viktigaste publikationerna.


Projektet har så här lång resulterat i två peer reviewed artiklar i internationella tidskrifter och flera workingpapers. Som de två viktigaste uppsatserna väljer jag en peer-reviewed och en working paper.

Den första är publicerad i Empirical Economics 2014 och visar på ett intressant sätt att bredda analysen av effekterna av skatte- och bidragsförändringar. Tidigare har huvudfokus legat på effekten på arbetstid. Breddningen inkluderar ytterligare effekter som i den internationella litteraturen brukar kallas effekter på "effort". Denna effekt kan ta sig olika former, till exempel att acceptera en chefsposition, acceptera att arbeta obekväm arbetstid, flytta till en högre betalt arbete eller investera i humankapital. När vi inkluderar denna utvidgade effekt i en utvärdering av en minskad statlig skatt i Sverige visade resultaten på att en sådan reform i stor utsträckning är självfinansierad och att "effort" effekten spelar en viktig roll.

En annan utvidgning av standardmodellen rapporterades i Aaberge och Flood (2013). Denna utvidgning innebär att inkludera efterfrågesidan i arbetsutbudsmodellen. Efterfrågesidan innebär restriktioner i individernas valmängd och detta har särskild betydelse för de individer som har en svagare koppling till arbetsmarknaden. Ett jobbskatteavdrag med olika utformning utvärderades baserat på ett urval av ensamstående mödrar. Våra resultat stöder den nuvarande svenska designen av "jobbskatteavdraget" utan någon avtrappning vid högre inkomster.

5. Strategi för publicering?

Vår strategi har varit att först publicera i working paper serier, speciellt IZA. Därefter sikta på antingen relevanta specialtidskrifter eller högt rangordnade allmänna ekonomiska tidskrifter. Uppsatsen av Aaberge och Flood skickades nyligen till American Economic Review. Uppsatsen passerade det första filtret och genomgick en granskningsprocess. Emellertid accepterades uppsatsen inte för publicering men granskarnas kommentarer var värdefulla och kommer att tas hänsyn till inför nästa publiceringsförsök. När det varit möjligt att publicera i open access tidskrifter så har detta gjorts. Här skall nämnas att alla working papers som ingår i IZA är öppet tillgängliga.

Publikationer

Aaberge, R, Flood, L.R, 2013 " U.S versus Sweden: The Effect of Alternative In-Work Tax Credit Policies on Labor Supply of Single Mothers", IZA DP No. 7706

Ericson, P, Flood, L.R, 2012, "A microsimulation Approach to an Optimal Swedish Income tax”, The International Journal of Microsimulation, Volume 5, Issue 1

Ericson, P, Flood, L.R, and Islam, N, 2014 "Taxes, Wages and Working Hours”, Empirical Economics, November http://link.springer.com/article/10.1007/s00181-014-0880-0

Flood, L.R, Islam, N, 2013 “Luxembourg tax benefit system: LUXTAXBEN”, presented at the 4TH GENERAL CONFERENCE OF THE INTERNATIONAL MICROSIMULATION ASSOCIATION College of Business and Economics, Australian National University, Canberra, 11-13 December

Flood, L.R & Flood, M., Hansson, Å.,2011,  Alternativ till jobbskatteavdraget, FORES Policy Paper 2011:3

Flood, L.R & Manuchery, C., 2012, Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning?, FORES Studie 2012:5.

Flood, L.R, Nordblom, K., Waldenström, D., 2013, “ Dags för enkla skatter!: Konjunkturrådets rapport 2013, SNS förlag.

Flood, L.R & Ericson, P., 2014, Höjda eller sänkta marginalskatter för mer resurser till skolan?, Svenskt Näringsliv, April 2014

Flood, L.R, 2014, Ålderspension och fattigdom. Dagens och framtidens pension för vissa utsatta grupper, Jämställdhet i socialförsäkringen? Forskningsrapport redaktörer: Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö, SOU 2014:74

Flood och Ericson, 2014. Höjda marginalskatter ökar inte resurserna till skolan, Dn debatt.
http://www.dn.se/debatt/hojda-marginalskatter-okar-inte-resurserna-till-skolan/
 

Bidragsförvaltare
Göteborgs universitet
Diarienummer
RS10-1309:1
Summa
SEK 3 000 000,000
Stödform
Skatteforskning
Ämne
Nationalekonomi
År
2011